Pensionssystemen

View previous topic View next topic Go down

Pensionssystemen

Post  Skribenten on Tue 7 Jan - 19:44

Ingress
Bästa läsare! Detta inlägg tillkom ursprungligen för c:a 6 år sedan, ett antal kompletteringar har nyligen tillförts av skäl som förändringar i rutiner i myndighetssfären samt - belopp förknippade med utbetalningar som har med pensionerna att göra. Uppgifter om Garantipension och Äldreförsörjningsstöd har i stort hämtats från Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Den som upptäcker felaktigheter i inlägget, ombeder jag att notera det. mvh/Skribenten

1. Pensionssystemen  
1.1. ATP-systemet
Det ”gamla” ATP-systemet som tillkom i början av 1960-talet, är på väg att växlas ut. Det fungerade mycket kort så här; 30 kvalifikationsår, varav de 15 "bästa" inkomståren räknas. Högsta utbetalning c:a 14.800:- månad, dvs kring 177.000 årligen. För full ATP räckte 30 intjänandeår och pensionerna räknades upp med prisutvecklingen. Men – belopp som vid 1960-talet betraktades som höga, ansågs ej längre vara så framemot 1980-talet. Till en början när ATP tillkom, fanns många ”inbetalare” men få ”utbetalningar”, alltså växte beloppen i ATP-fonderna.

Den allmänna pensionsåldern, med full kompensation, sänktes år 1976 från 67 till 65 år. Allteftersom antal pensionärer ökade på 1980-talet tillkom allt fler ”utbetalningar”. Resultatet blev framemot (och under) 1980-talet att utbetalningarna skenade på ett sätt som småningom skulle ha dränerat ATP-systemet om inga insatser till förändring av regelverket hade genomförts.

1.2. Pensionsreformen 1994
Efter utredningar 1991-1994 kom förslag om pensionsreformen genom Prop (1993/94:250) inför riksdagen våren 1994, som huvudsakligen innebar:

Pensionsrätt räknas för 18,5%   - av den pensionsgrundande inkomsten under hela livsinkomsten från 16 års ålder.  16 % används för att betala samma års utgående pensioner. 2,5 % sparas och förräntas på ett individuellt konto.

Pensionerna är ej längre värdesäkrade - genom koppling till prisutvecklingen utan till löneutvecklingen via ett nytt sk inkomstindex.

1.3 Avgifter betalas på alla pensionsgrundande inkomster
För att ge pensionsrätt måste inkomsten - uppgå till 24% av ett förhöjt prisbasbelopp (som var 8.928:- för 1999, för år 2009 är 42.800:- )

Endast inkomster under ”taket” på 7,5 förhöjda -  prisbasbelopp är pensionsgrundande för att från år 2000 räknas upp med inkomstindex.

Ingen bestämd pensionsålder. Pension kan tas ut från 61 års ålder (om du har inkomst & premiepension)

Pension skall kunna tas ut -  helt eller partiellt, exempelvis som 1/4, 1/2 eller till 3/4.

Ökningen är  0,7% för varje månad - du avstår från att ta ut pension räknat från och med 65-års månaden.

För varje månad du tidigarelägger uttaget, räknat från 65-års - månaden, minskar pensionen med 0,5%.

Det nya systemet innebar att i arbetskraften sysselsatta kan ta ut förtida uttag med reducerad kompensation redan vid 61 års ålder. År 2003 tillkom en bestämmelse att anställda i statsförvaltningen medgavs kvarstanna i tjänst upp till två år efter 65-årsdagen dvs pensionering vid 67-års ålder, dock med förutsättning att förlängningen godkändes av avdelningschef (eller motsvarande).

I praktiken fanns allt färre människor kvar i arbetslivet från 60-årsåldern och uppåt. Ungefär en tredjedel av befolkningen mellan 60 och 64 år har förtidspension, men nästan hälften står utanför arbetskraften enligt SCB:s arbetskraftundersökningar. Bland dem utanför arbetskraften försörjer sig en del genom privata besparingar, andra av avtalspensioner, eller förtida uttag. Andra lever på makens, makans eller andra personers inkomster.

1.4 Inkomstpension och premiepension - exempel
Antag att någon - har bruttoinkomsten 218.000:-

Arbetstagarens (individavgiften) blir -  8,47 % * 218.000:- = avrundat 18.500:-

Den pensionsgrundande inkomsten är: - 218.000 - 18.500 = avrundat 200.000:-

Men pensionsavgiften kan också  uttryckas som 18,5 % - av den pensionsgrundande inkomsten, dvs 18.5 % * 200.000:- = 37.000:-

Det innebär att 32.000:- (16%) går till ”fördelningssystemet” och 5.000:- (2,5%) går till premiesystemet. Det är arbetstagaren själv som kan bestämma den som anförtros förvaltningen av premiedelen. Inkomstdelen påförs också arvsvinster, som innebär att ackumulerade medel för under året avlidna, fördelas till samma (levande) ålderklass för det året. Allt detta gör (och mer därtill) att det är betydligt svårare att i ”nuläge” beräkna vad en arbetstagare kommer att få vid pensionering.

1.5 Övergångsregler för ”mellangenerationen”  - innebär att ATP växlas ut enligt en fallande skala:
Årsklasser födda 1937 och tidigare  - erhåller pension enligt ”gamla ATP-regler

Årsklasser födda åren 1938 (16/20 delar) till och med år 1953 (1/20 del) - förmedlas pension enligt en fallande skala. Åldersklassen 1938-1953 kallas ”mellangenerationen”.

Årsklasser födda år 1954 och därefter, förmedlas - pension helt enligt nya regelverket.

1.6 Folkpension utgjorde en grundpension som alla fick  - oavsett medborgarskap, som är (var) bosatta i Sverige, som har tre år med ATP-poäng. Folkpension upphörde 2001 och ersattes av garantipension som tillkom år 2003. (Samtidigt tillkom äldreförsörjningsstödet ÄFS).

1.7 Omfattande reformering av ålderspensionssystemet - ägde rum och trädde i kraft i januari 2003. I samband med ändringar av den allmänna pensionen ändrades aven reglerna om bostadstillägg till pensionärer. Reglerna om reformeringen finns i lagen (SOU 2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

1.8 Balansen eller Bromsen
Jag tror jag begriper hur den så kallade Bromsen i pensionssystemet fungerar. Jag förstår också att Bromsen, måste slå till, den är en del av det pensionssystem som politikerna i samförstånd lagt på oss.

Balanstalet uttrycker förhållandet mellan pensionssystemets tillgångar och skulder. Ett balanstal mindre än 1 innebär att skulderna är större än tillgångarna. När det inträffar aktiveras balanseringen och ett balansindex beräknas och används istället för inkomstindex då pensionerna räknas om. Ett balansindex fastställs så länge som det är lägre än inkomstindex.  

Balanstalet har för 2014 beräknas till 0,9837. Inkomstindex för 2013 är 154,84 och för 2014 har det fastställts 155,61. Balansindex för 2013 är 148,53 och för 2014 beräknas det till 146,84. 155,61/154,84 * 148,53 * 0,9837 = 146,84

För omräkningen av pensionerna - innebär detta att följsamhetsindexeringen för 2014 görs med följande formel:

Pension år 2013 * balansindex år 2014/ balansindex år 2013 * 1,016 = pensionen år 2014

Resultat för pensionären: år 1014 = 12.000:- * 146,84/148 x 1,016  = 11.677:-

Alltså: - ”bromsen” är ett system som kan bolla med ekonomin utan att det får några politiska följder. Bromsen slår till, sänker pensionerna automatiskt och politikerna är nöjda.

1.9 Basbelopp (variabler) år 2013
 Prisbasbelopp – 44.400:-
 Förhöjt prisbasbelopp – 45.300:-
 Inkomstbasbelopp – 56.900:-

2.Garantipension (GRP)
2.1 Bakgrund och omfattning
Garantipension tillkom först efter pensionsreformens införande, (1999/2000) då det upptäcktes att svenska åldringar kunde få mycket låg pension, av skäl som långvarigt låg förvärvsinkomst eller kvinnors bortavaro från arbetslivet av skäl som barnpassning i hemmet under många år. Detta rättades till genom garantipensionen (GRP) som försenad trädde i kraft i jan 2003 (Prop 1999/2000:127).

Garantipensionen omfattade INTE - äldre invandrare (anhöriginvandrare fyllda 65 år) som INTE kvalificerat sig inom ramarna för ATP. Framemot 1990-talet hade asylinvandringen växt våldsamt ävensom anslutande äldre anhöriginvandrare. Kommunerna var givetvis motsträviga att emotta åldringar som inte hade en chans till egenförsörjning. För dem tvangs kommunerna utbetala socialbidrag. Då tillkom äldreförsörjningssystemet (ÄFS – se kap 3).

2.2 Grantipension och riksdagens politiska beredning
Anf. 88 Statsrådet INGELA THALÉN (s) 18 jan

”Herr talman! Agne Hansson har frågat mig om jag anser att hela pensionärskollektivet ska ha del av standardförbättringen och välfärdsökningen samt vilka åtgärder regeringen är beredd att vidtaga för att påskynda genomförandeprocessen av pensionssystemet i dess helhet. Vidare har Agne Hansson frågat mig om regeringen avser att kompensera de 700 000 pensionärer som förlorar på det fördröjda genomförandet av garantipensionen samt vilka åtgärder regeringen i sådant fall avser att vidtaga. Den 1 januari 1999 infördes det nya pensionssystemet. De första utbetalningarna kommer att ske den 1 januari 2001. Utbetalningar av garantipension påbörjas år 2003 då den första årskullen som omfattas av det reformerade systemet fyller 65 år. Pensionärerna var på samma sätt som andra grupper i samhället med och delade bördan av 1990-talets ekonomiska saneringsprogram. Under de senaste åren har emellertid flera förbättringar för pensionärsgrupperna genomförts. Prisbasbeloppet, som används för beräkning av pensionsförmåner, har åter räknats upp från 98 till 100 %. Också bostadsstödet för pensionärerna har förbättrats genom att ersättningsgraden för BTP har höjts. I det reformerade pensionssystemet finns också en tydligare koppling till samhällsekonomin såtillvida att pensionsrätterna räknas upp med den allmänna inkomstutvecklingen. [. . . .]
[Källa - Garantipensionen Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1999/2000:51 Tisdagen den 18 januari Kl. 14.00 - 16.27]

2.3 Alltså - införande av GRP blev försenad - enligt ursprunglig plan och infördes år 2003. Från kammarens protokoll uppgavs att omfattningen utgjorde c:a 700.000 pensionärer. GRP skattebelastas till 34% räknat enligt kommunalskatt, sålunda - ingen statlig skatt utgår. I denna grupp ingår bl a de förkastliga hemmafruarna som passade barn alltmedan mannen arbetade. Här ingår också personer som långvarigt haft mycket låga inkomster med resultat som gav låga ATP-poäng. (Siffrorna avser 2007)

Regelverket för garantipension är med sina undantag svåröverskådligt. För att få full garantipension krävs att pensionären skall ha bott i Sverige minst i 40 år från det år han/hon fyllde 16 år till det år då han/hon fyllde 64 år. Om boendet i Sverige har varit kortare tid sker minskning av garantipensionen med 1/40-del för vart år som saknas.

Exempel - den som bott 27 år i Sverige får 27/40-delar av garantipensionen. För den som är född efter 1976 är det dock ej alltid som han/hon kan (få) räkna med åren före det 25:e levnadsåret.

Men – han/hon måste ha bott minst tre år i Sverige för att överhuvudtaget ha rätt till garantipension. Men – om han/hon har bott i Sverige kortare tid, dock minst ett år, kan han/hon får räkna med tid som han/hon bott i annat EU-land eller i Norge, Island, Liechtenstein eller Schweiz, för att på så sätt nå upp till tre års bosättningstid.

Men – om han/hon som kommit till Sverige, fått uppehållstillstånd som ”flykting” eller skyddsbehövande, kan han/hon också i vissa fall räkna med en del av bosättningstiden i hemlandet och på så sätt få en högre garantipension än vad enbart den verkliga bosättningstiden i Sverige skulle ha inneburit!  [Källa: FK4103_Fa, dat 2008-11-13]

2.4 Grantipension - regler och belopp
Om du enbart får garantipension och har bott minst 40 år i Sverige får du alltid det belopp i pension som du kan läsa om i avsnittet Garantipensionens storlek. Har du bott kortare tid i Sverige minskar garantinivån med en 1/40 för varje år som saknas.

Om du har pensioner som minskar din garantipension kan du beräkna din pension så här. Alla belopp gäller år 2014. Tänk på att den inkomstgrundade pension som minskar garantipensionen inte alltid är exakt samma som den inkomstgrundade pension du får utbetald till dig.

Garantipensionen utbetalas i princip bara vid bosättning i Sverige men via EG-regler även vid bosättning inom EU/EES. Under vissa förutsättningar kan den även utbetalas vid bosättning i Kanada. En person som inte har tjänat in någon inkomstgrundad pension eller som har låg sådan pension och har fyllt 65 år kan ha rätt till garantipension. Garantipensionen utgår från ett grundbelopp som är olika för ogifta och gifta. Ett maximalt sådant grundbelopp har en person som bott 40 år i Sverige. En person som inte bott hela sitt liv i Sverige får därför en lägre garantipension.

Garantipensionen reduceras dessutom för den som har inkomstpension, tilläggspension, änkepension eller viss utländsk pension. Garantipensionen för den som är född 1937 eller tidigare beräknas på ett något annorlunda sätt eftersom den bygger på äldre regler, den är därför också något högre än garantipensionen för personer födda 1938 och senare.

 Maximalt månadsbelopp för en ogift person född 1938 är 7.810:- /månad
 Maximalt månadsbelopp för en gift person född 1938 är 6.967:- /månad
 Maximalt månadsbelopp för en ogift person född 1937 är 7.999- /månad
 Maximalt månadsbelopp för en ogift person född 1937 är 7.126:- /månad

Antal personer med garantipension (oberoende av bosättningsland) i februari 2012
Antal samtliga män och kvinnor: 799.661
Belopp totalt: 1. 519.958.067:-  
Genomsnittlig garantipension 1.900:- / månad

Antal samtliga kvinnor: 643 421
Belopp totalt: 1.279.302.497 kronor
Genomsnittlig garantipension 1.988:- /månad

Antal samtliga män: 156.240
Belopp totalt: 240 655 570 kronor
Genomsnittlig garantipension: 1.540:-/månad

Antal personer som har garantipension (bosatta utanför Sverige) i februari 2012
Antal samtliga män och kvinnor: 46.773
Belopp totalt: 41.189.165:-  
Genomsnittlig garantipension 880:- /månad

Antal kvinnor bosatta utanför Sverige:
Antal: 21.194
Belopp totalt: 22.329.119:-
Genomsnittlig garantipension: 1.053:- /månad

Antal män bosatta utanför Sverige:
Antal: 25.579
Belopp totalt: 18.860.046:-  
Genomsnittlig garantipension 737:- /månad

Länk: http://www.pensionsmyndigheten.se/GarantipensionFebruari2012.html

3. Äldreförsörjningssystem (ÄFS)
3.1 ÄFS och riksdagens politiska beredning
Hur politikerna resonerade inför tillkomsten (riksdagsbeslut) och syftet med äldreförsörjningsstödet, ÄFS framgår av kammarens Snabbprotokoll 2001/02:26 - Onsdag den 14 november 2001. Anita Jönsson (s) inledde:

Anf. 1 ANITA JÖNSSON (s)
”Fru talman! Det svenska välfärdssystemet bygger på att de flesta arbetar. Arbetslinjen är central i våra socialförsäkringssystem. På så sätt betalar vi välfärden tillsammans. Alla är med och bidrar med arbete, skatter och avgifter, och alla får del av välfärden efter behov, oavsett ekonomiska möjligheter. Detta skapar socialt och ekonomiskt oberoende för oss enskilda människor.

Så länge som Sverige har haft en låg eller mycket låg arbetslöshet har de generella socialförsäkringssystemen på ett effektivt sätt tryggat välfärden. Socialbidraget har då fungerat som det yttersta skyddsnätet, vilket det är avsett att vara. I sviterna av den ekonomiska krisen på 90-talet ökade behovet av socialbidrag, då många människor stod utanför arbetsmarknaden. Alltfler har fått socialbidrag som ett längre och varaktigt försörjningsstöd. Nyligen presenterades dock undersökningar som visar på en positiv trend: Alltfler får arbete, och därmed minskar socialbidragsberoendet.

En grupp som under 90-talet starkt ökade sitt socialbidragsberoende var äldre människor med utländsk bakgrund som inte hade rätt till pension på grund av för kort vistelsetid i Sverige.

Kravet för att få full folkpension är att man har varit bosatt i Sverige under 40 år. År 1998 var det kring 11.000 personer på 65 år eller äldre, till stor del invandrare, som fick ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen i tio månader eller mer. På grund av sin ålder saknar dessa människor som regel möjlighet att förbättra sin ekonomiska situation genom arbete. De har inte haft andra möjligheter att försörja sig än via socialbidrag och har därmed blivit permanent beroende av bidraget.

Detta är en utveckling som strider mot syftet med socialbidraget. Det är viktigt att bryta denna utveckling, och mot denna bakgrund diskuterar vi i dag en ny reform: ett äldreförsörjningsstöd.

Det är rimligt att staten står som garant för att medborgare som är äldre, oberoende av om man är född i Sverige eller ej, kan leva på en viss lägsta kostnadsnivå. Detta är inte kommunernas ansvar. Dessutom är det viktigt att socialbidrag används så som det är tänkt för att kunna behålla sin legitimitet. Inte minst för kommunerna är detta ett välkommet förslag.
Låt mig då säga något om vad denna nya reform innebär.

Äldreförsörjningsstödet är för personer som är 65 år eller äldre och som inte kvalificerat sig för folkpension. Hur stort stödet blir beror på den stödberättigades inkomst. Det ska vara skattefritt. Genom äldreförsörjningsstödet ska den enskilde dels tillförsäkras en skälig levnadsnivå, dels tillförsäkras medel till att täcka boendekostnaderna. Nivån blir något högre än riksnormen för socialbidrag. Boendekostnaden får som mest uppgå till 5.700:-  för den som är ogift och något lägre för den som är gift. Skälig levnadsnivå beräknas på samma sätt som särskilt bostadstillägg för pensionärer. Vi har sett att det är en fördel om man kan anpassa ett nytt system till ett befintligt regelverk, och äldreförsörjningsstödet bygger därför i huvudsak på de regler som gäller för bostadstillägg för pensionärer. Detta underlättar administreringen, och människor blir behandlade på ett likvärdigt sätt.

För att få det här stödet måste man ansöka skriftligt hos Försäkringskassan. Det kommer att betalas ut varje månad i ett år, och därefter får man söka igen. Målgruppen är i huvudsak äldre invandrare. Det är viktigt att försäkringskassan anpassar sina informationsinsatser till denna personkategori. Om det behövs kan kassorna anlita tolk. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2003.

Till utskottets betänkande finns endast en reservation, från moderaterna, vilket visar att det finns ett starkt stöd för reformen. I den moderata reservationen vill man att äldreförsörjningsstödet ska fortsätta att betalas ut i sex månader även om man befinner sig utanför EES-området.

Äldreförsörjningsstödet är ju ett direkt, behovsprövat bidrag och kan då även betraktas som ett alternativ till socialbidrag. Detta betalas ut bara om man befinner sig i landet.

De personer som är berättigade till äldreförsörjningsstöd har kommit i relativt hög ålder till Sverige och har ofta en stark anknytning till sitt gamla land. Utskottet tycker därför att det är rimligt att man kan besöka anhöriga i hemlandet. Därför bör det av humanitära skäl tillåtas att vistas utanför EES-området i tre månader utan att äldreförsörjningsstödet upphör.

Förslaget finansieras genom att kommunerna får mindre statsbidrag för flyktingmottagandet och genom en minskning av det generella statsbidraget till kommunerna eftersom de får lägre socialbidragskostnader. För den merkostnad som uppstår på grund av att stödet är högre än socialbidraget finns det 96 miljoner kronor anslaget i budgeten för år 2003. Jag yrkar avslag på reservationen och bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet SfU4.

= = = =Slut Anita Jönsson (s) anförande= = = =

3.2 Alltså - lagen om ÄFS - trädde försenad i kraft i jan 2003 (Prop 2000/01:136). ÄFS skulle också utbetalas högst sex månader inom EU/EES (senare tillkom ett helt år) och utanför EU/EES (i hela världen), vistelse i tre månader eftersom äldreinvandraren ville behålla sin ”starka” anknytning till sitt gamla land. Det innebär ju att anknytningen till hemlandet var starkare än anknytningen till de yngre ”anhöriga” med vars hjälp anhöriginvandraren hade surfat till Sverige.

Vid beslutstilfället antogs att till antalet utgjorde anhöriginvandrarna c:a 11.000 och förslaget ”finansierades” genom att kommunerna en minskning av statsbidraget! Hur mycket i kronor det sammanlagt handlade om då, det finns kanske i någon utredning, det tragikomiska är att, ”förslaget finansierades”, genom att beskattningen flyttades över från kommuner till statskassan. För att vara övertydlig – det var från en annan kolumn i skattebetalarnas självdeklaration dit kostnaderna överflyttades, det är statsbudgeten som direkt belastas, ej pensionssystemen.

3.3 Försäkringskassan ”förtydligar” –Om du vistas tillfälligt utomlands anses du fortfarande vara bosatt i Sverige om utlandsvistelsen beräknas vara längst ett år (EU/EES)”. [Källa: FKF 4361 02 10 ES] Uttalandet har påtaglig analogi med orienteringstävlan i det militära då sergeanten röt: ”Om kartan inte stämmer med terrängen så är det kartan som gäller”. Av Försäkringskassans ”Orange rapport 2007” framgår att: garantipension utbetalas 21 miljarder samt bostadstillägg för pensionärer och ÄFS, landar beloppen på 8 miljarder för år 2006

3.4 Till saken hör också att - en äldre "anhörig" som aldrig bott i Sverige och därför bara har ÄFS, slipper utgifter för vård och medicin då de inte har någon taxerad inkomst. Vi antar att ett äldre invandrat par skulle behöva vård i hemmet eller på sjukhus, ja då faktureras denna kostnad på kommunens socialtjänst beroende på att det åldrade anhöriginvandrarparet deklarerar för noll kronor i inkomst eftersom avgiften baseras på åldringens (utlänningens) årsdeklaration. Detta gäller även för mediciner (Apotek), tandvård och glasögon. Kommunerna förelades sin beskärda del av utgifterna.

3.5 Anhöriginvandrares vistelse utanför Sverige
En skrämmande skillnad mellan ÄFS (jämfört med GRP) är att ÄFS har specialundantag som innebär att äldreförsörjningsstöd utbetalas för dem som av outgrundliga skäl vistas i annat EU/EES land eller i Schweiz för en tid av upp till ett år. Utanför EU/EES-området utbetalas äldreförsörjningsstödet ut i hela världen under en period på max tre månader. En garantipensionär (eller inkomstpensionär) får bara sin pension utbetald inom EU eller associerade länder. ÄFS beviljas för en tid av högst 12 månader i sänder, sedan måste en ny ansökan inlämnas. [Källa: FK4106_Fa, dat 2008-12-04 & blankett FK 5200 (005 F 001)]

Alltså – äldre anhöriga som har fått uppehållstillstånd och åtnjuter ÄFS. Då finns inget som hindrar att anhöriginvandraren lämnar Sverige och vistas i annat EU/EES-land ett år i sänder. Vad fanns då skälet överhuvudtaget komma hit till Sverige? Jo – under vistelsen i annat land kan den anhörige hyra ut sin lägenhet i Sverige, med bibehållet äldreförsörjningsstöd och under bortavaron hyra ut lägenheten i andra hand, till en eller ett antal personer, och tjäna pengar på affären. Hur skulle Försäkringskassan få vetskap om detta? Anhöriginvandraren kan till och med få äldreförsörjning för egen villa eller bostadsrätt.

= = =Slut del 1 av 2= = =
avatar
Skribenten

Poäng : 2522

Back to top Go down

Pensionssystemen

Post  Skribenten on Tue 7 Jan - 19:49

3.6 ÄFS - regler och belopp - en generös pension för invandrare över 65 år. - Det statliga äldreförsörjningsstödet omfattas inte av det allmänna pen¬sionssystemet utan ligger direkt under statsbudgeten. Syftet var att avlasta kommuners socialbudget från försörjningsstöd som avser invandrare över 65 år som aldrig har arbetat i Sverige och alltså saknar svensk pension. ÄFS är inkomstprövat men har till skillnad från den allmänna pensionen en garanterad nivå. År 2013 beräknas 15.700 personer ha ÄFS. Antalet ökar stän¬digt. Enligt statistisk årsbok 2012 var c:a 12% födda i Sverige av dem som uppbar ÄFS.  

Beloppen för år 2013 uppgår enligt ”skälig” levnadsnivå till:
 Ensamstående 5.353:-  i månaden.
 Gift eller sammanboende: 4.407:- i månaden.

Beloppen för år 2013 uppgår enligt ”skälig” bostadskostnad till:
 Bidrag till bostad utgår med högst 6.200:- i månaden för ogifta.
 Bidrag till bostad för gift person uppgår till 3.100:- månatligen. ”I vissa fall räknas gifta som ogifta!!”

ÄFS är skattebefriat och räknas inte som inkomst. Den som har ÄFS får hemtjänst gratis. ÄFS-mottagaren har också rätt att ha upp till 3.000 kronor i månaden i inkomst från sitt gamla hemland och kan bo där tre månader om året (utanför Europa) och hela året (inom Europa) med bibehållet ÄFS. ÄFS kan alltså inklusive bostadsbidrag uppgå till c:a 14.337 kronor i månaden - skat¬tefritt. Och ingenting hindrar ju att man hyr ut bostaden när man själv bor utomlands. För budgetåret 2012 överskreds anslaget till ÄFS med cirka 78 miljoner kronor.

Det här är fakta som många svenskar - kanske de flesta - inte känner till. Varken politikerna eller berörda myndigheter har intresse av att informera om de olika pensionssystemen, eftersom de är pinsamt medvetna om den information de undanhåller.

Referenser ÄFS
(1)Länk: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-krivelser/Budgetproposition-for-2013-Utg_H0031d21/?text=true
(2) Prop 2012/13:1
(3) DSM 3/2013-14

3.7 Skattefria och gratis förmåner tillkommer ÄFS
3.7.1 Vård på sjukhus eller i hemmet
Som tidigare nämnts tillkommer ytterligare förmåner äldre "anhöriga" som ej tidigare vistats i Sverige och därför bara har ÄFS. De slipper utgifter för vård och medicin då de inte har någon taxerad inkomst. Vi antar att ett äldre invandrat par skulle behöva vård i hemmet eller på sjukhus, ja då faktureras denna kostnad på kommunens socialtjänst beroende på att det åldrade anhöriginvandrarparet deklarerar för noll kronor i inkomst eftersom avgiften baseras på åldringens (utlänningens) årsdeklaration. Detta gäller även för mediciner (Apotek), tandvård och glasögon. Kommunerna gavs sålunda sin beskärda del av utgifterna. Administration av ÄFS sker genom Försäkringskassan.

3.7.2 Anhöriginvandrares vistelse utanför Sverige
En skrämmande skillnad mellan ÄFS (jämfört med GRP) är att ÄFS har specialundantag som innebär att äldreförsörjningsstöd utbetalas för dem som av outgrundliga skäl vistas i annat EU/EES land eller i Schweiz för en tid av upp till ett år. Utanför EU/EES-området utbetalas äldreförsörjningsstödet ut i hela världen under en period på max tre månader. En garantipensionär (eller inkomstpensionär) får bara sin pension utbetald inom EU eller associerade länder. ÄFS beviljas för en tid av högst 12 månader i sänder, sedan måste en ny ansökan inlämnas. [Källa: FK4106_Fa, dat 2008-12-04 & blankett FK 5200 (005 F 001)]

Alltså – äldre anhöriga har fått uppehållstillstånd och åtnjuter ÄFS. Det finns inget som hindrar att anhöriginvandraren lämnar Sverige och vistas i annat EU/EES-land ett år i sänder. Vad fanns då skälet överhuvudtaget komma hit till Sverige? Jo – under vistelsen i annat land kan den anhörige hyra ut sin lägenhet i Sverige, med bibehållet äldreförsörjningsstöd och under bortavaron hyra ut lägenheten i andra hand, till en eller ett antal personer, och tjäna pengar på affären. Hur skulle Försäkringskassan få vetskap om detta? Anhöriginvandraren kan till och med få äldreförsörjning för egen villa eller bostadsrätt.

3.8 Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg – BTO
Här sägs inledningsvis: ”Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror både på dina bostadskostnader och inkomster. En ansökan om bostadstillägg gäller automatiskt också som en ansökan om äldreförsörjningsstöd. I stort sett gäller samma regler för äldreförsörjningssystemet som för särskilt bostadstillägg.
[Källa: Faktablad FK 4064_Fa, dat 2008-12-04]

3.9 Särskilt bostadstillägg - SBTP
SBTP - innebär också att den som förmedlas bostadstillägg ävensp kan få ”särskilt bostadstillägg”. Det gäller dem som har mindre än 4.831:- i månaden att leva på efter att bostadskostnaderna har betalats. För gifta går gränsen vid 4.082:- månatligen. Gränsen benämns skälig levnadsnivå. [Källa: Faktablad FK 4064_Fa, dat 2008-12-04]

Texten i nyssnämnda faktablad (6 sidor) är omfattande, med räkneexempel och bitvis svårtolkad. Texten ”överlappar” motsvarande texter förknippade med ÄFS och GRP. Gäller regelverket BTP för svenskar eller för anhöriginvandrare? Jag avstår från klargörande av skäl som tydlig information – för den skull krävs förtydligande (kompletterade) information från Försäkringskassan.

BTP och SBTP – utgår efter särskild utredning till dem som har höga bostadskostnader än vad eljest är vanligt. Det rör sig kanske om c:a 2.000-3.000 i landet.

4. Försäkringskassan
Under hela mitt yrkesliv, inom statliga myndigheter, inom industrin, har jag varit verksam som konsult, teknisk handläggare, projektledare, instruktör m fl sysslor. Jag betraktar mig som mycket väl förtrogen att utveckla, tolka texter förknippad med dokumentation riktad mot olika målgrupper. För Försvarsmaktens räkning har jag medverkat vid utveckling av texter såsom handböcker inom IT-verksamheten. Här finns tydliga instruktioner med stöd som rubrikmallar av vilka vissa är obligatorium.

När jag mot den bakgrunden betraktar Försäkringskassan upplägg och dokumentation på hemsidor (och faktablad), ställer jag frågan: ”för vem har alla publikationer utvecklats? Vem kan tolka detta svårgenomträngliga material? Kan det vara så att i vissa avsnitt har en avsiktligt ”luddig gräns”, i den meningen att läsaren inte skall förstå (se) helheten? Kassan har i likhet med övrig statsförvaltning rationaliserat och med datorstöd ”lyft över” uppgifter på försäkringstagarna, ofta i texterna benämnda som ”individerna”.

Jag ställer frågan (detta var för några år sedan) till tjänstemannen, vid Försäkringskassan i hemkommunen om äldreförsörjningsstödet (ÄFS) som skattefri förmån.

- ”Är det riktigt att ÄFS är predestinerat enbart äldre anhöriginvandrare som ej har ATP-poäng och ej har möjlighet till egenförsörjning? Svaret blev så här:

- ”Nej det är fel, svenskar har också möjlighet att söka ÄFS, men frågeställningen är helt rätt, i verkligheten är det enbart äldre anhöriginvandrare som förmedlas ÄFS.

Tjänstemannen betraktar faktablad (ÄFS) som jag visar fram, hämtad från hemsidan och frågar: - ”Men var har du fått tag i de här faktabladen, det är ju helt för gamla, jag skall skriva ut de senaste”. Och de senaste faktabladen får jag direkt utskrivna.

Alltså – vissa faktablad på kassans hemsida var för gamla, kassans WEB-service hade inte plockat bort äldre material. Av den senaste ÄFS faktablad (FK4106_Fa) finns rubriken ”Om du reser utomlands”, då kan du få ÄFS om du vistas i annat EU/EES-land under ett års bortavaro från Sverige”. Genom parallell läsning av blankett, för ansökan av ÄFS (FK 5200 005 F 001), framgår att bostadsstöd & ÄFS förmedlas även för dem som har egen fastighet eller bostadsrätt. Skattefritt! Och så rullar pengarna ut ur Sverige till anhöriginvandrare som ej behöver befinna sig i landet.

5. GRP & ÄFS och ägarlägenheter
Det finns ingen av mina bekanta som har klart för sig vad slags förmåner pensionssystemen på ålderns höst ger. När jag berättar om skillnader mellan GRP och ÄFS m fl är det ingen som tror på uppgifterna om fördelar som åtnjuts av äldre anhöriginvandrare. Så stort är bedrägeriet att folk ej ens fäster tilltro när jag visar fram Försäkringskassans faktablad. Det skändliga mot svenska folket som jag vill sammanfatta och förmedla i detta inlägg är:

(1) Svenska pensionärer, verksamma under hela sin arbetslivslängd, förmedlas lägre pension - jämfört med äldre anhöriga till asylsökande som beviljats (PUT) permanent uppehållstillstånd i Sverige och som inte med en krona bedragit till pensionssystemet.

(2) Det finns inget som hindrar att anhöriginvandraren lämnar Sverige och vistas i annat EU/EES-land ett år i sänder. - Vad fanns då skälet överhuvudtaget komma hit till Sverige? Jo – under vistelsen i annat land kan den anhörige hyra ut sin lägenhet i Sverige, med bibehållet äldreförsörjningsstöd och under bortavaron hyra ut lägenheten i andra hand, till en eller ett antal personer, och tjäna pengar på affären. Hur skulle Försäkringskassan få vetskap om detta? Anhöriginvandraren kan till och med få äldreförsörjning för egen villa!

Och Sveriges världsunika generositet sprids snabbt via Internet och kommer med stor sannolikhet att locka nya ÄFS-kandidater, alltmedan varningar höjs för premipensionssystemet som överbelastas på grund av pågående finanskris(er) och som leder till lägre pensionsutbetalningar från år 2012, 2013 osv. Men det är intet som utifrån kommande ÄFS-kandidater behöver bekymra sig för, ty här sker likvida utbetalningar direkt via statskassan.

5.1 Ägarlägenheter – planerade skändligheter mot svenska folket
Innan årsskiftet 2008 kom förslag till ett nytt bedrägeri mot svenska folket som ej uppmärksammats. Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att regler ska införas om så kallade ägarlägenheter från och med den 1 maj 2009. Ägarlägenheter utgör en ny upplåtelseform vid sidan av nuvarande former för boende i flerbostadshus. Förslaget anses ”öka mångfalden och valfriheten i boendet samt till att stärka den enskildes inflytande över sitt boende”. Avsikten är också att ägarlägenheter ska bidra till ökad bostadsproduktion och till ett ökat utbud av lägenheter att hyra. [. . .]

Länk: http://www.regeringen.se/sb/d/11111/a/115325

Med regeringens förslag från år 2007 påstods att med ”ägarlägenheter” då löses på något sätt automatiskt den skriande bristen på bostäder i vissa storstadsregioner som Stockholm (Botkyrka), Malmö (Rosengård) m fl utsatta områden. Hur kan en ny lag trolla fram fler bostäder?

Jo – det är tänkt att den ”rike” invandraren som gjort ”karriär” i Sverige skall köpa sin lägenhet. Men enbart köp av en lägenhet som denne ”rike” redan bebor, leder ju inte per automatik till fler bostäder. Förutsättningen är att den ”rike” skall (måste) lämna Sverige och bege sig åter till hemlandet för att via elektroniskt förmedlad hyra från sin ägarlägenhet i Sverige och åtnjuta ett gott liv i hemlandet. Det finns för övrigt inget som hindar att den ”rike” med sin familj som gjort riktigt god karriär, köper upp ett helt knippe ägarlägenheter och lever mycket gott i hemlandet alltmedan svenskar betalar den hyra som ”ägaren” bestämmer. Det påstås också att bostadsföretagen ”får råd” att bygga nya lägenheter med intäkter från ”ägarlägenheterna”, en av regeringsalliansens mest eleganta form av Per Perpetum Mobile

6. Garantipension och Äldreförsörjningsstöd - prognos och analys
6.1 Garantipension - prognos och analys. -
Antalet ålderspensioner beräknas öka under åren 2013–2018 eftersom stora födelseårgångar då fyller 65 år. Nya ålderspensionärer har inkomstgrundad pension i betydligt större utsträckning än äldre ålderspensionärer. De nya ålderspensionärerna har också högre genomsnittlig inkomstgrundad pension än vad befintliga pensionärer har. Det är en allt större andel som har ett yrkesliv med pensionsgrundande inkomst bakom sig. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Detta medför att antalet garantipensioner som tillkommer under ett år är färre än antalet som upphör genom dödsfall. Antalet garantipensioner minskar därmed på lång sikt.

År 2013 - 16.744.000.000:-
År 2014 - 16.359.400.000:-
År 2015 - 15.739.900.000:-
År 2016 - 14.785.500.000:-
År 2017 - 13.996.200.000:-
Å 2018 -  13.937.000.000:-

Balanseringen inom inkomstpensionssystemet har en höjande effekt på utgifterna för garantipension.. Prisbasbeloppet beräknas öka under de flesta åren 2013-2018. Det har en höjande effekt på utgiftsnivån.

Ungefär 762.000 ålderspensionärer beräknas ha garantipension vid mitten av år 2013. År 2012 var det 805.000 ålderspensionärer med garantipension. Den relativt kraftiga minskningen av antalet mellan 2012 och 2013 beror på att inkomstpensionen har räknats upp med 4,1 % år 2013 medan prisbasbeloppet har ökat med 1,1 %. Många personer blir av med sin garantipension när inkomstpensionen ökar. Antalet ålderspensionärer med garantipension beräknas att öka till 2014 för att sedan minska. Genomsnittligt garantipensionsbelopp sjunker sålunda kraftigt. Det beror på att nytillkommande pensionärer har lägre garantipension än vad de GRP-pensionärer som avlider har.

6.2 Äldreförsörningsystem - prognos och analys -
Äldreförsörjning är avsedd för personer 65 år och äldre som inte får sina försörjningsbehov tillgodosedda genom andra pensionsförmåner. Medelantalet personer med äldreförsörjningsstöd (ÄFS) beräknas till 16.400 år 2013.

Antalet personer med ÄFS beräknas öka under kommande år eftersom en större andel av dem som är födda 1938 eller senare är berättigade till ÄFS jämfört med dem som är födda 1937 eller tidigare. För den sistnämnda gruppen kan hel garantipension ersätta ÄFS efter 10 års bosättningstid. En del av den utgift som för födda 1937 eller tidigare bokförs under anslaget garantipension bokförs därför för födda 1938 eller senare under anslaget äldreförsörjningsstöd. Denna olikhet mellan födelseårgångarna kommer att påverka antalsutvecklingen för ÄFS under många år.

2013 - 656.000.000:-
2014 - 681.000.000:-
2015 - 713.000.000:-
2016 - 744.000.000:-
2017 - 766.300.000:-
3018 - 797.500.000:-

Antalet förmånstagare påverkas av minskad eller ökad invandring. Invandringen (asylskäl) minskade tidigare, men under det senaste året har den ökat något. Ungefär två procent är över 60 år av dem som invandrar av asylskäl och som får uppehållstillstånd.

Antalet förmånstagare påverkas även av skatteförändringar eftersom ÄFS beräknas utifrån nettopensionen. Skatten har sänkts år 2013 för dem över 65 år. Det har en sänkande effekt på utgiften. Även för år 2014 sänks skatten för dem över 65 år enligt ett lagförslag i budgetpropositionen. Skälig levnadsnivå för ÄFS har höjts 2013 för ogifta. Det leder till något högre utgifter. Till år 2018 beräknas antalet förmånstagare öka till 19.400 personer.

[Ref - Pensionsmyndigheten, Titel: ”Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013–2018”, PM-Rapport, Dnr VER 2013-5]

7. Epilog - utbetalning av pensioner till avlidna pensionärer i utlandet.
Statistiska Centralbyråns dåvarande generaldirektör, Jan Carling, manade redan för snart 20 år sedan, i ett PM 1994-10-04 till Riksskatteverkets dåvarande chef, Lennart Nilsson, till stora ansträngningar för att höja kvalitén på folkbokföringens befolkningsregister. Flera statistikkällor visade att c:a 10% eller c:a 40.000 personer av de utomnordiska invandrarna, som enligt folkbokföringen borde vistas i landet, ej längre gör det. Starka misstankar finns att dessa personer återflyttat till hemlandet, avlidit och begravts i det tysta. Så länge inga rapporter om dödsfall lämnas till svenska myndigheter så fortsätter utbetalningar av sociala förmåner förmedlade. Analysen baseras bl a på dödlighetsstudier eftersom uppseendeväckande få dödsfall registreras bland de utomnordiska invandrarna. Även postreturer och bortfall i statistiska undersökningar pekar i samma riktning. I huvudsak använde SCB fyra metoder för att verifiera övertäckningen i befolkningsregistret. Metoderna är:
 Kalkyl över dödligheten i olika - befolkningsgrupper.
 Redovisning av postreturer för invandrarpopulationer
 Redovisning av bortfall i statistiska undersökningar
 Återvandringen - av chilenare

Beräkningarna utgår från de dödsfall som inträffat åren 1988-1992. Dödsfall som inträffar i Sverige registreras med mycket stor noggrannhet i folkbokföringen. Bortfallet i registrering och fel i den samma vid registrering av dödsfall är så litet att vi kan bortse från det, säger Jan Carling. Statistiskt vet man att dödligheten bland invandrare är högre än vad som gäller för den svenska befolkningen. Vidare är såväl sjuklighet som förtidspensionering högre bland invandrare än bland svenskar. Vid studier av dödligheten för invandrare och svenskar gäller följande förutsättningar:

Dödligheten bland invandrare från Danmark och Norge antas vara högre- än vad som gäller för svenskar eftersom dödligheten i Danmark och Norge är något högre än i Sverige. Islänningar har ungefär samma dödlighetsnivå som svenskar. De är emellertid så få att de inte påverkar resultatet för den gemensamma gruppen Danmark/Norge/Island.

Dödligheten bland invandrare från - Finland antas mycket högre än bland svenskar. Dödligheten i Finland är nämligen mycket högre än vad den är i Sverige.

Dödligheten bland de - utomnordiska invandrarna förväntas vara högre än bland svenskar och ligga på en nivå som är högre än bland invandrare från Danmark och Norge men ej så hög som hos finska invandrare.

Utgångsmaterialet för beräkningar i SCB datorer är register över avlidna i Sverige under åren 1988-1992 med följande indelning: (1) ålder, (2) kön, (3) födelseland (Sverige, Finland, övriga Norden samt länder utanför Norden) och (4) region (Stockholms län, övriga Sverige). Resultatet av datorkörningarna visade en överregistrering bland de utomnordiska invandrarna med c:a 10% av hela antalet utomnordiska invandrare. I absoluta tal var antalet överregistrerade c:a 40.000 vid årskiftet 1989/90. Eller om vi vänder på resonemanget:

med ledning av statistiska beräkningar i datorer baserade på kända fakta om dödligheten hos olika nationaliteter borde minst 40.000 utomnordiska invandrare ha rapporterats avlidna i Sverige under nyssnämnda 5-års period. Frågan är då var 40.000 utomnordiska invandrare hade tagit vägen?

Dåvarande SCB generaldirektör Jan Carling uttryckte klart att det är så gott som uteslutet att några misstag sker vid registreringen av dödsfall för såväl svenskar som för invandrare i Sverige. Slutsatsen blir att överregistreringen beror på att anhöriginvandrare återvänt till hemlandet med bibehållande av alla ekonomiska förmåner förmedlade via svenska banker. När "utvandrarna" sedan avlider finns det naturligtvis inga skäl för anhöriga att rapportera dödsfallen till svenska myndigheter för då upphör ju de ekonomiska vederlagen. Mörkertalet är stort eftersom undersökningen endast rörde åren 1988-1992. Kanske det finns 50.000 eller 80.000 avlidna vars döda själar irrar omkring någonstans i världen och uppbär folkpension från Sverige! Hur länge, kan man fråga sig, har Försäkringskassan tänkt att sända pengar till avdöda utomlands? Kanske 50, 100 eller 200 år förlupit innan någon reagerat! Dagspressen censurerar på vanligt manér.

Det var redan i oktober 1994 som SCB presenterades resultatet på ett seminarium i Stockholm. Först 10 månader senare, i juni 1995 behandlas SCB´s PM i medierna som om 40.000 personer på något sätt hade ”slarvats bort” i folkbokföringens datorsystem.

Att försörja 40.000 personer kostar bortemot 5 miljarder kronor årligen. Landstingen skulle troligtvis ej nödgats genomföra 1990-talets drastiska nedskärningar om utbetalningarna stoppats! Troligt är att Skatteverket inte tänker starta skattjakt på döda själar. Erfarenheten visar i stället att politikerna har stor uppfinningsrikedom när det gäller nya skattepålagor för svenska folket.

För ett antal år sedan infördes lagen att utomlandsboende ålderspensionärer årligen skulle lämna in bevis för att de lever. Hur kan en sådan kontroll till? Skall pensionären själv resa till den svenska beskickningen och visa upp sig? Finns det överhuvudtaget en beskickning i landet ifråga? Om inte - hur skall då Försäkringskassan i Sverige få bevis för att utomlandsboende pensionärer lever? Möjligt är att ett ombud skickas för den döde.
[Ref - Statistiska Centralbyrån, Brister i folkbokföringen Dnr 2574/94 samt "Fuskutredningen, Riksrevisionsverket RRV 1995:32]

Jag hade så när glömt hela historien, från 1994/95, när Janne Josefsson i TV uppdrag granskning år 2006 framförde en timmes program om de avdöda pensionärerna som på något sätt uppbar pension. Josefsson hann enbart följa upp tre! avdöda pensionärsfall och ställde bedragarna vid skampålen, exempelvis sonen som bångat ut sin mors pension och inte ”hade en aaaning om att hon var död”. Därefter blev det tyst i media igen Men det handlar i storleksordningen tiotusentals fall! Vi skall ha fullkomligt klart för oss att våra folkvalda politiker och mediavänstern har full vetskap om pågående bedrägerier med pensionsutbetalningar till utflyttade och avdöda pensionärer. Orsaken kanske är att man vill ”spä på” återvandrarnas inkomster så att de inte ”blir bråk på stan´”.

Vi skall också ha klart för oss att våra folkvalda och mediavänstern ”vet att vi vet”, men de ger fullkomligt faaen i detta ty ”de vet” att ”vi” inte kan göra ett vitten åt saken.

Helt klart är att man i EU-maktens korridorer på det klara att invandringen till EU-länderna är på väg mot en katastrof. Det som antogs vara så bra i alla ursprungliga skrivbordsplaner, det ”mångkulturella riket”, blev i stället enklavernas riken, som landade i etniska enklaver, med egna regelverk som är på väg att slå sönder nationalstaterna. Hur skulle etablissemanget nu kunna backa ut ur enklavernas riken?

Fyrtio år av svenska integrationsförsök, med hemspråks undervisning, kulturella brobyggare ovanpå massiva satsningar på arbetsmarknaden, ävensom det sociala området, har inte heller gett särskilt goda resultat. Nyligen år 2013 kom SCB-rapporten ”Integration – en beskrivning av läget i Sverige” som visar att andelen invandrare som arbetar är lägre i dag än för tjugo år sedan.

Läs och bli glada eller upprörda - Skribenten[/i]
avatar
Skribenten

Poäng : 2522

Back to top Go down

Re: Pensionssystemen

Post  Ådärkomdenja on Wed 8 Jan - 4:52

Du är en klippa, vad gäller faktabeskrivningar som denna.

Mitt "problem" betr pensionsmedel är följande:

1. Jag lever på medel från 'Den allmänna" pensionen (Oranga kuvertet), samt två ITPK (tjänstepensioner), och har valt att ta ut dessa sedan jag lade av att jobba 2009. Beloppen tangerar brytpunkten, runt 33k SEK brutto, för att undvika kommunalskatten, det progressiva övergrepp som svenska staten beslutat om. Netto innebär det runt 24k SEK, vilket räcker inom ramen för min normalbudget.

2. Jag har mångmiljonbelopp i privata pensionsfonder o -försäkringar. Skulle jag aktivera uttag av alla dessa miljoner, skulle marginaleffekten bli 57,8%, eftersom jag fortfarande valt att vara mantalsskriven i Moderödien. Ingen bra ekvation, vad göra?

3. Utlandsflytt enda sättet, anmäla utlandsutflytt till SKV, och vistas +183 dagar utanför Den sista sovjetstaten. Då konfiskeras man "endast" med 25% skatt, den s k SINK-skatten. "Endast" var det 'glädjande' besked en skattefogde lät undslippa sig, då jag framförde mina negativt präglade argument, som t ex:
a) jag sliter inte på de svenska gatorna, jag får inte en spänn i återbäring via det s k välfärdssystemet, men en fjärdedel av mina surt förvärvade och skattade penningmedel förskingras till syrier och annat värdelöst invällarpack, som Reinfeldt och sjuklövern släpper in i Sverige, utan tillstymmelse till prövning om flyktingstatus mm
b) jag tvingas teckna privat sjuk- och olycksfallsförsäkring utomlands, svenska staten sk*ter i mig, efter att jag haft fräckheten att överge det falskt kallade "välfärdslandet". Handlar om ca 10k SEK per år.
c) om jag bevistar Moderödien under korta perioder, nödgas jag att försäkra mig tillika, i Sverige (!), jag är ju en "osolidarisk utflyttare"
d) jag får inte ha ens en liten fjuttlägenhet kvar i Moderödien, då anses jag icke utflyttad. Husbil går bra, jag har en sådan, så rent praktiskt kan det funka, men snacka om misstrogenhet från politiker/myndigheter.

Såvitt jag kunnat finna, finns inget annat land, som har ett så fientligt och konfiskatoriskt system mot sina medborgare.

Sjuklövern måste bort, Sverige ett land i fritt (för)fall f n.

avatar
Ådärkomdenja

Poäng : 3542

http://files.myopera.com/foolishworld/albums/667915/rotsnake.png

Back to top Go down

Re: Pensionssystemen

Post  Skribenten on Wed 8 Jan - 11:40

Ådärkomdenja wrote:Du är en klippa, vad gäller faktabeskrivningar som denna.

Mitt "problem" betr pensionsmedel är följande:

1. Jag lever på medel från 'Den allmänna" pensionen (Oranga kuvertet), samt två ITPK (tjänstepensioner), och har valt att ta ut dessa sedan jag lade av att jobba 2009. Beloppen tangerar brytpunkten, runt 33k SEK brutto, för att undvika kommunalskatten, det progressiva övergrepp som svenska staten beslutat om.  Netto innebär det runt 24k SEK, vilket räcker inom ramen för min normalbudget.

2. Jag har mångmiljonbelopp i privata pensionsfonder o -försäkringar. Skulle jag aktivera uttag av alla dessa miljoner, skulle marginaleffekten bli 57,8%, eftersom jag fortfarande valt att vara mantalsskriven i Moderödien. Ingen bra ekvation, vad göra?

3. Utlandsflytt enda sättet, anmäla utlandsutflytt till SKV, och vistas +183 dagar utanför Den sista sovjetstaten. Då konfiskeras man "endast" med 25% skatt, den s k SINK-skatten. "Endast" var det 'glädjande' besked en skattefogde lät undslippa sig, då jag framförde mina negativt präglade argument, som t ex:
a) jag sliter inte på de svenska gatorna, jag får inte en spänn i återbäring via det s k välfärdssystemet, men en fjärdedel av mina surt förvärvade och skattade penningmedel förskingras till syrier och annat värdelöst invällarpack, som Reinfeldt och sjuklövern släpper in i Sverige, utan tillstymmelse till prövning om flyktingstatus mm
b) jag tvingas teckna privat sjuk- och olycksfallsförsäkring utomlands, svenska staten sk*ter i mig, efter att jag haft fräckheten att överge det falskt kallade "välfärdslandet". Handlar om ca 10k SEK per år.
c) om jag bevistar Moderödien under korta perioder, nödgas jag att försäkra mig tillika, i Sverige (!), jag är ju en "osolidarisk utflyttare"
d) jag får inte ha ens en liten fjuttlägenhet kvar i Moderödien, då anses jag icke utflyttad. Husbil går bra, jag har en sådan, så rent praktiskt kan det funka, men snacka om misstrogenhet från politiker/myndigheter.

Såvitt jag kunnat finna, finns inget annat land, som har ett så fientligt och konfiskatoriskt system mot sina medborgare.

Sjuklövern måste bort, Sverige ett land i fritt (för)fall f n.


Godag Ådärkomdenja!

Jag tackar med acklamation om mitt inlägg som i stort handlar om konstruktion av pensionssystemen tillika med dess avarter.

Vad det gäller dina utomlands varande problem som har att göra med skatter i andra länder, så kan jag inte besvara dem, efter som mitt inlägg handlar om konstruktionen utav pensionssystemen.

Men - jag föreslår att Du inköper Skatteplaneringssystemet ”VISMA Spcs AB” som anskaffas via det företaget beläget i Växjö, tel 0470-70 60 00.  Det systemet kostar 1.800:- årligen.  Jag har stor nytta av VISMA i samband med deklaration och årets skatteplanering. Ty det är knepigt att eljest få inkomstpensionerna, med jämkning att stämma. Därtill har jag boende i egen fastighet. När sedan årets inkomstdeklaration anländer, är det lätt att granska om Skattemyndigheten ”har gjort rätt”

Marginalskattegränserna för pensionärer från 66 år (enbart pensionsinkomster), ser ut så här:

Taxerad förvärvsinkomst

0 - 45.000 == 0,0%
45.100- 166.900 = = 29,0%
167.000- 212.200 = = 32%
212.300- 450.200 = = 35%
450.300- 538.700 = =  57,4
538.800- 620.600 = = 52,4 %
620.700 och däröver = = 57,4%

Företaget VISMA har en utmärkt Helpdesk som besvara det mesta inom skatteområdet. Do får uppdateringar kontinuerligt. Det är nu degas för mig att installera VISMA av år 2014.

Med hälsning - Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2522

Back to top Go down

Re: Pensionssystemen

Post  Ådärkomdenja on Wed 8 Jan - 19:50

Tack, bäste Skribenten;

Mitt 'problem' är ganska enkelt [ när man är påläst är det mesta enkelt... ;); scenario: jag anmäler mig till SKV/folkbokföringen som utlandsboende (myndigheterna kräver inte en en fast adress (!)... måste vara en åtalbar tjänstemannamiss), och sedan har jag 'bevisbördan' att påvisa mina +183 dagars vistelse utanför Svea Rikes järnridå~gränser. Dom följer upp dig, a la Stasi, dom första två åren, trappar sedan ned spionaget gradvis, och efter fem års obetvivlad utlandsvistelse är man avhakad misstankar från KGB/Säpo/Reinfeldt, ang sin faktiska hemvist.

Jag noterar max-procenten du angav, 57,4% i toppskiktet av rofferiet, jag skrev 57,8% ovan, rätt skall vara rätt även när det handlar om statskontrollerat sjöröveri... ;)
avatar
Ådärkomdenja

Poäng : 3542

http://files.myopera.com/foolishworld/albums/667915/rotsnake.png

Back to top Go down

Re: Pensionssystemen

Post  Skribenten on Wed 15 Jan - 8:48

Ådärkomdenja wrote:Tack, bäste Skribenten;

Mitt 'problem' är ganska enkelt [ när man är påläst är det mesta enkelt... ;); scenario: jag anmäler mig till SKV/folkbokföringen som utlandsboende (myndigheterna kräver inte en en fast adress (!)... måste vara en åtalbar tjänstemannamiss), och sedan har jag 'bevisbördan' att påvisa mina +183 dagars vistelse utanför Svea Rikes järnridå~gränser. Dom följer upp dig, a la Stasi, dom första två åren, trappar sedan ned spionaget gradvis, och efter fem års obetvivlad utlandsvistelse är man avhakad misstankar från KGB/Säpo/Reinfeldt, ang sin faktiska hemvist.

Jag noterar max-procenten du angav, 57,4% i toppskiktet av rofferiet, jag skrev 57,8% ovan, rätt skall vara rätt även när det handlar om statskontrollerat sjöröveri...  ;)

Att läsa och fundera på:

Det räcker inte att vara utvandrad för att slippa betala skatt i Sverige. Det har en uppfinnare fått erfara. Skatteverket kräver honom nu på miljontals kronor i skatt. En uppfinnare från Sverige som utvandrade 1985 ligger i tvist med Skatteverket, uppger Dagens Nyheter. Den som har väsentlig anknytning till Sverige eller stadigvarande vistas här är skatteskyldig. Skatteverket gör en helhetsbedömning i varje enskilt fall där ett flertal faktorer vägs in, bland annat om personen i fråga har en åretruntbostad i Sverige.

I fallet med uppfinnaren hävdar myndigheten att mannen varit stadigvarande bosatt i Sverige eftersom han bland annat haft en åretruntbostad här, betalt tv-licens och diverse abonnemang. Därför kräver Skatteverket honom på miljontals kronor i skatt

Länk DN: http://www.dn.se/ekonomi/uppfinnare-i-ny-tvist-med-skatteverket/

En svensk uppfinnare, som hävdar att han inte varit bosatt i Sverige och enligt folkbokföringen utvandrade redan 1985, krävs på över 3,2 miljoner i skatt och skattetillägg för 2007. Mannen har redan en tvist med Skatteverket från 2006 om ett skattekrav på över 140 miljoner.

Uppfinnaren, som är 69 år gammal, har hävdat att han skatterättsligt är bosatt i utlandet. Han har ett intyg om att han sedan mars 2008 haft skatterättslig hemvist i Schweiz, men för tidigare år har han inte lämnat in några intyg, framgår av Skatteverkets skönstaxeringsbeslut. [. . .]

Mvh/Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2522

Back to top Go down

Re: Pensionssystemen

Post  Ådärkomdenja on Fri 17 Jan - 22:29

Skribenten wrote:
Ådärkomdenja wrote:Tack, bäste Skribenten;

Mitt 'problem' är ganska enkelt [ när man är påläst är det mesta enkelt... ;); scenario: jag anmäler mig till SKV/folkbokföringen som utlandsboende (myndigheterna kräver inte en en fast adress (!)... måste vara en åtalbar tjänstemannamiss), och sedan har jag 'bevisbördan' att påvisa mina +183 dagars vistelse utanför Svea Rikes järnridå~gränser. Dom följer upp dig, a la Stasi, dom första två åren, trappar sedan ned spionaget gradvis, och efter fem års obetvivlad utlandsvistelse är man avhakad misstankar från KGB/Säpo/Reinfeldt, ang sin faktiska hemvist.

Jag noterar max-procenten du angav, 57,4% i toppskiktet av rofferiet, jag skrev 57,8% ovan, rätt skall vara rätt även när det handlar om statskontrollerat sjöröveri...  ;)

Att läsa och fundera på:

Det räcker inte att vara utvandrad för att slippa betala skatt i Sverige. Det har en uppfinnare fått erfara. Skatteverket kräver honom nu på miljontals kronor i skatt. En uppfinnare från Sverige som utvandrade 1985 ligger i tvist med Skatteverket, uppger Dagens Nyheter. Den som har väsentlig anknytning till Sverige eller stadigvarande vistas här är skatteskyldig. Skatteverket gör en helhetsbedömning i varje enskilt fall där ett flertal faktorer vägs in, bland annat om personen i fråga har en åretruntbostad i Sverige.

I fallet med uppfinnaren hävdar myndigheten att mannen varit stadigvarande bosatt i Sverige eftersom han bland annat haft en åretruntbostad här, betalt tv-licens och diverse abonnemang. Därför kräver Skatteverket honom på miljontals kronor i skatt

Länk DN: http://www.dn.se/ekonomi/uppfinnare-i-ny-tvist-med-skatteverket/

En svensk uppfinnare, som hävdar att han inte varit bosatt i Sverige och enligt folkbokföringen utvandrade redan 1985, krävs på över 3,2 miljoner i skatt och skattetillägg för 2007. Mannen har redan en tvist med Skatteverket från 2006 om ett skattekrav på över 140 miljoner.

Uppfinnaren, som är 69 år gammal, har hävdat att han skatterättsligt är bosatt i utlandet. Han har ett intyg om att han sedan mars 2008 haft skatterättslig hemvist i Schweiz, men för tidigare år har han inte lämnat in några intyg, framgår av Skatteverkets skönstaxeringsbeslut. [. . .]

Mvh/Skribenten

Denne person, hur "utflyttad" han än varit, begick ett generalfel, genom att behålla en s k 'året-runt'-bostad. Detta är oförenligt med svensk skattelagstiftning, du kan ha en husbil med värstingstandard, som du bor i vid dina besök i Sverige, medan en nedsliten enrummare är diskvalificerande. Det är bara att rätta sig efter, även vid en dokumenterad utlandsvistelse 365 dagar per år ("du kan ju fuska-principen")! Samt att kunna bevisa sina +183 dagars icke-Sverige-vistelse årligen, särskilt de första två åren, bevisbördan åvilar den utflyttade. Märkligt i sammanhanget, du behöver inte ha någon fast adress utomlands, du kan hävda att du sover på en söderhavsstrand i Tonga, samt t ex ha en postbox i närmsta håla, eller använda en kompis' adress för ändamålet, det duger märkligt nog. Efter fem års Stasi-övervakning ger skatteverket/folkbokföringen upp, du anses ha svikit Sverige för gott, och belönas med stabilt SINK-skatteavdrag, "bara" 25% konfiskation, på i Sverige upparbetade/intjänade pensions-/kapitalförsäkringstillgångar. Nivån på konfiskationen högsta i världen, men för att leva upp till epitetet "den sista sovjetstaten" så har den nivån cementerats, vare sig sosse- eller moderödregering vid rodret.
avatar
Ådärkomdenja

Poäng : 3542

http://files.myopera.com/foolishworld/albums/667915/rotsnake.png

Back to top Go down

Jobbskatteavdragen

Post  Skribenten on Sun 15 Jun - 7:16

1. Jobbskatteavdragen
Jobbskatteavdraget, eller jobbavdraget som det också kallas, innebär en skattereduktion med upp till 2.200 kronor i månaden. Jobbskatteavdragets första steg infördes den 1 januari 2007 och förstärktes sedan under de tre efterföljande åren. År 2014 införs det femte steget i jobbskatteavdraget. Den som vill veta exakt hur stort jobbskatteavdraget uppgår till, kan använda den sk ”räknesnurran” "Räkna ut din skatt".

Skattesänkningen är, trots namnet, utformad som en skattereduktion och inte som ett avdrag. Det minskar den skatt som ska betalas på lön såsom inkomst av anställning och aktiv näringsverksamhet. Skatten på pension och ersättningar från socialförsäkringar såsom sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa m fl. minskas alltså inte.

Exakt hur stort jobbskatteavdraget blir beror på hur stor arbetsinkomst man har. I förhållande till lönen är skattesänkningen störst i de lägre inkomstskikten, vilket framgår av diagrammet längst ner på sidan. Taket på jobbskatteavdraget nås vid en månadslön om cirka 30.000 kronor. Efter detta ökar inte storleken på skattesänkningen.

En annan faktor - som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Ju högre kommunalskattesats desto större blir jobbskatteavdraget. Som mest är skillnaden mellan hög- och lågskattekommuner cirka 380 kronor per månad. Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatteavdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner.

En tredje faktor som påverkar storleken - på jobbskatteavdraget är inkomsttagarens ålder. Är man 65 år eller äldre vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget större än för personer som inte nått pensionsålder.

Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller, man behöver alltså själv inte ansöka om att få ta del av det. Exempel på inkomster som INTE ger rätt till jobbskatteavdrag:

• sjukpenning från Försäkringskassan
• föräldrapenning
• ersättning från arbetslöshetskassa
• aktivitetsstöd
• pension
• egen arbetsskadelivränta

Även om jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt på, påverkas inte de kommunala skatteintäkterna. Jobbskatteavdraget är nämligen en statligt finansierad skattereduktion, som alltså bokförs i statens budget. Kommunernas och landstingens skatteintäkter beräknas exklusive jobbskatteavdrag.

En annan faktor som ibland kan förvilla - är skillnaden mellan reduktion och avdrag. Jobbskatteavdraget minskar den slutliga skatten och är därför egentligen en skattereduktion. När man talar om avdrag brukar man nämligen snarare syfta på nedsättningar av den beskattningsbara inkomsten vilket ger en indirekt effekt på den slutliga skatten. Av den anledningen hade kanske en mer korrekt benämning varit jobbskattereduktion.

Det övergripande syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta. Det blir alltså mer lönsamt att gå från bidrag till arbete vilket ska stimulera sysselsättningen. Jobbskatteavdraget förväntas även leda till något mer dämpade löneökningskrav eftersom nettolönen stiger, vilket kan ge en lägre arbetslöshet.

Jobbskatteavdraget är riktat för personer över 65 år ska fungera som en extra stimulans för att få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta är gjort mot bakgrund av att befolkningen åldras och att det blir allt färre som arbetar i förhållande till de som befinner sig utanför arbetskraften.

Länk: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Jobbskatteavdraget/

2. Jobbskatteavdraget - vad blev resultatet?

Jobbskatteavdragen har inte gett någon effekt på arbetslösheten. Professor Roland Granqvist förklarar varför.

Länk: http://www.dagensarena.se/opinion/roland-granqvist-professor-jobbskatteavdrag-utan-effekt/

Förespråkarna för jobbskatteavdragen har sagt att det är ett effektivt sätt att skapa fler jobb. Finns det någon saklig grund för det? I debatten tas ofta för givet att sänkningar av inkomstskatten ökar viljan att arbeta. Det kan verka rimligt eftersom det blir mer lönande att arbeta. Men enligt de flesta av de många undersökningar som har gjorts är effekten på arbetsutbudet mycket liten.

En teoretisk förklaring är att två ungefär lika stora effekter motverkar varandra. Substitutionseffekten ökar viljan att arbeta, eftersom nettoinkomsten av arbete ökar, men den minskar genom inkomsteffekten, eftersom man får råd med mer fritid.

Även om fler   - skulle vilja arbeta så torde detta knappast leda till fler jobb på dagens svenska arbetsmarknad. Grundproblemet är att efterfrågan på arbetskraft är alltför låg – inte att alltför få vill arbeta.

Det hävdas ibland att jobbskatteavdragen ökar efterfrågan på arbetskraft eftersom konsumtionen ökar. Utrymmet för den privata konsumtionen ökar, men utrymmet för den offentliga konsumtionen (främst skola, vård och omsorg) minskar med lika mycket. Nettoeffekten av detta blir minskad efterfrågan på arbetskraft i Sverige. För det första utgörs en stor del av den privata konsumtionen av import. Detta gäller inte bara sådant som turistresor till andra länder utan också många varor som är importerade. Andelen import är stor även för många varor som tillverkas i Sverige.

För det andra har den offentliga konsumtionen en mycket lägre andel import. Därför blir den negativa effekten av minskad offentlig konsumtion större än den positiva effekten av ökad privat konsumtion. På kort sikt kan denna negativa nettoeffekt undvikas genom ökad offentlig upplåning, men på längre sikt kommer det minskade utrymmet för den offentliga konsumtionen att slå igenom i minskad efterfrågan på arbetskraft i Sverige.

Lars Calmfors, - professor i internationell ekonomi, har i debatten kritiserat politiker som förespråkar jobbskatteavdrag för att de inte tydligare har klargjort att jobbskatteavdragen på sikt kan leda till en lägre löneutveckling och att detta i sin tur leder till ökad efterfrågan på arbetskraft.

Men frågan är om jobbskatteavdragen verkligen får den effekten. Det teoretiska resonemang som ligger bakom denna hypotes utgår från att fackföreningarna och deras medlemmar endast beaktar den privata konsumtionen. Men givetvis beaktar de också att utrymmet för den offentliga konsumtionen minskar. Det är därför knappast realistiskt att utgå från att man skulle acceptera en lägre löneutveckling på grund av jobbskatteavdragen.

I debatten har hävdats - att arbetslösheten i Sverige är relativt låg jämfört med andra länder. Det beror på vilka länder man jämför med. Arbetslösheten är till exempel betydligt högre i Grekland och Spanien, men bilden blir en annan om man jämför med de länder som är viktigast för den svenska ekonomin. Över hälften av den svenska varuexporten går till sju länder. I sex av dessa (Norge, Tyskland, Storbritannien, USA, Danmark och Nederländerna) är arbetslösheten lägre än i Sverige och i det sjunde (Finland) är den ungefär lika hög.
= = =

3. Regeringen gör fel som satsar på ett femte jobbskatteavdrag, anser ekonomiprofessorn Lars Calmfors som enligt honom leder politiken till att inkomstskyddet för arbetslösa urholkas för mycket.

Länk http://www.dn.se/nyheter/politik/expert-sagar-jobbskatteavdraget/

Regeringen gör fel som satsar på ett femte jobbskatteavdrag, - anser ekonomiprofessorn Lars Calmfors. Enligt honom leder politiken till att inkomstskyddet för arbetslösa urholkas för mycket. Ref - DN 2013-09-18.

Ett ytterligare skatteavdrag för dem som arbetar är det dyraste förslaget i den borgerliga regeringens statsbudget som lades fram på tisdagen. Reformen kostar 12 miljarder och motiveras med att den enligt finansdepartementets beräkningar skulle ge 13.000 nya jobb.

En som anser att jobbskatteavdraget är fel sätt att använda pengarna är Lars Calmfors, ekonomiprofessor på Stockholms universitet och tidigare ordförande för regeringens expertgrupp Finanspolitiska rådet. När regeringen nu för femte gången sänker skatten för dem som arbetar, utan att höja ersättningen för arbetslösa, har urholkningen av inkomstskyddet gått för långt, anser Calmfors.

– Ersättningen till arbetslösa som andel av den inkomst efter skatt de hade tidigare har minskat kraftigt under den borgerliga regeringen. Det är rimligt att tro att varje gång man minskar ersättningsgraden så väger det allt tyngre för individen, säger Calmfors.

Calmfors första invändning är att a-kassan är en försäkring vars syfte är att utjämna skillnaderna i inkomst mellan de perioder då man har arbete och när man inte har det. Urholkningen gör att a-kassan i allt mindre grad fyller den funktionen.

Jobbskatteavdraget motiveras med att ökade inkomstskillnader mellan de som har jobb och de som inte har jobb ökar drivkrafterna att arbeta. Uppfattningen har stöd i forskningen men effekterna på inkomstskyddet måste enligt Calmfors också beaktas.
– Ekonomisk politik handlar alltid om att väga olika saker mot varandra. Någonstans måste man ta ställning till var balanspunkten går.

Calmfors andra invändning - mot det femte jobbskatteavdraget är att pengarna skulle behövas till annat. Han påpekar att kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg kommer att stiga när andelen äldre ökar. Samtidigt har barnbidrag, taket i a-kassan och andra ersättningar legat still länge och inte följt med inkomstutvecklingen. För att bibehålla nivåerna skulle man enligt Calmfors behöva höja skatten.
– Nu går man åt motsatt håll. Det innebär en urholkning av den offentliga välfärden, säger han.

I det ekonomiska läge som råder finns det enligt Calmfors goda skäl att stimulera ekonomin men han skulle göra det på andra sätt än de som finansminister Anders Borg har valt.
– Jag skulle bland annat lägga mer pengar på statsbidrag till kommunerna och höja taket i a-kassan.

Mer pengar till - kommunerna skulle vara ett sätt att motverka minskad personaltäthet i sådant som skola och omsorg.
– Det finns hela tiden ett tryck på verksamheten. Det är en fråga om vad man vill använda  pengarna till, säger Calmfors.
= = =

4. Pensionärernas riksorganisation (PRO) - har kritiserat att pension inte ger rätt till jobbskatteavdrag med argumentet att pension skall betraktas som "uppskjuten lön". Ett argument mot påståendet om uppskjuten lön är att enbart en liten del av pensionen fonderats och en större del betalas av de nu arbetsverksamma.

Denna kritik har bemötts med ett extra grundavdrag för personer fyllda 65. Från den 1 januari 2009 infördes ett extra grundavdrag för pensionärer. Det är utformat på ett sådant sätt att särskilt de med låga inkomster/pensioner skall tjäna på det. Ett ytterligare steg med höjt grundavdrag för pensionärer infördes fr.o.m. 2010 och såväl regering som opposition har ställt ut löften om fortsatta skattesänkningar för pensionärer fr.o.m. 2011.

För personer som arbetar efter att de fyllt 65 år beräknas jobbskatteavdraget enligt regler som är mer förmånliga än vad som gäller för dem som arbetar och inte fyllt 65 år. Arbetande personer över 65 års ålder kan få ett maximalt jobbskatteavdrag om 25.000 kr per år. För arbetande personer under 65 år är jobbskatteavdraget maximalt drygt 21.000 kr år 2010

Ref: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jobbskatteavdrag

5. EPILOG
Det går alltså inte att avläsa någon effekt på arbetslösheten av de jobbskatteavdrag som regeringen Reinfeldt har genomfört sedan januari 2007. Däremot har ilskan stegats hos dem som INTE fick minskad skatt på pension och ersättningar från socialförsäkringar såsom sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa m fl.

Så krångligt kan det kan det bli när regeringen bara vill göra gott - reformen kostar 12 miljarder motiveras med att den enligt finansdepartementets beräkningar skulle ge 13.000 nya jobb, allt enligt Calmfors och 5.e jobbskatteavdraget.

mvh Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2522

Back to top Go down

IP-systemet som försvann

Post  Skribenten on Mon 8 Dec - 12:13

Det utomordentliga läget i politiken har gjort att det har rapporterats olika uppgifter om vad som gäller för pensionssparandet (IP-systemet) från årsskiftet 2014/2015.

Bakgrunden är att både Alliansen och de rödgröna partierna har varit överens om att man vill sänka beloppet som man får göra avdrag för i sin deklaration, när det gäller pensionssparande. I år är det max 12 000 kronor som man får göra avdrag för, eller 1 000 kronor per månad.

Det som gäller från årsskiftet är max 1 800 kronor per år eller 150 kronor per månad.

Länk: http://www.pensionsmyndigheten.se/PensionssparandetDettaGallerEfterArsskiftet.html  

Det gäller alltså för politikerna att skrapa ihop varenda krona för att statsbudgeten undviker en konkurs. Är det någom som kan gissa vart pengarna tar vägen?

Med vänlig hälsning  och sparande - Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2522

Back to top Go down

IP-pensionens avslut år 2015

Post  Skribenten on Sat 7 Mar - 15:32

Förtydliganden -
Bankerna har så snart dessa fått information om politikernas slutliga hantering av IP-systemet och inför nya affärsformer.

(1) År 2015 är sista året som du kan spara enligt IP-systemet men då enbart 150:- månatligen. Därefter är det definitivt slut med IP, uppgående beloppet 1.800:- för året.

(2) ”Sparkapitalkonto” - är en form som klingar käckt, som innebär banken automatsparar exempelvis beloppet 2.000:- månatligen utav pensionen. Sparräntan uppgick för mig 4:84 för ett halvt år i ”min” bank.

(3) ”Investeringssparkonto” - är en schablonbeskattad sparform som avses i lagen om investeringssparkonto. Banken lämnar kontrolluppgift till Skatteverket om schablonintäktens storlek. Innevarande år 2015, ”investerar” jag 850:- månatligen ”min bank”. Nåväl - låt mig se resultatet vid årsslutet.

Det finns säkert fler möjligheter att ”spara” i banken efter 2015 - men jag stannar här.

Mvh/Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2522

Back to top Go down

Re: Pensionssystemen

Post  kapten havoc on Sat 7 Mar - 19:25

Gött att se att vår förnämsta exilare fortfarande är aktiv. Skål Skål
avatar
kapten havoc

Poäng : 2881

Back to top Go down

En acklamation

Post  Skribenten on Tue 10 Mar - 16:03

kapten havoc wrote:Gött att se att vår förnämsta exilare fortfarande är aktiv. Skål Skål

Jag skickar en acklamation förknippat med ditt korta anlägg. Beklagligt försvann (av olika skäl) flertalet tidligare skickliga debattörer på Exilen. Det är ej ofta jag numera skriver nya inlägg eller kommentarer.

Nutida debattörer skriver underliga inlägg utan synliga rubriker, (dvs fetstil eller kursiv text) som med siffror kunde förtydliga det sagda.

Med vänlig hälsning/Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2522

Back to top Go down

Re: Pensionssystemen

Post  Sponsored content


Sponsored content


Back to top Go down

View previous topic View next topic Back to top


 
Permissions in this forum:
You cannot reply to topics in this forum