Sydvietnameser och Stockholmare

View previous topic View next topic Go down

Sydvietnameser och Stockholmare

Post  Malmöbo on Sun 9 Feb - 22:07

Intressant text om hur bohuslänska småsamhällen accepterat sydvietnameser som en del av deras eget samhälle och grupp, men exakt samma småbyar accepterar ännu inte "Stockholmare" och deras sommarstugor. De uppnästa Stockholmarna har ännu inte "tagit seden dit man kommer" vilket vietnameserna gjort.

---------------------------------------------------------------------------------------

I norra Bohuslän liksom i Göteborg är inte Stockholmare ett positivt begrepp. Speciellt i norra Bohuslän, ett landskap som kom att tillhöra Sverige efter en fred för flera hundra år sedan, har synsättet på naturen skilt sig från övriga Sverige. Stockholmare var från 1800-talet när Kung Oskar (vi hade två) började besöka landskapet kommit som sommargäster på tillfälligt besök. Så har det varit in i våra dagar. Fast de flesta turister idag inte har en aning om vad ortsbefolkningen verkligen menar när de pratar med varandra. Men det är en annan sak. I många av de små stenhuggar och fiskesamhällena är det släkten som in i våra dagar är viktigast. Det innebär att om du inte lyckas anpassa dig efter de förutsättningar som gäller, vilket ett antal av sommarfolket inte lyckas, så räknas du inte dit även om du är svensk medborgare sedan generationer och du själv haft råd att köpa dig ett hus eller en sommarstuga. Det är HUR du uppträder som är viktigt och alltid varit viktigt. Där som i övriga Sverige.

Efter Sydvietnams fall kom ett antal båtflyktingar till Sverige och norra Bohuslän. Båtflyktingar från Vietnam som har väldigt lite med dagens sk. båtflyktingar att göra för de kom hit från flyktingläger som kvotflyktingar och hade inte betalt sin ‘flykt’ hit. Första månaderna märktes dessa väldigt mycket. Men det som skilde den gruppen från många som kommit senare, med eller utan dubbelt medborgarskap (det är inte samma att vara svensk och att vara svensk samt något annat se även juridiska skillnaderna på Migrationsverkets sida). Det som dessa invandrare gjorde var att ta seden dit de kom. Inte så att de övergav sin religion eller sin kultur, men att de precis som svenskar tog sakerna som de var och att de om de inte lyckades få jobb inom kort tid så såg de till att lära sig prata bra svenska med svenskar samt att skapa sig jobb när det inte fanns jobb i den delen av landet. Idag räknas de som Bohuslänningar tack vare att de förstått vad det innebär att vara svensk finns det sällan eller aldrig (och då ofta sommargäster) någon som kallar dem något annat.

Svenskhet är ett logiskt förhållningssätt utgående från att våga stå upp för Sverige. Att våga inse att Sverige har fel och brister men ändå är värt att älska. Att våga känna sig stolt när Sveriges landslag, oavsett vilket ‘lyckas’ i någon idrott i VM och OS. Att trots att Sverige och svenskar genom tiderna betett sig på alla möjliga vis ändå känna gemenskapen när svenska nationalsången sjungs och när svenska flaggan hissas.

Förstår man inte skillnaden mellan detta och rasism, förstår man inte skillnaden i att ta seden dit man kommer som är något helt annat än att kräva att få leva som man gjorde i sitt hemland eller i den storstad/landsbygd i Sverige man kommer ifrån, inser man inte logiken i den svenska historiens alla bitar, även de svåra och svartgrå, så har man inte förstått vad det är att vara svensk. Det är synd.

http://norah4you.wordpress.com/tag/hjalmar-branting-socialdemokraterna/

Malmöbo
08-hatare

Poäng : 2415

Back to top Go down

Re: Sydvietnameser och Stockholmare

Post  K. V. Pauker on Mon 10 Feb - 21:10

Malmöbo wrote:Intressant text om hur bohuslänska småsamhällen accepterat sydvietnameser som en del av deras eget samhälle och grupp, men exakt samma småbyar accepterar ännu inte "Stockholmare" och deras sommarstugor. De uppnästa Stockholmarna har ännu inte "tagit seden dit man kommer" vilket vietnameserna gjort.

---------------------------------------------------------------------------------------

I norra Bohuslän liksom i Göteborg är inte Stockholmare ett positivt begrepp. Speciellt i norra Bohuslän, ett landskap som kom att tillhöra Sverige efter en fred för flera hundra år sedan, har synsättet på naturen skilt sig från övriga Sverige. Stockholmare var från 1800-talet när Kung Oskar (vi hade två) började besöka landskapet kommit som sommargäster på tillfälligt besök. Så har det varit in i våra dagar. Fast de flesta turister idag inte har en aning om vad ortsbefolkningen verkligen menar när de pratar med varandra. Men det är en annan sak. I många av de små stenhuggar och fiskesamhällena är det släkten som in i våra dagar är viktigast. Det innebär att om du inte lyckas anpassa dig efter de förutsättningar som gäller, vilket ett antal av sommarfolket inte lyckas, så räknas du inte dit även om du är svensk medborgare sedan generationer och du själv haft råd att köpa dig ett hus eller en sommarstuga. Det är HUR du uppträder som är viktigt och alltid varit viktigt. Där som i övriga Sverige.

Efter Sydvietnams fall kom ett antal båtflyktingar till Sverige och norra Bohuslän. Båtflyktingar från Vietnam som har väldigt lite med dagens sk. båtflyktingar att göra för de kom hit från flyktingläger som kvotflyktingar och hade inte betalt sin ‘flykt’ hit. Första månaderna märktes dessa väldigt mycket. Men det som skilde den gruppen från många som kommit senare, med eller utan dubbelt medborgarskap (det är inte samma att vara svensk och att vara svensk samt något annat se även juridiska skillnaderna på Migrationsverkets sida). Det som dessa invandrare gjorde var att ta seden dit de kom. Inte så att de övergav sin religion eller sin kultur, men att de precis som svenskar tog sakerna som de var och att de om de inte lyckades få jobb inom kort tid så såg de till att lära sig prata bra svenska med svenskar samt att skapa sig jobb när det inte fanns jobb i den delen av landet. Idag räknas de som Bohuslänningar tack vare att de förstått vad det innebär att vara svensk finns det sällan eller aldrig (och då ofta sommargäster) någon som kallar dem något annat.

Svenskhet är ett logiskt förhållningssätt utgående från att våga stå upp för Sverige. Att våga inse att Sverige har fel och brister men ändå är värt att älska. Att våga känna sig stolt när Sveriges landslag, oavsett vilket ‘lyckas’ i någon idrott i VM och OS. Att trots att Sverige och svenskar genom tiderna betett sig på alla möjliga vis ändå känna gemenskapen när svenska nationalsången sjungs och när svenska flaggan hissas.

Förstår man inte skillnaden mellan detta och rasism, förstår man inte skillnaden i att ta seden dit man kommer som är något helt annat än att kräva att få leva som man gjorde i sitt hemland eller i den storstad/landsbygd i Sverige man kommer ifrån, inser man inte logiken i den svenska historiens alla bitar, även de svåra och svartgrå, så har man inte förstått vad det är att vara svensk. Det är synd.

http://norah4you.wordpress.com/tag/hjalmar-branting-socialdemokraterna/



Ja, det är riktigt att svensken (till skillnad från vietnameser, kineser, israeliska judar, israeliska palestinier, belgiska flamländare, belgiska valloner o s v) uppfattar de som bott tillräckligt länge i det egna landet, talar svenska och beter sig som folk som svenskar. Svensk är en slags hederstitel som ungefär betyder att man är en normal och vettig person, inte en etnisk eller härstamningsmässig beteckning. Att bli förvägrad rätten att bli kallad svensk är således den största skymf man kan bli utsatt för. Det är verkligen jättestaskigt. Såvida man inte bor 1 meter in på norska sidan av gränsen. Då är man norrman. Och det är ju nästan lika bra. Och om man inte vill kalla en sådan som Fleksnes norrman så är det inte en så stor skymf eftersom beteckningen norrman innebär att man är nästan lika normal och vettig som en svensk. Men om en person som inte är av svensk härstamning, och t ex är kines, jude eller arab och vill kalla sig detta så är det okej. Men om någon inte är svensk så är det synd om vederbörande. Därför måste man vara extra snäll mot dessa människor. Speciellt vissa av dessa.


K. V. Pauker

Poäng : 2817

Back to top Go down

Re: Sydvietnameser och Stockholmare

Post  Skribenten on Sun 16 Mar - 9:29

K. V. Pauker wrote:
Malmöbo wrote:Intressant text om hur bohuslänska småsamhällen accepterat sydvietnameser som en del av deras eget samhälle och grupp, men exakt samma småbyar accepterar ännu inte "Stockholmare" och deras sommarstugor. De uppnästa Stockholmarna har ännu inte "tagit seden dit man kommer" vilket vietnameserna gjort.

---------------------------------------------------------------------------------------

I norra Bohuslän liksom i Göteborg är inte Stockholmare ett positivt begrepp. Speciellt i norra Bohuslän, ett landskap som kom att tillhöra Sverige efter en fred för flera hundra år sedan, har synsättet på naturen skilt sig från övriga Sverige. Stockholmare var från 1800-talet när Kung Oskar (vi hade två) började besöka landskapet kommit som sommargäster på tillfälligt besök. Så har det varit in i våra dagar. Fast de flesta turister idag inte har en aning om vad ortsbefolkningen verkligen menar när de pratar med varandra. Men det är en annan sak. I många av de små stenhuggar och fiskesamhällena är det släkten som in i våra dagar är viktigast. Det innebär att om du inte lyckas anpassa dig efter de förutsättningar som gäller, vilket ett antal av sommarfolket inte lyckas, så räknas du inte dit även om du är svensk medborgare sedan generationer och du själv haft råd att köpa dig ett hus eller en sommarstuga. Det är HUR du uppträder som är viktigt och alltid varit viktigt. Där som i övriga Sverige.

Efter Sydvietnams fall kom ett antal båtflyktingar till Sverige och norra Bohuslän. Båtflyktingar från Vietnam som har väldigt lite med dagens sk. båtflyktingar att göra för de kom hit från flyktingläger som kvotflyktingar och hade inte betalt sin ‘flykt’ hit. Första månaderna märktes dessa väldigt mycket. Men det som skilde den gruppen från många som kommit senare, med eller utan dubbelt medborgarskap (det är inte samma att vara svensk och att vara svensk samt något annat se även juridiska skillnaderna på Migrationsverkets sida). Det som dessa invandrare gjorde var att ta seden dit de kom. Inte så att de övergav sin religion eller sin kultur, men att de precis som svenskar tog sakerna som de var och att de om de inte lyckades få jobb inom kort tid så såg de till att lära sig prata bra svenska med svenskar samt att skapa sig jobb när det inte fanns jobb i den delen av landet. Idag räknas de som Bohuslänningar tack vare att de förstått vad det innebär att vara svensk finns det sällan eller aldrig (och då ofta sommargäster) någon som kallar dem något annat.

Svenskhet är ett logiskt förhållningssätt utgående från att våga stå upp för Sverige. Att våga inse att Sverige har fel och brister men ändå är värt att älska. Att våga känna sig stolt när Sveriges landslag, oavsett vilket ‘lyckas’ i någon idrott i VM och OS. Att trots att Sverige och svenskar genom tiderna betett sig på alla möjliga vis ändå känna gemenskapen när svenska nationalsången sjungs och när svenska flaggan hissas.

Förstår man inte skillnaden mellan detta och rasism, förstår man inte skillnaden i att ta seden dit man kommer som är något helt annat än att kräva att få leva som man gjorde i sitt hemland eller i den storstad/landsbygd i Sverige man kommer ifrån, inser man inte logiken i den svenska historiens alla bitar, även de svåra och svartgrå, så har man inte förstått vad det är att vara svensk. Det är synd.

http://norah4you.wordpress.com/tag/hjalmar-branting-socialdemokraterna/

Ja, det är riktigt att svensken (till skillnad från vietnameser, kineser, israeliska judar, israeliska palestinier, belgiska flamländare, belgiska valloner o s v) uppfattar de som bott tillräckligt länge i det egna landet, talar svenska och beter sig som folk som svenskar. Svensk är en slags hederstitel som ungefär betyder att man är en normal och vettig person, inte en etnisk eller härstamningsmässig beteckning. Att bli förvägrad rätten att bli kallad svensk är således den största skymf man kan bli utsatt för. Det är verkligen jättestaskigt. Såvida man inte bor 1 meter in på norska sidan av gränsen. Då är man norrman. Och det är ju nästan lika bra. Och om man inte vill kalla en sådan som Fleksnes norrman så är det inte en så stor skymf eftersom beteckningen norrman innebär att man är nästan lika normal och vettig som en svensk. Men om en person som inte är av svensk härstamning, och t ex är kines, jude eller arab och vill kalla sig detta så är det okej. Men om någon inte är svensk så är det synd om vederbörande. Därför måste man vara extra snäll mot dessa människor. Speciellt vissa av dessa.
= = =

Ingress och läsanvisning
Med detta inlägg besvaras K.V.Paukner inlägg ”Sydvietnameser och Stockholmare”. Utifrån förståbarhetens visas K.V.Paukner tautologier i fem (5) delar.

1 - ”Ja, det är riktigt att svensken (till skillnad från vietnameser, kineser, israeliska judar, israeliska palestinier, belgiska flamländare, belgiska valloner o s v) uppfattar de som bott tillräckligt länge i det egna landet, talar svenska och beter sig som folk som svenskar”.

2 ”Svensk är en slags hederstitel som ungefär betyder att man är en normal och vettig person, inte en etnisk eller härstamningsmässig beteckning”.

3 ”Att bli förvägrad rätten att bli kallad svensk är således den största skymf man kan bli utsatt för. Det är verkligen jättestaskigt. Såvida man inte bor 1 meter in på norska sidan av gränsen. Då är man norrman. Och det är ju nästan lika bra”.

4 ”Och om man inte vill kalla en sådan som Fleksnes norrman så är det inte en så stor skymf eftersom beteckningen norrman innebär att man är nästan lika normal och vettig som en svensk”.

5 ”Men om en person som inte är av svensk härstamning, och t ex är kines, jude eller arab och vill kalla sig detta så är det okej. Men om någon inte är svensk så är det synd om vederbörande. Därför måste man vara extra snäll mot dessa människor. Speciellt vissa av dessa”.
= = =

Upplägget är i stort följande

FÖRST - skall Flamländare och Valloner och deras insatser för svenskt smide under 1600- 1700-talen redovisas. SEDAN - följer nuvarande svenska Migrationsverk omfattande och svårbegripliga regelverk.   SLUTLIGEN - ramöverenskommelsen, mellan regeringen och Miljöpartiet, rörande väsentligt ökad migration, våren 2011 och dess fortsättning år 2014.

1. Valloner och vallonsmidet
Historien rullar på ryktets vingar om vallonska smeder som räddade Sverige från undergång. Det fanns ett antal skäl till att svenskt vallonsmide blev känt och eftertraktat, främst i England, under 1600- 1700-talen. En grundförutsättning för järnframställning är att naturtillgångar måste finnas för att produktion skall kunna ske. Och det fanns i Sverige i form av (1) omfattande skogar och (2) järnmalm med låg fosforhalt som bl a hämtades från Dannemoragruvan. Det åtgick enorma mängder skog, som i milor blev till träkol, för själva järnutvinningen. Ytterligare en grundförutsättning (3) är kunskapen om en metod för att åstadkomma det kända smidet och den kunskapen hade vallonerna med sig i baggaget som kom till Sverige genom en aktiv arbetskraftsinvandring med upphov från bl a kung Gustav II Adolf. Att vallonerna kom till Sverige berodde också på de förföljelser de utsattes för från år 1567 och framåt av spanska härskare.

Alltså – utan dessa grundkomponenter och händelser i Europa hade förmodligen intet vallonsmide ägt rum i Sverige. Vi skall ej förglömma det sk ”tysksmidet” med upphov från invandrade tyska smeder som infördes redan av Gustav Vasa på 1500-talet. Tysksmidet (närmast dagens handelsstål), svarade vid den tiden för c:a 90 % av svensk export, medan det specialstål som var vallonsmidets slutprodukt svarade för c:a 10 % av exporten främst riktad till England.

Vad är en vallon och var kom de ifrån?
En grund för definition är naturligtvis språket. De, som talar den vallonska dialekten av franskan, är valloner. Men å andra sidan kan man "tappa" bort valloner, som flyttat över språkgränsen till de flamskspråkiga delarna av dåvarande Spanska Nederländerna. I samband med flyttning kunde man ofta ändra sitt namn till ett efternamn på flamländska. Det finns även valloner, som tycks ha flyttat till protestantiska områden i Hamburg/Lübeck-området. Till dessa släkter skulle eventuellt Lübeckska mästare som kom med Govert Silenz till Avesta kunna räknas, däribland släktena Groot och Thun. Men - vanligen betraktas området kring städerna Liège och Sedan som "det vallonska" – det är där som den vallonska franskan talas.

I dåvarande Spanska Nederländerna uppstod stora spänningar mellan nord och syd när områden tillföll den spanska kronan. Ytterligare påspäddes spänningarna, då många i Spanska Nederländerna antog Martin Luthers och Calvins trosläror. Den spanske kungen tillsatte då en hårdför hertig att utöva styret i området. Denne, hertigen av Alba, igångsatte förföljelser mot protestanterna. Tusentals fick plikta med livet i dessa förföljelser. Av skäl som dessa oroligheter flydde många från Vallonien upp till de norra delarna av Spanska Nederländerna, bl a till Amsterdam. Somliga förefaller även ha flytt till de norra delarna av Tyskland. Förföljelserna började kring 1567 och fortsatte till c:a 1571, då den brutale hertigen av Alba kallades tillbaka till Spanien.

Men oroligheterna tog inte slut därmed. Många vallonska industrimän och hantverkare lämnade området, då möjligheterna att driva industrier i området försvann. Leveranserna till och från området var osäkra. Många hantverkare flyttade till England och grundlade den senare så framgångsrika textilindustrin. Under denna orostid flyttade också Spanska Nederländernas handelscentrum från Antwerpen till Amsterdam. Oroligheterna fick senare till följd att de nordliga provinserna bröt sig loss från Spanska Nederländerna för att bli självständiga (ungefär med samma gränser som dagens Nederländerna). De sydliga provinserna beslutade kvarbli under spansk överhöghet.[Ref – 4]

Alltså – på grund av spänningar och förföljelser i samband med att Karl V. rike havererade utsattes många valloner av våld (religionsförföljelser) från Spaniens sida. Det ledde till att vallonska skickliga hantverkare sökte sig till fredligare trakter i Europa. Man kan tala om en 140 år lång maktkamp i Europa allt från Karl V kejsarval 1519  till Pyrenéerfreden år 1659 innan det stod klart att huset Habsburgs strävan att dominera Europa hade misslyckats och Europas karta kom att ritas om.  

2. Järnframställning – historik
Järnframställning har en mycket lång historia. I tidiga blästerugnar framställdes järn av varierande kolhalt. De temperaturförhållande som kunde uppnås var inte så höga att järnet smälte fullständigt och kol kunde inte fullständigt reduceras. Produkten som erhölls var slagghaltig och hade varierande kolhalt. Genom upprepad upphettning och hamring kunde man bearbeta materialet och delas upp i bitar med bestämd vikt så kallade osmundar som var den form i vilken järnet handlades med. Från 1100-talet skedde en utveckling mot en kontinuerlig masugnsprocess där järnmaterialet erhölls i smält form med en kolhalt på cirka fyra procent. Ett antal smidestekniker utvecklades under de kommande århund¬radena i avsikt att befria det erhållna råmaterialet från slagg och sänka kolhalten. [Ref – 3]

Användningen av masugnar för att framställa smidbart järn blev allmän under 1500-talet. Skrift¬liga belägg för masugnar finns från 1400-talet och arkeologiska belägg redan från 1100-talet. Masungskonstruktionen utvecklades knappast mellan 1500-talet och 1700-talet. I början av 1800-talet introducerades varmblästern både i masugnar och smideshärdare, vilket ledde till ökad produktivitet och sänkt åtgång av kol.

Under 1800-talet - förbättrades även metoderna för att rosta järnet, för att ta bort svavelfören¬ingar, genom att man konstruerade särskilda rostugnar som eldades med bortgående masugnsgas. Den första rostugnen av denna typ byggdes vid Långshyttan år 1840.

Under 1700-talet - utvecklades i England ett antal metoder för järnframställning vilka kom att få stor betydelse för den svenska järn- och stålhanteringen. Stenkol kunde beroende på sitt svavelinnehåll då inte användas för järnframställning i masugnar eller för färskning i färskugnar. 1709 lyckades dock Abraham Darby att göra stenkolet användbart i masugnarna genom att först överföra det till koks där det mesta svavlet försvann. Kvaliteten på koksjärnet var lägre än träkolsjärnets men tillräckligt bra för de flesta ändamål. Under 1860- och 1870-talet förbättrades masugnskonstruktionerna på så sätt att man började bygga större ugnar och tunnväggigare konstruktioner. Detta ledde till ökad produktion samtidigt som åtgång på träkol per producerat enhet kunde minska.

Under 1900-talet utvecklades några processer för att framställa järn och stål utan att gå vägen via den klassiska masugnen. En av de tidigaste metoderna att framställa järn genom direktreduk¬tion är den så kallade Sieurin-Höganäsmetoden som togs i bruk i Höganäs 1911. Metoden innebär att slig och kol packas i kapslar som sedan bränns under ett tiotal dygn i en brännugn. Det järn som framställs på detta sätt benämns järnsvamp, har en kolhalt på cirka en tiondels procent, men innehåller ett par procent gångart. [Ref – 3]

3. Tidig svensk bergshantering
Redan under 1300-talets sista tredjedel steg exporten från Stockholm till Lübeck från 275 ton till 900 ton årligen för att mot slutet av följande århundrade ökat till 1300 ton. I sentida ögon te sig dessa siffror groteskt små men de utgjorde början till en stor och betydelsefull förändring. Klart är att det svenska järnet under Medeltidens sista århundraden åtnjöt stort anseende i Nord- Mellan och Västeuropa. Priset var kring en och en halv det tyska järnet. Östersjöområdets järnimport uppges nästan uteslutande ha bestått av svenskt järn och i England sammanföll vad som kallades ”osmundjärnet” både i pris och i måttsystem med stålet, vilket betydde att det värderades högre än vanligt järn. Men också spanskt järn hade en minst lika stor spridning som det svenska. [Ref – 1]

Den metod som användes för den svenska produkten kallades osmundjärnet men har också namnet blästersmide. Metoden hade den viktiga egenskapen, som skilde sig från alla senare järnprocesser av betydelse, att direkt ur malmen framställdes en produkt som åtminstone till stor del var smidbar. – inom metallindustrin kallades den för en direkt järnprocess. Det innebar inte att man som regel direkt skickade osmundjärnet just sådant som det kom från ugnarna – produkten blev vanligen föremål för viss rening då kolhalten sänktes i järnet för att göra det mer smidbart.

I denna teknik infördes en förändring som medförde vittgående resultat, när de till en början låga och ytterst små osmundungnarna höjdes och starkare bläster infördes som gav högre värme. Resultatet blev tackjärn men förändringen blev ovälkommen av skäl som att produkten inte utan vidare bearbetningar kunde användas till annat än gjuteriändamål, medan den främst behövdes för smide.

Men förändringen innebar i övrigt påtagliga fördelar ty processen blev kontinuerlig och produkten renare så att den nya metoden masugnsprocessen blev kom att bli helt dominerande. Det innebar att tackjärnet måste underkastas en ny behandling och därmed gjorde den indirekta metoden definitivt sitt insteg i järnhantering. Tackjärnet behandlades fortsättningsvis enligt samma slutliga bearbetning som osmundjärnet. Frågan är hur gammal masugnsprocessen var i Sverige men den uppträder inte förrän omedelbart före mitten av 1400-talet. Men först under följande århundraden fick masugnsprocessen verkligt genombrott. [Ref -1]    

Järn- och stålframställning under 1700-talet i Sverige
1700-talets tillverkningskapacitet av järn var mycket låg kanske kring 600 kg per dygn och masugn. Ugnarnas årliga drifttid i Sverige var mycket kort ofta inte mer än 5-10 veckor årligen. Förklaringen var att hyttorna var små och klent byggda varför dessa inte gärna byggdes direkt nära strömmande vattendrag. Som följd av låg ugnsvärme förorsakad av dåliga blåsbälgar och låg fart på vattenhjul försvann ofta mer än hälften av järnet i slaggen. Förändringarna kom genom större och stabilare ugnar, de sk franska ugnarna, helt byggda i sten och med bättre bälgar. Eftersom ugnarna gavs stabilare konstruktion kunde nu byggas nära kraftigt strömmande vatten och byggnation av dammar företogs för att utnyttja vattenkraften effektivt. Effekterna därutav blev att arbetarbostäder byggdes kring anläggningen och en ny typ av samhällen växte upp som kom att bli kända som brukssamhällen. [Ref – 2]

Det kolrika tackjärn (3-5 %) som kom från masugnarna är relativt lättsmält och användes för framställning av gjutgods av olika slag, men den största delen bearbetades vidare till kolfattigt smidesjärn. Detta skedde i öppna härdar eller sk vällugnar och processen kallas färskning. Under de decennier som följde kom ett antal olika metoder och ugnstyper att utvecklas De metoder som blev mest kända under namn är: (1) Tysksmide, (2) Vallonsmide, (3) Lancashiresmide, och (4) Franche-Comtésmide.  [Ref – 2]

Tysksmide & Vallonsmide – utgör äldre metoder som användes främst under 1600- och 1700-talen. Av dessa svarade tysksmidet (närmast dagens handelsstål), för c:a 90 % av svensk export, medan det specialstål som var vallonsmidets slutprodukt svarade för c:a 10 % av exporten.    

Tysksmidet som hade utvecklats i några tyska stater - infördes i Sverige av Gustav Vasa. Metoden användes i stor utsträckning ända fram till 1800-talet. De smältor som togs ur masugnen värmdes upp i en djup härd med endast en så kallad forma (öppning för blästerluft) varefter de smiddes ihop till smältstycken som bearbetades vidare till stångjärn först med hammare och längre fram i tiden med valsar. I den tyska smidesmetoden har smedjan endast en härd i vilken tackjärnet både smälts och återupphettas under det att det räcktes ut till stänger.

Vallonsmidet innebar att de två mellan produktionsstegen åtskiljs. - Smedjan har två härdar, en smälthärd där de stora tackjärnsstyckena smälts ned och renas från överflödigt kol och en räckarhärd där stycket från smälthärden åter hettas upp och smides ut till stänger under den vattendrivna hammaren. I Vallonsmidet har utgångsmaterialet formen av en lång grov stång, en så kallad gös, som skjuts in i smälthärden från härdens baksida och successivt smälts av. Vallonsmidet gav goda möjligheter att rena metallen från fosfor. Höga halter av fosfor var ett problem i Vallonien. Malmen från Dannemora var fosforfattig och metoden innebar att man fick stångjärn med mycket låg slagghalt, det vill säga en produkt av mycket hög kvalitet och som kunde används som stålråvara i manufakturindustrierna bland annat i Sheffield och Solingen.

Alltså - skillnaden mellan tysksmidet och vallonsmidet var att färskningen av tackjärnet i en vallonsmedja skedde i en särskild härd likaså vällningen (i den process då järnstyckena sammanfogas efter förnyad uppvärmning). I tysksmidet skedde såväl färskning som vällning i samma härd.  

Lancashiresmide – var en härdfärskningsmetod för framställning av smidbart järn (välljärn) genom uppvärmning och färskning av tackjärn på en härd, s.k. härdfärskning. Som bränsle används träkol, som förbränns med förvärmd luft. Järnet erhålls i halvsmält form på härdens botten, tas ut och smids under hammare till ämnen. Dessa bearbetas sedan vidare genom valsning och smidning till färdiga produkter.[Ref – 3]

Det svenska träkolstackjärnet hade låga fosfor- och svavelhalter. Det gjorde att lancashireprocessen lämpade sig just särskilt om man ville få fram ett mycket rent järn. Det färdiga lancashirejärnet - kunde också vid smidning upphettas till högre temperatur än götjärn, - utan att egenskaperna försämrades, varför det kom att lämpa sig utmärkt till bl a klensmide.

Lancashireprocessen ledde till lancashiresmide -  härstammar ursprungligen från det engelska grevskapet Lancashire,  infördes i Sverige under 1830-talet genom den dåvarande direktören för Jernkontoret; Gustaf Ekman. Nackdelen är att metoden kräver högre värme än som kan åstadkommas med inhemskt träkol, och import av stenkol gjorde den dyr. Genom Ekmans uppfinning år 1843 av en vällugn som alstrar gas ur trä, och sedan förbränner gasen, blev Lancashiremetoden ekonomiskt möjlig i Sverige och Norge. Den fick snabbt stor utbredning inom den dåvarande järn- och stålindustrin, men har numera ersatts av olika smältfärskningsmetoder.

Införandet av valsverk i lancashiresmedjorna lade grunden till en tillverkning av välljärn i industriell skala och medförde att det hammarsmidda stångjärnet helt trängdes ut och en bruks¬död inträdde med början på 1870-talet. Antalet stångjärnsverk var i Sverige 440 stycken år 1862 och 191 stycken år 1887. Av dessa verk använde sig 113 verk av lancashiresmidet och tillverkade 201.000 ton stångjärn. 67 verk använde sig av franche-comtésmidet och dessa tillverkade 12.000 ton. Välljärnstillverkning trängdes helt ut efter år 1900 av götstålsprocesserna. Den sista tillverkningen enligt lancashireprocessen skedde i Ramnäs 1964. [Ref – 3]

Franche-Comtésmide – innebar murade masugnar i stället för äldre tiders skapelser de sk mulltimmerhyttorna som namnet antyder var byggda av jord med mellanliggande bjälkar. Metoden med lancashiresmide passade inte de små svenska järnbruken. Omkring 1850 intro¬ducerades istället en härdfärskningsmetod som bedrevs i delar av nordöstra Frankrike och Belgien och som i Sverige kom att kallas Franche-Comtésmidet. Detta är i princip samma metod som tysksmidet, det vill säga man har en ugn för färskningen och vällningen, men ugnen är täckt och således av samma typ som den som användes vid Lancashiresmidet. Franche-Comtésmidet fick under en begränsad tidsperiod en betydande utbredning vid de små järnbruken, främst vid Ankarsrums bruk. [Ref – 3]

Bessemerprocessen – förknippad med modern stålindustri kan räkna sin början i och med att bessemerprocessen och martinprocessen uppfanns år 1855 respektive 1865. Det var Gävlegrosshandlaren Göran Fredrik Göransson köpte en del av Henry Bessemers patent och lyckades år 1858 framställa ett götstål av god kvalitet. Den nya metoden innebar att man genom att blåsa luft genom en smälta av tackjärn kunde avlägsna föroreningar som svavel och samtidigt, genom att avbryta vid en lämplig tidpunkt, kunde man bestämma kolhalten i stålet. Göransson genomförde mellan 1857 och 1858 en serie experiment vid Edskens bruk med olika typer av kon¬vertrar och tackjärn. Vändpunkten i försöken kom den 18 juli 1858 efter det att han avsevärt ökat arean på forman det vill säga det område där luften pressas in. Lufttillförseln ökades avsevärt, hela processen fick ett snabbare förlopp och produkten fick en högre kvalitet än tidigare. [Ref – 3]

Den sura martinmetoden - infördes i Sverige på 1870-talet och det första bruk där metoden började användas var Munkfors bruk. L. Rinman, J. F. Lundin och J. L. Sebenius var tre pionjärer som samtliga experimenterade med martinmetoden vid Munkfors. Under 1870-talet gick flera svenska verk över till den sura martinmetoden, såsom Lesjöfors år 1871, Motala år 1874, Bofors år 1878 och Domnarfvet år 1878. [Ref – 3]

= = =Slut del 1 av 2= = =
avatar
Skribenten

Poäng : 2553

Back to top Go down

Förutsättningar för svensk järnproduktion

Post  Skribenten on Sun 16 Mar - 9:35

4. Förutsättningar för järnproduktion i Sverige
Järn- och gruvhantering slukade enorma mängder av trä, en uppgift talar om att fyra hektar skog måste huggas ner för framställning av ett ton järn. Vid mitten av 1500- talet märktes i Europa skogsbrist som följd snabbt stigande priser på vedpriser. Under 1600- och 1700-talen ökade problemet. Till skogsslukande verksamhet hörde också skeppsbyggnation. [Ref – 1]  

Betydelsefullt för svensk järnproduktion var den stora tillgången av träbränsle som följd av landets skogsrikedom. Hela järnhanteringen, såväl masugnsprocessen som färskningen grundades på träkol därför att användningen av stenkol och koks trots många utländska, främst engelska, vid denna tid ej ännu hade lyckats. [Ref – 1]

Järnhaneringen var spridd över hela västra Mellansverige. Betydelsefullt var den svenska malmens renhet främst i Bergslagen med Dannemoragruvan. Värmland kom att inta en ställning som Sveriges viktigaste lärnprovins Vid en undersökning från 1695 visade att 22% föll på Värmlands del, 17% på Närkes del och 16% på Västmanlands del, 14% på Upplands del, 7% på Upplands del, 7,5 % på Dalarnas del och 6% på Gästriklands del. Värmlands export gick från Göteborg som fick en stor betydelse för järnexporten. [Ref – 1]

År 1709 kom genombrottet när Abraham Darby i England som lyckades framställa tackjärn genom koks. Det dröjde dock länge innan den nya tekniken vann större spridning.  

Utländsk roll i svensk järnhantering - Anskaffning av kapital utgjorde ett svårt problem för svensk järn- och gruvhanteringen i äldre tid. Problemet klarades mer eller mindre bra genom att de utländska importörerna av svenskt järn förskotterade köpebeloppen eller gav ständig kredit åt exportörerna. I sin tur gav exportörerna kredit till bruken som i sin tur gav kredit till sina arbetare. Ett sådant system var naturligtvis ömtåligt i alla sina led. [Ref -1]            

Vallonernas rykte i fråga om järnhantering blev vida spritt som uppmärksammades i Sverige. Uppmuntrade av Gustav II Adolf började valloner utvandra till Sverige under början av 1600-talet. Till en början kom de flesta vallonerna till Finspång och Norrköping, som Louis De Geer införskrev från sitt hemland, komna från biskopsdömet Liége. Den förste att värva valloner till Sverige var nederländaren Willem de Besche, men från 1620-talets början tog De Geer helt över den verksamheten. Det sammanlagda antalet valloner som kom till Sverige har uppskattats till kring ett 100-tal familjer.  Vallonernas språk var franska och många bär namn som vittnar om deras ursprung som: Gauffin, Sporrong, Lemoine, m fl. [Ref – 1]

Ur maktens synpunkt utgjorde affärsmogulen Louis de Geer viktiga insatser genom den ständigt bekymmersamma finansieringen av svenska kronan. Därigenom blev han den köpman som främst kom att handla med svensk koppar och främsta leverantör av kanoner och vapen som tillverkades i i kronans av honom ledda vapenfabriker. De Geer blev landets rustningskammare och bankir.

Men från dåvarande Österrike-Ungern kom tysksmidets grundläggare och på järnmanufakturområdets grundades en av Sveriges framgångsrika industrier, Eskilstunaindustrin av holländaren Reinhold Rademacher. [Ref – 1]

De som kallades ”Hanseaterna” dvs tyskar involverade med den sedan medeltiden pågående handeln via Hansan, betraktade Sverige som ett kollonialland öppet för exploatering. De acklimatiserade sig aldrig utan behöll sin tyska prägel. Under Hansatiden hade svenska staten varit maktlös och ur stånd att sätta en svensk prägel på de självmedvetna köpmännen. [Ref – 1]  

De från 1600-talet invandrade valloner kom aldrig på tanken att landet Sverige skulle ha ”varit deras” - utan de acklimatiserade sig med en obegriplig fart. Redan efter andra generationen hade så gott som undantagslöst svenska seder och språk antagits.  Dessa människor blev en del av svenska folket och kunde efter en generation icke skiljas från dem som varit i Sverige sedan hednatid. Visserligen hade Gustav II Adolf i sin iver att locka in holländska invandrare till Göteborg och bl a lovat dem att staden skulle få en egen privaträtt, något som hade motsvarighet i det feodalt splittrade Tyskland – så förekom i verkligheten ej ens en antydan därtill. Valloner och holländare flöt helt enkelt in i samhället fick en placering och blev goda medborgare.

Antal valloner som kvarstannade i Sverige var litet, enligt Nationalencyklopedin kring 900 individer. Ungefär 20% av vallonerna återvände till hemlandet efter en första kontraktsperiod, en del återvände efter 1654 av skäl som att religionsfriheten i Sverige inskränktes; majoriteten av vallonerna var reformerta. I och för sig hade vallonerna tillförsäkrats religionsfrihet vid flyttningen och hade rätt att föra med sig egna präster.


5. Sammanfattning och slutord angående Vallonsmidet
Det beräknas att c:a 100-tal vallonska familjer kom till Sverige av skäl som:

1. Förföljelser i områden som gränsade till Spanien i orostid efter att Karl den V.e rike delades. Totalt blev det en nästan 140 år lång maktkamp i Europa, från Karl V.e kejsarval 1519 till Pyrenéerfreden 1659.

2. Aktiv arbetskraftsinvandring bl a genom svenske kungen Gustav II Adolf.    

Förutsättningarna för järnhantering i Sverige var goda genom riklig tillgång av skog, som i milor brändes till träkol. Den höga järnhalten i malmen bl a i Dannemoragruvan och dess låga fosforhalt utgjorde en andra förutsättning. Hela järnhanteringen grundades på träkol därför att användningen av stenkol och koks trots många utländska, främst engelska, vid denna tid ej ännu hade lyckats  

Det fanns ett antal äldre metoder för järnhantering som användes under 1600- och 1700-talen. Av dessa svarade tysksmidet, - för c:a 90 % av svensk export, medan det specialstål som var vallonsmidets - slutprodukt svarade för c:a 10 % av exporten som främst gick till England. Frågan må ställas om skälen till att ingen har nämnt tysksmidet?    

Järnframställning har en mycket lång historia och förknippade metoder (processerna) utvecklads kontinuerligt i århundraden. Vallonsmide var en av metoderna i mängden.

6. Källor och referenser:
Ref 1 – ”Svenskt arbete och liv – från medeltiden till nutiden”, Eli F.Hecksher, Bonniers 1957, ISBN 91-34-43053-9

Ref 2 – Teknikhistoria”, Staffan Hansson2, Studentlitteratur 1990, ISBN 91-44-32281-x

Ref 3 - Sveriges geologiska undersökning - Tema stål publikation 2002:4

Ref  4 – Flamländska Valloner, Stefan Sundbäck


7. Svenskt medborgarskap

I Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap kan vi läsa att Sverige beviljar medborgarskap åt människor som inte styrkt sin identitet. Lagen kom till under Göran Perssons tid och är underskriven av honom och Mona Sahlin. Den anger: Förvärv av svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation)

12 § Om kraven i 11 § inte är uppfyllda får, om inte annat följer av andra stycket, sökanden ändå naturaliseras, om
1. sökanden tidigare har varit svensk medborgare,
2. sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller
3. det annars finns särskilda skäl till det.

En sökande som inte kan styrka sin identitet enligt 11 § 1 får naturaliseras, endast om han eller hon sedan minst åtta år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Alltså en ganska luddig bestämmelse… Som gjorts ännu luddigare – och, som jag ser det, tolkats på ett helt eget sätt av Migrationsverket som anger att: Vi kan göra undantag för dig som inte kan styrka din identitet om du har bott i Sverige i minst åtta år och om uppgifterna om din identitet är trovärdiga.

8. Migrationsverket skriver
Din identitet är trovärdig om du har bott oavbrutet i Sverige i minst åtta år och under den tiden har haft samma identitet. Det får inte finnas några andra uppgifter eller omständigheter som säger emot de uppgifter som du själv har lämnat om din identitet och bakgrund. Du måste också sakna möjlighet att skaffa dokument som kan styrka din identitet. Migrationsverket tolkar alltså lagtexten som så att det enda som krävs för svenskt medborgarskap är att man ”har bott oavbrutet i Sverige minst åtta år”!

Krav för att bli svensk medborgare genom ansökan, för att bli svensk medborgare ska du:

1. kunna styrka din identitet
2. ha fyllt 18 år
3. ha permanent uppehållstillstånd (PUT) eller permanent uppehållsrätt
4. ha varit en viss tid i Sverige
5. ha levt ett skötsamt liv i Sverige.

Länk: http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Bli-svensk-medborgare/Medborgarskap-for-vuxna.html

8.1 Att styrka identiteten
Passet eller identitetsdokumentet måste vara från en myndighet i ditt hemland, ha bra kvalitet och inte vara för enkelt. Ditt foto ska finnas på dokumentet och Migrationsverket ska lätt kunna se att det är du som är på fotot. Det får inte vara någon tvekan om att dokumentet är äkta och utfärdat på rätt sätt. Du måste själv ha ansökt om dokumentet och/eller själv hämtat ut det från den myndighet som utfärdat det.

Om du har många dokument som inte ensamma uppfyller kraven, kan Migrationsverket göra en bedömning av om de tillsammans kan styrka din identitet. För vissa länder finns särskilda krav på identitetshandlingar. Här finns reglerna för dig som är från:

8.2 Permanent uppehållsrätt
Om du vill bli svensk medborgare måste du ha ett permanent uppehållstillstånd (PUT) eller permanent uppehållsrätt (PUR) i Sverige.

För EU/EES-medborgare (förutom medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge) och deras familjemedlemmar, jämställs permanent uppehållstillstånd med permanent uppehållsrätt eller permanent uppehållskort. Det får du efter fem års oavbruten laglig vistelse i Sverige. Med laglig vistelse menas i detta sammanhang att du under hela din vistelse i Sverige uppfyllt kraven på uppehållsrätt. Om du har varit bosatt lagligt i Sverige i fem år men inte har begärt ett intyg på permanent uppehållsrätt eller ansökt om ett permanent uppehållskort, görs en bedömning på om du uppfyller villkoren för detta i samband med din ansökan om svensk medborgarskap.

8.3 Har varit viss tid i Sverige
För att bli svensk medborgare måste du ha bott i Sverige en viss tid (hemvisttid).  Som hemvisttid räknas tid i Sverige med tillstånd för bosättning. Hur länge du måste ha varit bosatt i Sverige varierar. I de flesta fall ska du ha varit bosatt i Sverige i fem år, men för den som är statslös eller flykting gäller andra krav. Hemvisttiden ska vara sammanhängande.

8.4 Om du är statslös
Du ska ha varit bosatt i Sverige i minst fyra år.

8.5 Om du är flykting
Du ska ha varit bosatt i Sverige i minst fyra år om du är flykting. För att betraktas som flykting måste du ha fått uppehållstillstånd som flykting enligt utlänningslagens 4 kap 1§ eller motsvarande paragrafer i den gamla utlänningslagen. Det räcker inte med att du valts ut inom ramen för flyktingkvoten.

8.6 Kortare tid om du lever tillsammans med en svensk medborgare
Är du gift, lever i ett registrerat partnerskap eller är sambo med en svensk medborgare sedan minst två år tillbaka, kan du söka svenskt medborgarskap redan efter tre år i Sverige. Det räcker inte t.ex. med att ni är gifta — ni måste också bo tillsammans. Har din make, maka, partner eller sambo tidigare haft ett annat medborgarskap (eller varit statslös) måste han eller hon ha varit svensk medborgare i minst två år och du ska dessutom ha anpassat dig till svenska förhållanden. Omständigheter av betydelse är till exempel längden på äktenskapet, kunskaper i svenska språket och förmågan att försörja sig.

Om du tidigare varit i Sverige i en annan identitet än din riktiga eller om du gjort det svårare att genomföra ett beslut om avvisning genom att till exempel hålla dig undan kan det försämra din möjlighet att få medborgarskap efter tre år.

8.7 All tid räknas inte
Om du hade permanent uppehållstillstånd (PUT) eller uppehållstillstånd för bosättning (UT) redan när du reste in i Sverige, får du räkna tiden från den dag du kom hit. Annars räknas tiden från den dag du lämnade in din ansökan om uppehållstillstånd och fick ja. Om du först fick nej och sedan lämnade in en ny ansökan, räknas tiden från den dag du fick ja.

8.8 Annan identitet
Om du har levt här i Sverige under en annan identitet än din riktiga, får du inte räkna med den tiden.

8.9 Olika typer av uppehållstillstånd
Om du har haft tillfälligt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, till exempel uppehållstillstånd för besök, gäststudier eller au-pair, räknas inte den tiden som hemvisttid. Så kan det också vara om du arbetar på ett annat lands ambassad eller konsulat i Sverige.

8.10 Resor utomlands
Om du har rest utomlands, till exempel på kortare besök eller semester har det ingen betydelse, men har du varit längre perioder i utlandet ska den tiden räknas av från hemvisttiden. Om du flyttar till ett annat land och bosätter dig där avbryts din hemvist. Då får du bara räkna med tiden från den dag du kommer tillbaka till Sverige.

8.11 Undantag från hemvisttiden
 En utvandrad före detta svensk medborgare som återvänder till Sverige.
 En person som är anställd på ett svenskt fartyg och som är folkbokförd i Sverige.
 En person som är utsänd av ett svenskt företag för att arbeta åt företaget utomlands och som tidigare har bott i Sverige.
 En person som i utlandet är gift med en svensk medborgare sedan minst tio år och som inte bor i sitt hemland.
 Personen måste ha en stark anknytning till Sverige genom att han eller hon till exempel kommer hit ofta eller ha ett starkt behov av att bli svensk medborgare.
 En person vars sammanhängande tid i Sverige inte räcker till. Personen kan ibland få räkna in tidigare bosättning i Sverige, helt eller delvis. Det beror på hur länge och varför han eller hon varit utomlands.

8.12 Du ska levt ett skötsamt liv i Sverige
För att bli svensk medborgare måste du skött dig bra under tiden i Sverige. Migrationsverket tittar både på hur du har skött dig hittills och hur vi tror att du kommer att sköta dig i framtiden. Migrationsverket begär in uppgifter från andra myndigheter för att kontrollera om du har skulder eller har begått brott i Sverige. Uppgifterna hämtas in från:

 Kronofogdemyndigheten (om du har skulder)
 Rikspolisstyrelsen (om du begått brott eller det finns misstanke om brott)
 Säkerhetspolisen (säkerhetskontroll).

8.13 Väntetid efter brott
Om du har begått något brott kan du ändå bli svensk medborgare, men då måste du vänta en tid. Hur länge du måste vänta beror på vilket straff du fick. Den tid som måste gå efter brottet innan du kan få svenskt medborgarskap kallas karenstid. Karenstiden räknas vanligen från brottet, men om du har fått ett långt fängelsestraff börjar tiden att räknas först när straffet är avtjänat. Ett fängelsestraff måste vara avtjänat, prövotiden i samband med en villkorlig frigivning ska ha gått ut och böter som du dömts till ska vara betalda innan du kan bli svensk medborgare.

9. En ”migga” (handläggare vid Migrationsverket) skriver och tänker
”På senare tid har jag börjat undra om till synes äkta syriska pass ändå kan vara köpta. Kriget har varat länge nu och vi har ingen aning om hur passmyndigheten fungerar eller inte fungerar i Syrien. Det kommer en hel del ”falska” syrier från grannländerna och det kommer också syrier som även är medborgare i andra länder, som alltså har dubbelt medborgarskap och dem kommer vi inte åt om de själva inte berättar att de har dubbelt medborgarskap”.

Ändå tycker jag att vi gör bra utredningar när det gäller syrier, åtminstone jämfört med hur det går till när en person säger sig komma från Eritrea. Där görs det knappt någon utredning alls utan PUT och flyktingförklaring beviljas närmast omgående och rutinmässigt och utan att några som helst id-handlingar uppvisats. Ibland till och med fast personen inte ens klarat av språkanalysen.

”Vi beviljar asyl till syrier som om de hade skyddsbehov gentemot ett land de inte ens är bosatta i och därmed alltså inte har skyddsbehov gentemot!” är sant. Men hur kan vi komma åt detta? Det gäller inte enbart syrier, vi har flera ”eritreaner” som inte vet någonting om Eritrea och som tappat sina handlingar och vilkas enda merit är att de talar språket. De får också PUT trots att vi, efter att ha talat med dem, vet att de bott hela sitt liv i något annat land där de sannolikt är medborgare. Men hur ska vi kunna gissa vilket land det är? Det kan vi inte, utan vi måste pröva deras asylskäl mot Eritrea vilket alltid leder till PUT.

Om vi inte beviljar PUT måste vi skriva avslag och förena det med en utvisning. Till vilket land kan vi utvisa en person som vi vet inte kommer från Syrien eller Eritrea, samtidigt som vi inte har en aning om varifrån personen kommer? Språkanalyser är inte till någon nytta i dessa fall. Naturligtvis kan en person som vuxit upp med syriska föräldrar exempelvis i Armenien ändå tala arabiska med sina föräldrars dialekt.

10. Papperslösa
Så kom ”papperslösa” som slog undan benen på hela Migrationsverkets fina (och nyssnämnda) regelverk. Ordet papperslös används för att beteckna människor som befinner sig i Sverige utan tillstånd.
Ibland används begreppen “illegala invandrare” eller “illegala utlänningar” istället för papperslösa, men detta kan leda till felaktiga associationer mellan migration och kriminalitet. Också irreguljär migration betecknar människor som befinner sig i ett land utan tillstånd. Barn till papperslösa föräldrar räknas också till gruppen papperslösa. Man skall inte förväxla papperslösa med “gömda flyktingar” då denna grupp syftar på personer som sökt asyl och fått avslag, men inte lämnat landet.

Antalet asylsökande har de senaste åren legat mellan 25 000 - 40 000 per år, men det är svårt att beräkna hur många papperslösa och gömda människor som finns i Sverige.

Enligt ungefärliga beräkningar från 2010 uppehåller sig mellan 10.000 och 50.000 papperslösa personer i Sverige varje år och av dessa är uppskattningsvis 2-3 000 barn.

Inom EU beräknar man att det finns ca 2,8-8 miljoner papperslösa. Anledningen till att det är så svårt att beräkna antalet papperslösa är att de inte finns registrerade någonstans i landet de uppehåller sig och deras rädsla för att bli utvisade gör att de oftast håller sig på avstånd från myndigheterna.

Enligt svensk utlänningslag är huvudprincipen att utlänningar ska ha uppehållstillstånd för att stanna i mer än tre månader, så länge de inte är EU-medborgare då EES-avtalet gäller. Papperslösa kan alltså ha rest in i landet legalt, med eller utan visum, men vistas här utan tillstånd om de stannat längre än den tid deras visum tillåtit. Enligt arbetsrätten är det också olagligt att arbeta utan arbetstillstånd, vilket innebär att papperslösa oftast inte har möjlighet att försörja sig.

Vad gäller sjukvård trädde ett nytt regelverk i kraft i juli 2013 som rör papperslösas rätt till vård. Det förändrade regelverket innebär kortfattat att personer som håller sig undan verkställning av utvisnings- eller avvisningsbeslut (”gömda”) och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om tillstånd för detta (”papperslösa”) nu har laglig rätt till subventionerad vård i samma utsträckning som asylsökande som befinner sig i Sverige.

10.1 ”Papperslösa” personer som inte fyllt 18 år ges rätt till:
 Fullständig vård
 Regelbunden fullständig tandvård

 Läkemedel

10.2 ”Gömda” och ”papperslösa” vuxna ges rätt till subventionerad:
 Vård som inte kan anstå samt mödrahälsovård
 Preventivmedelsrådgivning och vård vid abort
 Hälsoundersökning
 Tandvård som inte kan anstå
 Läkemedel som receptförskrivs i samband med sådan hälso- och sjukvård som nämns i första punkten
 Kostnadsfri vård enligt smittoskyddslagen

I sammanhanget bör nämnas att landsting redan innan beslutet trädde i kraft haft möjlighet att erbjuda vård upp till samma nivå som gäller för bosatta inom landstinget men nu är alltså papperslösas rätt till vård fastställd i lag. Sedan juli 2013 har dessutom papperslösa barn rätt att gå i skolan. Alla barn mellan 6 och 18 år har nu laglig rätt till skolgång, även om papperslösa barn inte omfattas av skolplikten. Skola och socialnämnd har numera ingen underrättelseskyldighet att meddela polismyndighet när det gäller papperslösa familjer. För att kunna värna om papperslösa familjers anonymitet kan skolan fatta beslut om att sekretessbelägga uppgifter om en elev. Ett sådant beslut kan dock upphävas om det överklagas till domstol.

11. SÅ kom en ny överenskommelse år 2014 som ska bana väg för att än fler asylsökande ska få stanna i Sverige.
Den tidigare överenskommelsen trädde i kraft våren 2011, med samma syfte. mellan regeringen och Miljöpartiet, rörande väsentligt ökad migration, vilket skedde 2011-03-03. Dokument på fem sidor som i koncentrat menar att:

 Familjeåterföreningar skulle ske, men lagens tidigare regelverk (kontroll) avseende återförening ersatts med DNA-tester. Främst omhuldades somalier och afghaner (ensamkommande).

 Arbetskraftsinvandring enligt yrkesgrupper som. (1) medhjälpare i jordbruk & skogsbruk, (2) dataspecialister, (3) storhushåll och restaurang, (4) köks och restaurangarbete,  (5) civilingenjörer och arkitekter, (6) städare, (7) annat.

 Landstingen skall förmedla subventionerad (fri) hälso- och sjukvård åt asylsökande, som håller sig undan (gömda). Verkställande av ett beslut om avvisning eller utvisning skall i största möjliga omfattning förhindras. Alltså - det är personer som INTE har giltiga skäl att få uppehållstillstånd i Sverige men som ”gömt” sig någonstans men som enligt (MP) ändå skall förmedlas hälso- och sjukvård.

Migrationsminister Tobias Billström sa sig vara väldigt glad över denna överenskommelse. Maria Ferm (MP) ansåg att det var den viktigaste reformen på asylområdet då hon enligt SR yttrade att: "Miljöpartiet de gröna har en vision om en gränslös värld där människor inte hindras från att bo och verka där de så önskar”. Ramöverenskommelsen kom senare att landa i  Prop 2011/12 område 8. Asylsökande bestod år 2010 i första hand från Serbien & Makedonien som resultat av viseringsfrihet år 2009. Men dessa tillhörde gruppen som avvisades. Nu är det asylsökande från andra sidan jordklotet, Afghanistan och Somalia som dominerar.  

11.1 Maria Ferm (MP) uppger avslutningsvis
”Förändringarna av migrationspolitiken har betydande konsekvenser för de offentliga finanserna. Den preliminära bedömningen, som är förknippad med stor osäkerhet, är att de aktuella förslagen kan medföra kostnader på upp till 1,7 mdkr. Bedömningen ska inte ses som en reformram utan ambitionen är, som alltid, att genomföra de aktuella förslagen på ett kostnadseffektivt sätt. Den exakta budgetramen kan fastställas först efter att utredningar och fullständig budgetberedning är genomförd.

11.2 En ny överenskommelse har slutits mellan regeringen och Miljöpartiet. - Det uppger Svenska Dagbladet och DN. Överenskommelsen ska bana väg för att fler asylsökande barn ska få stanna i Sverige har slutits och skall träda i kraft juli 2014. Alltså precis innan valet i sept.

Bland faktorer som ska kunna vägas utav uppehållstillstånd märks svår sjukdom, svaga sociala nätverk och vistelsetid i Sverige. I april år 2013 uppnåddes enighet mellan parterna om att ändra regelverket, med målet att fler asylsökande barn skulle få möjlighet att stanna i Sverige. Nu ändras bestämmelsen om ”synnerligen” ömmande omständigheter så att det från första juli klart ska framgå av utlänningslagen att barn under 18 år, och därmed även deras föräldrar, beviljas uppehållstillstånd om sådana omständigheter råder.

Länk: http://www.dn.se/nyheter/politik/svd-nya-regler-ska-underlatta-for-asylsokande-barn/

11.3 Vad innebär den nya överenskommelsen?
- Miljöpartiet och regeringen är nu överens om att göra det lättare för barn och deras familjer att få stanna i Sverige. Vi ändrar bestämmelsen för barn från “synnerligen ömmande omständigheter” till “särskilt ömmande omständigheter”. Det kan till exempel handla om barn som är sjuka eller som har bott i Sverige en lång tid.
- De barn som har fått slutliga avslagsbeslut och ska avvisas kan ansöka om verkställighetshinder om det kommit fram nya omständigheter. Även den bestämmelsen ändras nu så att det blir en mer generös bedömning för barn.

11.4 Vad händer nu med migrationssamarbetet mellan Miljöpartiet och regeringen?
- Nu genomför vi de sista delarna i det migrationssamarbete som inleddes 2011 och som varar under den här mandatperioden. Vi är bland annat överens om nya regler för arbetskraftsinvandring så att vi kan förhindra att utländska arbetare utnyttjas. Förändringen av ”synnerligen ömmande omständigheter” till ”särskilt ömmande omständigheter" är en av de sista delarna som kommer att träda i kraft 1 juli 2014.

Länk: http://www.mp.se/just-nu/utsatta-barn-ska-fa-stanna-i-sverige

12. EPILOG
Om den nyss omtalade överenskommelsen handlar om en fortsättning från år 2011 eller om det är kompletterande överenskommelser, det är svårt att veta. Glöm det jag har skrivit om Migrationsverkets omfattande regelverk! Ty den myndigheten kommer att få omarbeta sina regelverk!

Reinfeldt med stöd av Miljöpartiet, ägnar sig åt en extremt generös migrationspolitik! Denna politik kostar oerhörda pengar och har bl a urholkat: (1) Försvarsmakten ävensom underhåll av (2) Järnvägsnätet och (3) Sjukvården. Den eminente finansministern Borg planerar att radera det privata pensionssparandet (IP-pension).    

Regeringsalliansen har under sina verksamhetsår skapat stor skada för Sverige! Nu har man kommit till vägs ände där det inte går, eller är politiskt omöjligt, att skrapa in så mycket mer att resurser för att finansiera ”särintressen”. Den liberala drömmen har blivit ett skräckscenario där hela vår nationella struktur hotas.  

Mvh/Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2553

Back to top Go down

Re: Sydvietnameser och Stockholmare

Post  Sponsored content


Sponsored content


Back to top Go down

View previous topic View next topic Back to top


 
Permissions in this forum:
You cannot reply to topics in this forum