Kines väntas tar över svenskt elnät - så lyder rubriken på DI

View previous topic View next topic Go down

Kines väntas tar över svenskt elnät - så lyder rubriken på DI

Post  Skribenten on Fri 14 Mar - 16:34

Svenska el-nätsupproret skriver - Nu står vi inför faktum, som ingen trodde kunde bli verklighet. Detta faktum talar ännu mer för vår vision; att Svensk nätinfrastruktur skall företrädelsevis ägas av de kommunalt ägda bolagen, och eller av SVK, (Svenska Kraftnät) och skall INTE utgöra vinstmaskiner åt utländska ägare!

I januari meddelade Fortum att bolaget överväger att sälja samtliga nordiska elnät. Fortum är den näst största elleverantören i Norden, med sammanlagt 1,6 miljoner kunder

Länk: http://www.di.se/#!/artiklar/2014/3/12/kines-vantas-tar-over-svenskt-elnat/

Kinas – och hela Asiens – rikaste man Li Ka-Shing väntas ta över elnätet för 890.000 svenska hushåll. Säljare är finländska Fortum som väntas få 35-44 miljarder kronor i affären.

Det är Bloomberg som pekar ut - kinesiske miljardären Li Ka-Shings bolag Cheung Kong Infrastructure Holdings Ltd som en av de starkaste kandidaterna till att köpa elnätet. Företaget har valt att investera i infrastruktur som vatten och el som betraktas ge trygga och stabila inkomster under längre tidsperioder. Cheung Kong äger redan i dag kraft- och vattennätverk i Storbritannien och Australien.

Samma upptäckt har gjorts av pensionsfonder - och kanadensiska Borealis Infrastructure Management Inc, enligt Bloomberg, som också finns med bland dem som är intresserade av det svenska elnätet. Borealis köpte i fjol Fortums finska elnät till Borealis för cirka 22 miljarder kronor.

Andra tänkbara investerare som pekas ut - i jätteaffären kring Fortums svenska elnät är Macquarie Group Ltd och 3i. Försäljningsprocessen väntas starta under det andra kvartalet i år. I Sverige dominerar tre stora elnätsägare: (1) Eon, (2) Fortum och (3) Vattenfall. Eon är störst med 1,6 milj kunder, Fortum är näst störst med 890.000 kunder och Vattenfall har 860.000 kunder.

Den stora köpfesten eller avregleringen som blev ett oligopol.
Under Sveriges tillväxtepok uppstod komplexa relationer mellan olika slags aktörer inom el-sektorn såsom: kraftbolag, kommunala el-företag, stora kunder inom el-intensiv industri, verkstadsindustri och dåvarande statliga Vattenfall. Den vanligaste relationen utgjordes av det ambivalenta förhållandet mellan de större kraftbolagen (kallad Kraftklubben) och de mindre kommunalt ägda el-företagen. De sistnämnda var oftast kommunala verk eller kommunalt ägda aktiebolag. Det förekom också andra alternativa organisationsformer – men det handlade om en till synes väl fungerande samverkan mellan kraftproducenter och distributörer. Men det handlade också om spända förhållanden mellan aktörerna i form av maktkamp och interna konflikter. Upphovet till konflikterna berodde bl a på att kraftbolagen och de kommunala el-bolagen hade olika uppfattning om el-systemets mål och mening. Därtill kom helt olika sätt med olika teknologier och organisationskulturer.

Allt detta hamnade på den politiska agendan från omkring 1990 då det stod klart att invecklade konkurrens- och samarbetsförhållanden mellan kraftföretag och kommuner skulle komma att kollidera på ett flertal punkter. Möjligen stod konflikten främst att finna i den roll som slutkunderna hamnade i när el-marknaden ”avreglerades” i jan 1996.  
     
Men storkunderna inom el-intensiv industri, som i många fall hade ägarintressen i kraftbolag, kunde i sin roll ibland spela ut olika kraftproducenter mot varandra, vilket de ”små” hushållskunderna inte hade möjlighet att göra. ”Hotet” mot el-producenterna bestod nu främst hur de ”små spelarna” skulle kunna stå emot osäkerheter (konkurrens) från ett stort antal el-leverantörer inom landet och på sikt också utom landet. Från de kommunala el-företagen antogs att de kanske inte skulle få avsättning av sin egen produktionskapacitet. Det fanns också kommunala el-företag (distributörer) som inte hade egen produktion utan köpte el från de stora producenterna som i sin tur ”sålde” el, exempelvis till hushållsabonnenterna.

Alla dessa faktorer blev en viktig utgångspunkt för den stora uppköpsvåg av kommunala el-bolag som följde under 1990-talet. Argumenten för utförsäljning byggde främst på den stora osäkerhet och svårigheter (tekniska och administrativa) som var förknippat med en liten lokal aktör att driva affärsverksamhet på en turbulent, till en början hårt konkurrensutsatt el-marknad. Dessutom uppstod politiska ”affärsströmningar” vad en kommun egentligen borde ägna sig åt. [Läs boken - ”Folkhemselen blev internationell”, Högselius & Kaijser]

Så gick det som det gjorde - svenska politiker tappade greppet om el-produktion och el-nät och skyllde på globaliseringen.

Mvh/Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2374

Back to top Go down

View previous topic View next topic Back to top


 
Permissions in this forum:
You cannot reply to topics in this forum