Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

View previous topic View next topic Go down

Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Sat 20 Aug - 21:58

Tänkte fortsätta på ungefär ämne som jag skrev om kring årsskiftet på gamla Exilen. Detta med anledning av de senaste dagarnas finansiella turbulens.

Grundproblemet verkar vara att ett antal EU-länder lånat för mycket pengar och har svårt att betala tillbaka.

Man tycker ju att problemet borde vara ganska lätt att lösa genom att låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien mot nästan noll ränta. Visst ger detta litet inflation och visst finns risken att dessa länder då inte skärper sig utan bara fortsätter som tidigare. Tycker dock att det borde kunna gå att sätta Grekland och Spanien under något slags förmyndarskap om man bara vill.

Frågan är då varför man inte gör så här?

Är problemet att ECB inte får låna ut nytryckta pengar direkt till medlemsländerna?

Eller är problemet att lånen är i dollar och blir dyrare om man trycker pengar och deprecierar euron mot dollarn? Bruce Krasting talar i en artikel i dag på zerohedge om att han tror att USA:s centralbank Federal Reserve troligen kommer att gå med på att swappa väldigt stora mängder dollar mot euro för att lösa krisen. Är det där knuten sitter? Alltså om Federal Reserve går med på att swappa dollar mot euro så är krisen nästan löst (för den här gången)?

(Poängen med att låta ECB låna ut nytryckta pengar till Grekland och Spanien är ju att dessa pengar så småningom eventuellt kan efterskänkas eftersom de inte motsvaras av motsvarande inlåning. Och fram tills detta eventuellt sker kan man ju låta räntan vara nästan noll.)

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  Germanen on Tue 23 Aug - 18:54

Krisen är en konsekvens av globaliseringens härjningar där handelsunderskott, derivat marknad och växande statliga utgifter är de tre största bidragande faktorerna. Löser man inte dessa kritiska orsaker så skjuter man bara problemen på framtiden.
avatar
Germanen

Poäng : 2377

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  Dunkelman on Tue 23 Aug - 20:16

Varför tjänar bankerna så mycket pengar?

En pedagogisk film för dummies:




Sönderfall väntar Europa om inget görs genast”

"Statsbankrutterna är på väg. Vi kan bara påverka så att den här processen sker på ett ordnat sätt. Insolventa länder som Grekland, Portugal och Irland bör förklaras i konkurs. De bör skriva ned sina skulder – eller förlänga löptiden på sina lån – och snabbt avveckla budgetunderskotten. Förmodligen måste de lämna euron för att kunna exportera igen. Alternativet är att med öppna ögon gå mot ett kaotiskt sönderfall. Det leder förmodligen till att centralbankerna trycker pengar i massiv skala och raderar ut skulder genom att också inflatera bort folks besparingar och pensioner, skriver den liberala samhällsdebattören Johan Norberg."

Läs hela artikeln här:

http://www.dn.se/debatt/kaotiskt-sonderfall-vantar-europa-om-inget-gors-genast


avatar
Dunkelman

Poäng : 3174

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Wed 24 Aug - 17:01

Dunkelman wrote:Varför tjänar bankerna så mycket pengar?

En pedagogisk film för dummies:

(LÄNK)

Sönderfall väntar Europa om inget görs genast”

"Statsbankrutterna är på väg. Vi kan bara påverka så att den här processen sker på ett ordnat sätt. Insolventa länder som Grekland, Portugal och Irland bör förklaras i konkurs. De bör skriva ned sina skulder – eller förlänga löptiden på sina lån – och snabbt avveckla budgetunderskotten. Förmodligen måste de lämna euron för att kunna exportera igen. Alternativet är att med öppna ögon gå mot ett kaotiskt sönderfall. Det leder förmodligen till att centralbankerna trycker pengar i massiv skala och raderar ut skulder genom att också inflatera bort folks besparingar och pensioner, skriver den liberala samhällsdebattören Johan Norberg."

Läs hela artikeln här:

(LÄNK)




Det man troligen kommer att göra är att göra som USA/Federal Reserve, fast i mindre skala, d v s man låter ECB trycka pengar i stället får att låna in pengar till ECB och sedan låna ut tryckta pengar till Grekland, Spanien, Portugal och Irland. Fast de bör väl snabba sig med detta innan euron är slut som lill-reservvaluta vid sidan av dollarn. Ju mer Kinas och andra asiatiska länders ekonomier växer, och ju mer dessa länders valutor kan ta rollen som reservvalutor, desto mindre blir möjligheterna för världen att absorbera nytryckta dollar och euro utan att det blir massiv inflation i USA resp euro-länderna.

Ett annat problem är att greker och spanjorer kanske fortsätter spendera pengar de inte har om de ser att ECB lånar dem nytrycka pengar (som de sedan kan efterskänka). Ytterligare ett problem är bankernas beteende. Kommer de att sluta med oansvarig utlåning om ECB räddar deras dåliga låntagare vad de än gör?

Tyskland verkar knorra litet än så länge. Min gissning är dock att tryckpressarna är i full gång senare i höst (om inte tyskarna är så dumma att de går med på att betala allt själva).

Om ECB och Federal Reserve trycker pengar innebär detta dock starkare krona, relativt sett. Detta kan eventuellt skada svensk exportindustri. Svenska banker som tagit lån i utlandet för att låna ut åt bolånetorskar blir dock sannolikt glada.

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Mon 29 Aug - 22:56

K. V. Pauker wrote:Tänkte fortsätta på ungefär ämne som jag skrev om kring årsskiftet på gamla Exilen. Detta med anledning av de senaste dagarnas finansiella turbulens.

Grundproblemet verkar vara att ett antal EU-länder lånat för mycket pengar och har svårt att betala tillbaka.

Man tycker ju att problemet borde vara ganska lätt att lösa genom att låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien mot nästan noll ränta. Visst ger detta litet inflation och visst finns risken att dessa länder då inte skärper sig utan bara fortsätter som tidigare. Tycker dock att det borde kunna gå att sätta Grekland och Spanien under något slags förmyndarskap om man bara vill.

Frågan är då varför man inte gör så här?

Är problemet att ECB inte får låna ut nytryckta pengar direkt till medlemsländerna?

Eller är problemet att lånen är i dollar och blir dyrare om man trycker pengar och deprecierar euron mot dollarn? Bruce Krasting talar i en artikel i dag på zerohedge om att han tror att USA:s centralbank Federal Reserve troligen kommer att gå med på att swappa väldigt stora mängder dollar mot euro för att lösa krisen. Är det där knuten sitter? Alltså om Federal Reserve går med på att swappa dollar mot euro så är krisen nästan löst (för den här gången)?

(Poängen med att låta ECB låna ut nytryckta pengar till Grekland och Spanien är ju att dessa pengar så småningom eventuellt kan efterskänkas eftersom de inte motsvaras av motsvarande inlåning. Och fram tills detta eventuellt sker kan man ju låta räntan vara nästan noll.)


Jag har för mig att jag skrev något/några inlägg på gamla Exilen om Sydeuropas skuldproblem när det började blåsa upp till storm under våren 2010. Det finns mycket att säga om den allvarliga situation som har uppstått; hur illa är det, vad kan göras, konsekvenser för Sverige, etc. Om jag får tid skall jag skriva ett längre inlägg om den här situationen som nu har eskalerat kraftigt sedan våren 2010, även om det redan då såg dystert ut. Men till dess ett kortare svar på ditt inlägg.

Att ”låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien” skulle i praktiken funka så att ECB köper nyemitterade statspapper direkt av de krisande länderna på primärmarknaden (det är så att säga innebörden av det). Det kan inte ECB göra, så det är inte aktuellt.

ECB har sedan sommaren 2010 köpt statspapper från de krisande länderna men då rör det sig om andrahandsmarknaden, det vill säga redan emitterade statspapper. Poängen med det är att driva upp värdet på aktuella statspapper och driva ned avkastningskraven (yielderna) så att det blir lättare för de krisande länderna att emittera nya statspapper. Alltså enkelt uttryckt; den ränta som regeringarna måste betala för att locka investerare att köpa nyemitterade statspapper blir lägre på grund av ECB:s handlande. Det är en temporär lättnad och innebär inte att ECB finansierar ländernas statsskulder (vilket det dock skulle innebära om ECB köper på primärmarknaden) även om vi kan likna det vid en form av dopning och jag gillar inte den åtgärden eftersom den förvränger och manipulerar marknadspriserna. När ECB bildades vill jag minnas att det var sagt att ECB aldrig skulle göra detta men nu har de sedan förra sommaren köpt på sig stora mängder statspapper av synnerligen tveksamt värde. Exakt hur stora köp ECB har gjort vet jag inte (det är inte offentlig statistik) men min kvalificerade gissning är att det rör sig om uppåt 100 miljarder euro hittills (jag vet att det var uppåt 50 miljarder euro endast av grekiska, irländska och portugisiska statspapper i våras och sedan har Italien och Spanien tillkommit).


The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  svartekaptenen 2 on Tue 30 Aug - 15:29

Tja det förklarar ju delvis varför de satte dit karln i USA som gjorde sina egna pengar
av guld o silver de s.k libertydollarna. ett sådant system hotar ju det elektroniska
myntsystemet, det blev ännu värre när folk började använda dem i flera delstater
och varför inte du gick in i affären och handlade och betalade med ett guldmynt
alla var nöjda. För att citera en filmskurk "money will always be paper but gold
will always be gold". Hade jag varit rik så hade jag också börjat tillverka riksdaler
i guld och silver he he.

svartekaptenen 2

Poäng : 2383

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Tue 30 Aug - 20:48

svartekaptenen 2 wrote:Tja det förklarar ju delvis varför de satte dit karln i USA som gjorde sina egna pengar
av guld o silver de s.k libertydollarna. ett sådant system hotar ju det elektroniska
myntsystemet, det blev ännu värre när folk började använda dem i flera delstater
och varför inte du gick in i affären och handlade och betalade med ett guldmynt
alla var nöjda. För att citera en filmskurk "money will always be paper but gold
will always be gold". Hade jag varit rik så hade jag också börjat tillverka riksdaler
i guld och silver he he.


Numera är det vanliga att staten, via centralbanken, har monopol på att ge ut sedlar och mynt. I exempelvis Sverige är det Riksbanken som sköter detta. Det är dock ingen självklarhet att det måste vara så. Från början av 1830-talet och 70 år framåt hade faktiskt privata banker rätt att ge ut sedlar i Sverige (avgörande är bara att allmänheten litar på banken som har gett ut sedlarna). Att staten är emot privat utgivning av sedlar beror bland annat på att det är lönsamt för staten att ha monopol på sedelutgivning. Även idag kan privata banker skapa pengar (fast inte sedlar och mynt) i bemärkelsen att de påverkar penningmängden via sin utlåning.

Du berör för övrigt en annan intressant sak med citatet "money will always be paper but gold
will always be gold", nämligen frågan om vi bör återgå till guldmyntfot. Det vill säga att utestående sedlar och mynt skall vara uppbackade av och konverteringsbara till guld. Den så kallade österrikiska skolan inom nationalekonomi anser även idag att det vore lämpligt. Anledningen är att enligt deras (Hayeks) konjunkturteori är det just centralbankens expansiva penningpolitik som orsakar konjunktursvängningarna. Med guldmyntfot skulle det förhindras.


The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Tue 30 Aug - 20:51

The Invisible Hand wrote:
K. V. Pauker wrote:Tänkte fortsätta på ungefär ämne som jag skrev om kring årsskiftet på gamla Exilen. Detta med anledning av de senaste dagarnas finansiella turbulens.

Grundproblemet verkar vara att ett antal EU-länder lånat för mycket pengar och har svårt att betala tillbaka.

Man tycker ju att problemet borde vara ganska lätt att lösa genom att låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien mot nästan noll ränta. Visst ger detta litet inflation och visst finns risken att dessa länder då inte skärper sig utan bara fortsätter som tidigare. Tycker dock att det borde kunna gå att sätta Grekland och Spanien under något slags förmyndarskap om man bara vill.

Frågan är då varför man inte gör så här?

Är problemet att ECB inte får låna ut nytryckta pengar direkt till medlemsländerna?

Eller är problemet att lånen är i dollar och blir dyrare om man trycker pengar och deprecierar euron mot dollarn? Bruce Krasting talar i en artikel i dag på zerohedge om att han tror att USA:s centralbank Federal Reserve troligen kommer att gå med på att swappa väldigt stora mängder dollar mot euro för att lösa krisen. Är det där knuten sitter? Alltså om Federal Reserve går med på att swappa dollar mot euro så är krisen nästan löst (för den här gången)?

(Poängen med att låta ECB låna ut nytryckta pengar till Grekland och Spanien är ju att dessa pengar så småningom eventuellt kan efterskänkas eftersom de inte motsvaras av motsvarande inlåning. Och fram tills detta eventuellt sker kan man ju låta räntan vara nästan noll.)


Jag har för mig att jag skrev något/några inlägg på gamla Exilen om Sydeuropas skuldproblem när det började blåsa upp till storm under våren 2010. Det finns mycket att säga om den allvarliga situation som har uppstått; hur illa är det, vad kan göras, konsekvenser för Sverige, etc. Om jag får tid skall jag skriva ett längre inlägg om den här situationen som nu har eskalerat kraftigt sedan våren 2010, även om det redan då såg dystert ut. Men till dess ett kortare svar på ditt inlägg.

Att ”låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien” skulle i praktiken funka så att ECB köper nyemitterade statspapper direkt av de krisande länderna på primärmarknaden (det är så att säga innebörden av det). Det kan inte ECB göra, så det är inte aktuellt.

ECB har sedan sommaren 2010 köpt statspapper från de krisande länderna men då rör det sig om andrahandsmarknaden, det vill säga redan emitterade statspapper. Poängen med det är att driva upp värdet på aktuella statspapper och driva ned avkastningskraven (yielderna) så att det blir lättare för de krisande länderna att emittera nya statspapper. Alltså enkelt uttryckt; den ränta som regeringarna måste betala för att locka investerare att köpa nyemitterade statspapper blir lägre på grund av ECB:s handlande. Det är en temporär lättnad och innebär inte att ECB finansierar ländernas statsskulder (vilket det dock skulle innebära om ECB köper på primärmarknaden) även om vi kan likna det vid en form av dopning och jag gillar inte den åtgärden eftersom den förvränger och manipulerar marknadspriserna. När ECB bildades vill jag minnas att det var sagt att ECB aldrig skulle göra detta men nu har de sedan förra sommaren köpt på sig stora mängder statspapper av synnerligen tveksamt värde. Exakt hur stora köp ECB har gjort vet jag inte (det är inte offentlig statistik) men min kvalificerade gissning är att det rör sig om uppåt 100 miljarder euro hittills (jag vet att det var uppåt 50 miljarder euro endast av grekiska, irländska och portugisiska statspapper i våras och sedan har Italien och Spanien tillkommit).




Du hinner kanske läsa det här också innan du eventuellt postar ett längre svar någon gång: Jag förstår inte vitsen med att ECB skall köpa statspapper på andrahandsmarknaden i stället för direkt från PIIGS-länderna. Om ECB köper statspapper som prissätts på basis av 5-6 % ränta i stället för nästan noll blir kalaset dyrare. Sedan måste man ju också förhandla ner räntan i ett senare skede.

Jag förstår inte varför man inte snabbt ändrar ECB:s stadgar för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt att trycka pengar.



K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  kapten havoc on Tue 30 Aug - 21:12

Så om jag förstår det här rätt är den finansiella krisen egentligen bara en avancerad form av lurendrejeri? Med tanke på vilka som äger våra banker är jag inte förvånad direkt.
avatar
kapten havoc

Poäng : 2855

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 3 Sep - 20:33

K. V. Pauker wrote:
The Invisible Hand wrote:
K. V. Pauker wrote:Tänkte fortsätta på ungefär ämne som jag skrev om kring årsskiftet på gamla Exilen. Detta med anledning av de senaste dagarnas finansiella turbulens.

Grundproblemet verkar vara att ett antal EU-länder lånat för mycket pengar och har svårt att betala tillbaka.

Man tycker ju att problemet borde vara ganska lätt att lösa genom att låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien mot nästan noll ränta. Visst ger detta litet inflation och visst finns risken att dessa länder då inte skärper sig utan bara fortsätter som tidigare. Tycker dock att det borde kunna gå att sätta Grekland och Spanien under något slags förmyndarskap om man bara vill.

Frågan är då varför man inte gör så här?

Är problemet att ECB inte får låna ut nytryckta pengar direkt till medlemsländerna?

Eller är problemet att lånen är i dollar och blir dyrare om man trycker pengar och deprecierar euron mot dollarn? Bruce Krasting talar i en artikel i dag på zerohedge om att han tror att USA:s centralbank Federal Reserve troligen kommer att gå med på att swappa väldigt stora mängder dollar mot euro för att lösa krisen. Är det där knuten sitter? Alltså om Federal Reserve går med på att swappa dollar mot euro så är krisen nästan löst (för den här gången)?

(Poängen med att låta ECB låna ut nytryckta pengar till Grekland och Spanien är ju att dessa pengar så småningom eventuellt kan efterskänkas eftersom de inte motsvaras av motsvarande inlåning. Och fram tills detta eventuellt sker kan man ju låta räntan vara nästan noll.)


Jag har för mig att jag skrev något/några inlägg på gamla Exilen om Sydeuropas skuldproblem när det började blåsa upp till storm under våren 2010. Det finns mycket att säga om den allvarliga situation som har uppstått; hur illa är det, vad kan göras, konsekvenser för Sverige, etc. Om jag får tid skall jag skriva ett längre inlägg om den här situationen som nu har eskalerat kraftigt sedan våren 2010, även om det redan då såg dystert ut. Men till dess ett kortare svar på ditt inlägg.

Att ”låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien” skulle i praktiken funka så att ECB köper nyemitterade statspapper direkt av de krisande länderna på primärmarknaden (det är så att säga innebörden av det). Det kan inte ECB göra, så det är inte aktuellt.

ECB har sedan sommaren 2010 köpt statspapper från de krisande länderna men då rör det sig om andrahandsmarknaden, det vill säga redan emitterade statspapper. Poängen med det är att driva upp värdet på aktuella statspapper och driva ned avkastningskraven (yielderna) så att det blir lättare för de krisande länderna att emittera nya statspapper. Alltså enkelt uttryckt; den ränta som regeringarna måste betala för att locka investerare att köpa nyemitterade statspapper blir lägre på grund av ECB:s handlande. Det är en temporär lättnad och innebär inte att ECB finansierar ländernas statsskulder (vilket det dock skulle innebära om ECB köper på primärmarknaden) även om vi kan likna det vid en form av dopning och jag gillar inte den åtgärden eftersom den förvränger och manipulerar marknadspriserna. När ECB bildades vill jag minnas att det var sagt att ECB aldrig skulle göra detta men nu har de sedan förra sommaren köpt på sig stora mängder statspapper av synnerligen tveksamt värde. Exakt hur stora köp ECB har gjort vet jag inte (det är inte offentlig statistik) men min kvalificerade gissning är att det rör sig om uppåt 100 miljarder euro hittills (jag vet att det var uppåt 50 miljarder euro endast av grekiska, irländska och portugisiska statspapper i våras och sedan har Italien och Spanien tillkommit).




Du hinner kanske läsa det här också innan du eventuellt postar ett längre svar någon gång: Jag förstår inte vitsen med att ECB skall köpa statspapper på andrahandsmarknaden i stället för direkt från PIIGS-länderna. Om ECB köper statspapper som prissätts på basis av 5-6 % ränta i stället för nästan noll blir kalaset dyrare. Sedan måste man ju också förhandla ner räntan i ett senare skede.

Jag förstår inte varför man inte snabbt ändrar ECB:s stadgar för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt att trycka pengar.




Den väsentliga skillnaden är att om centralbanken köper statspapper på primärmarknaden innebär det att statsskulden i landet finansieras av centralbanken men om centralbanken köper statspapper på sekundärmarknaden påverkar aktionen endast räntenivåerna på utestående statspapper. Varför är det då ett problem att låta centralbanken finansiera statsskulden genom att köpa statspapper på primärmarknaden? Därför att det riskerar att vara inflationsdrivande. Exakt hur effekten blir på inflationen är svår att bedöma och beror dels på hur mycket statspapper som köps men även på förutsättningarna i övrigt.

Jag vet inte hur juridiken ser ut på området och hur det skulle gå till att ändra reglerna så att ECB skulle kunna handla statspapper på primärmarknaden. Däremot är jag helt övertygad om att det inte är politiskt möjligt eftersom tyskarna aldrig skulle gå med på det (det är redan rejält knotande i Tyskland över ECB:s shoppande på sekundärmarknaden), och förmodligen skulle även flera andra euroländer motsätta sig det.

Även köpande av statspapper på sekundärmarknaden kan leda till ökad inflation. I USA:s fall är det precis vad centralbanken vill uppnå eftersom det under en tid har varit risk för deflation. I EU:s fall är situationen annorlunda eftersom inflationstakten är på väg upp i Eurozone och redan ligger över ECB:s mål.

Ytterligare en stor risk med detta förfarande, utöver att inflationen drar iväg och blir högre än vad som var tänkt, är att det leder till överdrivna tillgångspriser (bubblor i aktiekurser, fastighetspriser, etc) och därmed skapar ”goda” förutsättningar för en ny finanskris.

Jag är emot den här typen av åtgärder av tre skäl; (1) det förvränger marknadspriser vilket påverkar marknadsaktörers handlande och kan resultera i galna konsekvenser, (2) det kan leda till högre inflationstakt än önskvärt, och (3) det kan leda till ökande tillgångspriser, vilket hänger ihop med (1).


The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  Fronk on Sun 4 Sep - 15:45

Det vill säga att utestående sedlar och mynt skall vara uppbackade av och konverteringsbara till guld. Den så kallade österrikiska skolan inom nationalekonomi anser även idag att det vore lämpligt. Anledningen är att enligt deras (Hayeks) konjunkturteori är det just centralbankens expansiva penningpolitik som orsakar konjunktursvängningarna. Med guldmyntfot skulle det förhindras.

TIH, hur tänker du dig att ett återinförande av någon slags guldmyntfot skulle gå till? Vad ser du själv för för- respektive nackdelar med det?
Jag läste någonstans att en schweizisk ekonom nyligen föreslog att francen borde knytas till guldpriset (eller om det möjligen var så att han tänker sig en sekundär valuta kopplad till guld som åtminstone en tid skulle samexistera med francen, hur nu det skulle funka).


Fronk

Poäng : 2312

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Sun 11 Sep - 14:21

The Invisible Hand wrote:
K. V. Pauker wrote:
The Invisible Hand wrote:
K. V. Pauker wrote:Tänkte fortsätta på ungefär ämne som jag skrev om kring årsskiftet på gamla Exilen. Detta med anledning av de senaste dagarnas finansiella turbulens.

Grundproblemet verkar vara att ett antal EU-länder lånat för mycket pengar och har svårt att betala tillbaka.

Man tycker ju att problemet borde vara ganska lätt att lösa genom att låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien mot nästan noll ränta. Visst ger detta litet inflation och visst finns risken att dessa länder då inte skärper sig utan bara fortsätter som tidigare. Tycker dock att det borde kunna gå att sätta Grekland och Spanien under något slags förmyndarskap om man bara vill.

Frågan är då varför man inte gör så här?

Är problemet att ECB inte får låna ut nytryckta pengar direkt till medlemsländerna?

Eller är problemet att lånen är i dollar och blir dyrare om man trycker pengar och deprecierar euron mot dollarn? Bruce Krasting talar i en artikel i dag på zerohedge om att han tror att USA:s centralbank Federal Reserve troligen kommer att gå med på att swappa väldigt stora mängder dollar mot euro för att lösa krisen. Är det där knuten sitter? Alltså om Federal Reserve går med på att swappa dollar mot euro så är krisen nästan löst (för den här gången)?

(Poängen med att låta ECB låna ut nytryckta pengar till Grekland och Spanien är ju att dessa pengar så småningom eventuellt kan efterskänkas eftersom de inte motsvaras av motsvarande inlåning. Och fram tills detta eventuellt sker kan man ju låta räntan vara nästan noll.)


Jag har för mig att jag skrev något/några inlägg på gamla Exilen om Sydeuropas skuldproblem när det började blåsa upp till storm under våren 2010. Det finns mycket att säga om den allvarliga situation som har uppstått; hur illa är det, vad kan göras, konsekvenser för Sverige, etc. Om jag får tid skall jag skriva ett längre inlägg om den här situationen som nu har eskalerat kraftigt sedan våren 2010, även om det redan då såg dystert ut. Men till dess ett kortare svar på ditt inlägg.

Att ”låta ECB trycka pengar som sedan lånas ut direkt till Grekland, Spanien och Italien” skulle i praktiken funka så att ECB köper nyemitterade statspapper direkt av de krisande länderna på primärmarknaden (det är så att säga innebörden av det). Det kan inte ECB göra, så det är inte aktuellt.

ECB har sedan sommaren 2010 köpt statspapper från de krisande länderna men då rör det sig om andrahandsmarknaden, det vill säga redan emitterade statspapper. Poängen med det är att driva upp värdet på aktuella statspapper och driva ned avkastningskraven (yielderna) så att det blir lättare för de krisande länderna att emittera nya statspapper. Alltså enkelt uttryckt; den ränta som regeringarna måste betala för att locka investerare att köpa nyemitterade statspapper blir lägre på grund av ECB:s handlande. Det är en temporär lättnad och innebär inte att ECB finansierar ländernas statsskulder (vilket det dock skulle innebära om ECB köper på primärmarknaden) även om vi kan likna det vid en form av dopning och jag gillar inte den åtgärden eftersom den förvränger och manipulerar marknadspriserna. När ECB bildades vill jag minnas att det var sagt att ECB aldrig skulle göra detta men nu har de sedan förra sommaren köpt på sig stora mängder statspapper av synnerligen tveksamt värde. Exakt hur stora köp ECB har gjort vet jag inte (det är inte offentlig statistik) men min kvalificerade gissning är att det rör sig om uppåt 100 miljarder euro hittills (jag vet att det var uppåt 50 miljarder euro endast av grekiska, irländska och portugisiska statspapper i våras och sedan har Italien och Spanien tillkommit).




Du hinner kanske läsa det här också innan du eventuellt postar ett längre svar någon gång: Jag förstår inte vitsen med att ECB skall köpa statspapper på andrahandsmarknaden i stället för direkt från PIIGS-länderna. Om ECB köper statspapper som prissätts på basis av 5-6 % ränta i stället för nästan noll blir kalaset dyrare. Sedan måste man ju också förhandla ner räntan i ett senare skede.

Jag förstår inte varför man inte snabbt ändrar ECB:s stadgar för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt att trycka pengar.




Den väsentliga skillnaden är att om centralbanken köper statspapper på primärmarknaden innebär det att statsskulden i landet finansieras av centralbanken men om centralbanken köper statspapper på sekundärmarknaden påverkar aktionen endast räntenivåerna på utestående statspapper. Varför är det då ett problem att låta centralbanken finansiera statsskulden genom att köpa statspapper på primärmarknaden? Därför att det riskerar att vara inflationsdrivande. Exakt hur effekten blir på inflationen är svår att bedöma och beror dels på hur mycket statspapper som köps men även på förutsättningarna i övrigt.

Jag vet inte hur juridiken ser ut på området och hur det skulle gå till att ändra reglerna så att ECB skulle kunna handla statspapper på primärmarknaden. Däremot är jag helt övertygad om att det inte är politiskt möjligt eftersom tyskarna aldrig skulle gå med på det (det är redan rejält knotande i Tyskland över ECB:s shoppande på sekundärmarknaden), och förmodligen skulle även flera andra euroländer motsätta sig det.

Även köpande av statspapper på sekundärmarknaden kan leda till ökad inflation. I USA:s fall är det precis vad centralbanken vill uppnå eftersom det under en tid har varit risk för deflation. I EU:s fall är situationen annorlunda eftersom inflationstakten är på väg upp i Eurozone och redan ligger över ECB:s mål.

Ytterligare en stor risk med detta förfarande, utöver att inflationen drar iväg och blir högre än vad som var tänkt, är att det leder till överdrivna tillgångspriser (bubblor i aktiekurser, fastighetspriser, etc) och därmed skapar ”goda” förutsättningar för en ny finanskris.

Jag är emot den här typen av åtgärder av tre skäl; (1) det förvränger marknadspriser vilket påverkar marknadsaktörers handlande och kan resultera i galna konsekvenser, (2) det kan leda till högre inflationstakt än önskvärt, och (3) det kan leda till ökande tillgångspriser, vilket hänger ihop med (1).




Tycker själv att det borde vara ungefär lika inflationsdrivande att köpa statspapper på sekundärmarknaden som att köpa statspapper direkt på primärmarknaden. Penningmängden borde ju öka ungefär lika mycket.

I vilket fall som helst verkar det väl nu luta åt att både ECB och Federal Reserve kommer att fortsätta trycka pengar. Detta kommer då sannolikt att stärka kronan jämfört med euron och dollarn, vilket i sin tur kommer att orsaka problem för svensk exportindustri. Tycker att Sverige borde kunna parera detta genom att också trycka pengar. Misstänker dock att man kommer att avstå för att få ett argument för att införa euron i Sverige. Man gör ett medvetet dåligt val precis som i början på 90-talet när man knöt kronan till Ecun och försvarade växelkursen med 500 % ränta och sedan sade "se, vi klarar oss inte själva, vi måste gå med i EU för att värna den svenska ekonomin".

Det här borde man tala om för den svenska allmänheten.

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 17 Sep - 19:39

Fronk wrote:
Det vill säga att utestående sedlar och mynt skall vara uppbackade av och konverteringsbara till guld. Den så kallade österrikiska skolan inom nationalekonomi anser även idag att det vore lämpligt. Anledningen är att enligt deras (Hayeks) konjunkturteori är det just centralbankens expansiva penningpolitik som orsakar konjunktursvängningarna. Med guldmyntfot skulle det förhindras.

TIH, hur tänker du dig att ett återinförande av någon slags guldmyntfot skulle gå till? Vad ser du själv för för- respektive nackdelar med det?
Jag läste någonstans att en schweizisk ekonom nyligen föreslog att francen borde knytas till guldpriset (eller om det möjligen var så att han tänker sig en sekundär valuta kopplad till guld som åtminstone en tid skulle samexistera med francen, hur nu det skulle funka).


Jag är inte anhängare av att återgå till guldmyntfot och jag har lite svårt att föreställa mig hur det skulle fungera i dagens moderna ekonomi som på viktiga punkter skiljer sig från hur det såg ut för 100 år sedan. Om det skall göras föreställer jag mig dock att det sker i form av en metallmyntfot snarare än en guldmyntfot. Det vill säga att knytningen sker till en korg av metaller snarare än enbart till guld.

De som idag är anhängare av guldmyntfot brukar framförallt framföra att guldmyntfot hindrar expansiv och inflationsdrivande penningpolitik och därigenom skapar stabilitet vilket är gynnsamt för långsiktig tillväxt. Mot detta har jag samma invändning som mot alla fasta växelkurssystem, nämligen att de fungerar bra under normala och stabila situationer men när det blir obalanser i systemet tenderar de att krascha. En inneboende nackdel med alla fasta växelkurssystem, som även en guldmyntfot skulle lida av, är att det alltid finns en farhåga bland marknadsaktörer att regeringen kommer att lämna systemet när det blir attraktivt att göra så eller för svårt att inte göra det. Det gör att marknadsaktörerna inte litar på att politikerna kommer att hålla fast vid systemet när det blåser upp till storm och därmed blir systemet bräckligt. Jag menar alltså att det blir en skenbar stabilitet angående penningpolitiken eftersom landet ifråga enkelt kan avskaffa guldmyntfoten när det känner för det.

Till detta kan läggas att vi har sett att länder faktiskt kan uppnå förtroende för penningpolitiken och hålla låg och stabil inflationstakt utan guldmyntfot. Sverige är i detta avseende ett lysande exempel med en alldeles utmärkt centralbank som har upparbetat ett mycket starkt förtroende.

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 17 Sep - 20:02

[quote="K. V. Pauker"][quote="The Invisible Hand"][quote="K. V. Pauker"][quote="The Invisible Hand"]
K. V. Pauker wrote:


Tycker själv att det borde vara ungefär lika inflationsdrivande att köpa statspapper på sekundärmarknaden som att köpa statspapper direkt på primärmarknaden. Penningmängden borde ju öka ungefär lika mycket.

I vilket fall som helst verkar det väl nu luta åt att både ECB och Federal Reserve kommer att fortsätta trycka pengar. Detta kommer då sannolikt att stärka kronan jämfört med euron och dollarn, vilket i sin tur kommer att orsaka problem för svensk exportindustri. Tycker att Sverige borde kunna parera detta genom att också trycka pengar. Misstänker dock att man kommer att avstå för att få ett argument för att införa euron i Sverige. Man gör ett medvetet dåligt val precis som i början på 90-talet när man knöt kronan till Ecun och försvarade växelkursen med 500 % ränta och sedan sade "se, vi klarar oss inte själva, vi måste gå med i EU för att värna den svenska ekonomin".

Det här borde man tala om för den svenska allmänheten.

När centralbanken köper på sekundärmarknaden är det, som sagt, endast redan emitterade statspapper som kan köpas. Det betyder att det finns en naturlig gräns för hur mycket centralbanken kan köpa. Finansdepartementet måste dessutom hitta villiga köpare till sina statspapper när de emitteras. Men när centralbanken köper direkt av finansdepartementet finns ingen gräns egentligen och därmed finns heller ingen gräns för hur mycket finansdepartementet kan ge ut. Det är därför det senare ofta leder till hyperinflation.

Jag instämmer i att kronan kommer att fortsätta appreciera mot euro och dollar så länge problemen i statsfinanserna i Sydeuropa och USA inte är under kontroll. Detta skapar problem för exportföretagen. En del exportföretag har redan börjat gnälla över detta men då skall vi minnas att under recessionen senast var exportföretagen kraftigt hjälpta av kronan som då deprecierade. Detta är själva poängen med att ha en egen valuta; den anpassar sig efter situationen i ekonomin och fungerar som automatisk stabilisator.

När det gäller svenskt medlemskap i EMU tror jag att det är mycket avlägset idag. Regeringen liksom socialdemokraterna vill givetvis föra in Sverige i det stora vansinnet men motståndet bland befolkningen är idag mycket stort.

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  RL on Sat 17 Sep - 20:13

The Invisible Hand wrote:[Jag är inte anhängare av att återgå till guldmyntfot och jag har lite svårt att föreställa mig hur det skulle fungera i dagens moderna ekonomi som på viktiga punkter skiljer sig från hur det såg ut för 100 år sedan. Om det skall göras föreställer jag mig dock att det sker i form av en metallmyntfot snarare än en guldmyntfot. Det vill säga att knytningen sker till en korg av metaller snarare än enbart till guld.

Men, skulle inte någon form av guldmyntfot (även om jag inte förespråkar den i sin gamla skepnad), kunna komma tillrätta med det här blankandet som en del banker sysslar med?
avatar
RL
Riksmarskalk

Poäng : 2985

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 17 Sep - 20:43

RL wrote:
The Invisible Hand wrote:[Jag är inte anhängare av att återgå till guldmyntfot och jag har lite svårt att föreställa mig hur det skulle fungera i dagens moderna ekonomi som på viktiga punkter skiljer sig från hur det såg ut för 100 år sedan. Om det skall göras föreställer jag mig dock att det sker i form av en metallmyntfot snarare än en guldmyntfot. Det vill säga att knytningen sker till en korg av metaller snarare än enbart till guld.

Men, skulle inte någon form av guldmyntfot (även om jag inte förespråkar den i sin gamla skepnad), kunna komma tillrätta med det här blankandet som en del banker sysslar med?

Vad menar du då? Blankandet av vad?

Blankning i sig är dessutom inte ett problem som jag ser det; tvärtom.

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  RL on Sat 17 Sep - 20:50

The Invisible Hand wrote:

Vad menar du då? Blankandet av vad?

Ädelmetaller

The Invisible Hand wrote:Blankning i sig är dessutom inte ett problem som jag ser det; tvärtom.

Ok, låt oss höra varför vi ska acceptera att banker säljer för 3-5 ggr ett ädelmetallvärde som inte finns på marknaden
avatar
RL
Riksmarskalk

Poäng : 2985

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 17 Sep - 21:25

RL wrote:
The Invisible Hand wrote:

Vad menar du då? Blankandet av vad?

Ädelmetaller

The Invisible Hand wrote:Blankning i sig är dessutom inte ett problem som jag ser det; tvärtom.

Ok, låt oss höra varför vi ska acceptera att banker säljer för 3-5 ggr ett ädelmetallvärde som inte finns på marknaden

Nu undrar jag om du verkligen menar blankning när du säger blankning eller om du syftar på något annat. Blankning innebär att sälja något man inte äger, exempelvis att låna Ericssonaktier och sälja dem. Det vill säga den som blankar har en negativ framtidstro angående prisutvecklingen.

Jag ställer mig även frågande till ditt påstående att ”banker säljer för 3-5 ggr ett ädelmetallvärde som inte finns på marknaden”. Vem och varför skulle vara villig att köpa till ett sådant pris?

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  Stratiotes Iesous C on Sat 17 Sep - 21:36

Menar han inte att de säljer 3 till 5 gånger mer ädelmetaller än vad det finns i verkligheten? Dvs. man säljer "luft-guld". Så jag fattade det hela iaf.
avatar
Stratiotes Iesous C

Poäng : 3724

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 17 Sep - 21:43

Stratiotes Iesous C wrote:Menar han inte att de säljer 3 till 5 gånger mer ädelmetaller än vad det finns i verkligheten? Dvs. man säljer "luft-guld". Så jag fattade det hela iaf.

Aha, så menar han nog. Då framstår det klarare, det var jag som missförstod (att värde var lika med pris). Men jag är likväl inte med på vad det har med blankning att göra.



The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Thu 22 Sep - 20:07

[quote="The Invisible Hand"][quote="K. V. Pauker"][quote="The Invisible Hand"][quote="K. V. Pauker"]
The Invisible Hand wrote:
K. V. Pauker wrote:


Tycker själv att det borde vara ungefär lika inflationsdrivande att köpa statspapper på sekundärmarknaden som att köpa statspapper direkt på primärmarknaden. Penningmängden borde ju öka ungefär lika mycket.

I vilket fall som helst verkar det väl nu luta åt att både ECB och Federal Reserve kommer att fortsätta trycka pengar. Detta kommer då sannolikt att stärka kronan jämfört med euron och dollarn, vilket i sin tur kommer att orsaka problem för svensk exportindustri. Tycker att Sverige borde kunna parera detta genom att också trycka pengar. Misstänker dock att man kommer att avstå för att få ett argument för att införa euron i Sverige. Man gör ett medvetet dåligt val precis som i början på 90-talet när man knöt kronan till Ecun och försvarade växelkursen med 500 % ränta och sedan sade "se, vi klarar oss inte själva, vi måste gå med i EU för att värna den svenska ekonomin".

Det här borde man tala om för den svenska allmänheten.

När centralbanken köper på sekundärmarknaden är det, som sagt, endast redan emitterade statspapper som kan köpas. Det betyder att det finns en naturlig gräns för hur mycket centralbanken kan köpa. Finansdepartementet måste dessutom hitta villiga köpare till sina statspapper när de emitteras. Men när centralbanken köper direkt av finansdepartementet finns ingen gräns egentligen och därmed finns heller ingen gräns för hur mycket finansdepartementet kan ge ut. Det är därför det senare ofta leder till hyperinflation.

Jag instämmer i att kronan kommer att fortsätta appreciera mot euro och dollar så länge problemen i statsfinanserna i Sydeuropa och USA inte är under kontroll. Detta skapar problem för exportföretagen. En del exportföretag har redan börjat gnälla över detta men då skall vi minnas att under recessionen senast var exportföretagen kraftigt hjälpta av kronan som då deprecierade. Detta är själva poängen med att ha en egen valuta; den anpassar sig efter situationen i ekonomin och fungerar som automatisk stabilisator.

När det gäller svenskt medlemskap i EMU tror jag att det är mycket avlägset idag. Regeringen liksom socialdemokraterna vill givetvis föra in Sverige i det stora vansinnet men motståndet bland befolkningen är idag mycket stort.



Tack för att du tog dig tid att svara, TIH. Hoppas att du tittar in här snart igen.

Nu tänkte jag tillföra litet mer frågeställningar angående det här med pengatryckande:

1. På bl a zerohedge.com brukar man ibland få höra att pengatryckandet i USA till slut kommer att sluta med en enda stor smäll där det finansiella systemet kollapsar p g a en plötslig hyperinflation som orsakats av den ackumulerade mängden tryckta pengar. Samtidigt verkar man dock hävda att åtminstone en del inflation redan tagits, vilket bl a skall yttra sig i högre råvarupriser. Jag tycker att det finns en viss motsättning i dessa resonemang. Eller menar man att en del inflation redan tagits genom bl a höjda råvarupriser och aktiekurser som hållits uppe men att mycket återstår och plötsligt kan explodera i en stor smäll? Men vad har man för stöd för en sådan teori? Finns det några seriösa nationalekonomer som räknat på om och när pengatryckandet skulle kunna ge en plötslig "ketchup-effekt" av något slag?

2. Om Grekland ställer in betalningarna, vilket inte verkar osannolikt (har jag fel här?) så borde räntorna för Italien och Spanien stiga drastiskt. Detta leder i så fall till en ohållbar situation även för dessa länder. Eller hur?

3. Hur verkar man ha tänkt sig lösa en situation enligt punkt 2? Jag tycker att det vettigaste verkar vara att så fort som möjligt börja trycka pengar och låna ut direkt mot låg ränta till Grekland, Italien och Spanien mot att de höjer skatterna till svensk nivå. Men hur verkar man egentligen ha tänkt sig lösa problemet?

4. Annika Falkengren sade nyligen i Karin Hübinettes TV-program att SE_Banken klarar en likviditetskris typ 2008 i 2,5 år. Förra krisen, 2008, löste sig väldigt snabbt när det gällde banksystemets funktion. Det tog väl ca 6-9 månader, tror jag. Finns det skäl att tro att en ny kris, som beror på Greklands-default och ohållbara räntenivåer för Italien och Spanien skall resultera i en mer långvarig kris?

5. Har inte hittat någon bra sajt eller artikel som belyser frågeställningarna ovan på ett bra sätt. Kommer du spontant att tänka på någon artikel eller källa som man skulle kunna leta efter om vi talar om publikationer typ The Economist eller Affärsvärlden?

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Fri 30 Sep - 19:50

K. V. Pauker wrote:

Tack för att du tog dig tid att svara, TIH. Hoppas att du tittar in här snart igen.

Nu tänkte jag tillföra litet mer frågeställningar angående det här med pengatryckande:

1. På bl a zerohedge.com brukar man ibland få höra att pengatryckandet i USA till slut kommer att sluta med en enda stor smäll där det finansiella systemet kollapsar p g a en plötslig hyperinflation som orsakats av den ackumulerade mängden tryckta pengar. Samtidigt verkar man dock hävda att åtminstone en del inflation redan tagits, vilket bl a skall yttra sig i högre råvarupriser. Jag tycker att det finns en viss motsättning i dessa resonemang. Eller menar man att en del inflation redan tagits genom bl a höjda råvarupriser och aktiekurser som hållits uppe men att mycket återstår och plötsligt kan explodera i en stor smäll? Men vad har man för stöd för en sådan teori? Finns det några seriösa nationalekonomer som räknat på om och när pengatryckandet skulle kunna ge en plötslig "ketchup-effekt" av något slag?

2. Om Grekland ställer in betalningarna, vilket inte verkar osannolikt (har jag fel här?) så borde räntorna för Italien och Spanien stiga drastiskt. Detta leder i så fall till en ohållbar situation även för dessa länder. Eller hur?

3. Hur verkar man ha tänkt sig lösa en situation enligt punkt 2? Jag tycker att det vettigaste verkar vara att så fort som möjligt börja trycka pengar och låna ut direkt mot låg ränta till Grekland, Italien och Spanien mot att de höjer skatterna till svensk nivå. Men hur verkar man egentligen ha tänkt sig lösa problemet?

4. Annika Falkengren sade nyligen i Karin Hübinettes TV-program att SE_Banken klarar en likviditetskris typ 2008 i 2,5 år. Förra krisen, 2008, löste sig väldigt snabbt när det gällde banksystemets funktion. Det tog väl ca 6-9 månader, tror jag. Finns det skäl att tro att en ny kris, som beror på Greklands-default och ohållbara räntenivåer för Italien och Spanien skall resultera i en mer långvarig kris?

5. Har inte hittat någon bra sajt eller artikel som belyser frågeställningarna ovan på ett bra sätt. Kommer du spontant att tänka på någon artikel eller källa som man skulle kunna leta efter om vi talar om publikationer typ The Economist eller Affärsvärlden?


1. Man skall ha klart fört sig att Ben Bernanke är nog den akademiker som har bäst kompetens i frågan. Han är den akademiker som har i mest forskning på området depressionsekonomi och en bidragande anledning till att depressionen på 1930-talet blev så djup brukar anses vara just att Federal Reserve inte agerade med att öka penningmängden. Hittills i USA har det inte varit någon fara för att inflationstakten skall dra iväg. Snarare har det varit risk för deflation och det är något som önskas undvikas. Det jag framförallt är orolig för när det gäller den extremt expansiva penningpolitiken USA för är att det skall resultera i en ny bubbla och därmed utgöra en grogrund för nästa kris som därmed i så fall lurar runt hörnet. Alltför låga räntenivåer under alltför lång tid riskerar nämligen att leda till en osund kreditexpansion och alltmer dåliga investeringsbeslut.


2. Du har absolut inte fel. Det framstår som högst sannolikt att Grekland kommer att ställa in betalningarna. Exakt när är svårt att säga men att det kommer att ske inom några år är egentligen sannolikheten nära 100% för om vi ser till hur det är inprisat i marknaden. Om det sker är det av utomordentlig vikt att försöka isolera det till Grekland så att det inte sprids till framförallt Italien och Spanien. Italien och Spanien är avsevärt större ekonomier med avsevärt större statsskulder i absoluta tal. Det scenario du skissar på är dock högst troligt. Det vill säga att om Grekland defaultar (ställer in betalningarna) löper vi stora risker att få spridningseffekter. Skulle dessutom Grekland ges någon form av nedskrivning av skulder (vilket egentligen är en form av default) kommer naturligtvis Portugal att undra varför de skall betala när inte Grekland behöver göra det.

3. Hittills har vi inte sett någon lösning överhuvudtaget från politiskt håll. Det enda vi har sett är tillfälliga lösningar för att skjuta problemet framför sig men vi har inte sett något som liknar en lösning ännu. Möjligen med undantag för kraftig utökning av stödfonden inom Eurozone. Jag lutar snarare åt att lösningen bör vara att låta Grekland defaulta och fokusera ansträngningarna på att hantera de problem som därmed uppstår (bland annat att flertalet grekiska banker omedelbart blir insolventa) samt att hindra att det blir spridningseffekter till andra länder. Min bedömning är att Grekland är bortom all räddning. Fokus bör därför vara på att hindra att problemet sprider sig. En default behöver heller inte nödvändigtvis betyda katastrof för ett land. Exempelvis ställde Ryssland in betalningarna 1998 (för övrigt innebärande att en mycket stor hedgefond kraschade) men efter bara några år hade Ryssland lyckats återskapa förtroendet och kunde återgå till att låna på finansmarknaderna under tämligen normala omständigheter. Det som gör situationen värre för Grekland är att Grekland inte bara har totalt kaos i sina statsfinanser. Den grekiska ekonomin lider även av mycket stora underliggande problem som hämmar långsiktig tillväxt. Det gör att jag är mycket pessimistisk när det gäller Grekland. Tillkommer gör den uppenbara frånvaron av krismedvetenhet bland greker i allmänhet. Det är här en enorm skillnad om vi jämför med Island och Lettland exempelvis. De länderna drabbades extremt hårt av finanskrisen 2008-2009 men de insåg allvaret, bet i det sura äpplet, gjorde vad som var nödvändigt och är nu på rätt väg igen. Detta nästan utan några demonstrationer överhuvudtaget och framförallt inga kravaller såsom vi har sett i Grekland.

4. Jag har inte sett det programmet och VD för SEB har naturligtvis avsevärt mer information om bankens exponeringar än vad jag har. Men jag är mycket skeptisk till Annika Falkengrens uttalande. Enligt min uppfattning finns det inte en chans att SEB klarar sig så länge om interbankmarknaden torkar upp såsom den gjorde hösten 2008. De svenska bankerna dumpade nästan allt sitt innehav av statspapper från PIIGS-länderna i vintras när situationen började eskalera. SEB har lite kvar såvitt jag vet men det skall inte behöva vara något problem med kapitalbrist i banken. Default i Grekland, och även i fler PIIGS, skulle därmed inte medföra några kreditförluster för de svenska bankerna och därmed skulle inget kapitalproblem uppstå. Däremot riskerar de svenska bankerna att drabbas av likviditetsproblem. Insättningar är nämligen inte nog för att finansiera dem och de är beroende av extern finansiering från finansmarknaderna och vid en grekisk default kan även sunda och solida banker få likviditetsproblem på grund av detta. De svenska bankerna har rustat för detta genom att förlänga sin upplåning. Men att påstå att de klarar sig 2,5 år är på gränsen till löjligt enligt min uppfattning.

Hur långvarig en kris blir beror helt och hållet på om problemet kan isoleras till Grekland eller om det blir spridningseffekter och andra PIIGS defaultar också. Om så sker kommer det att bli mycket illa och tyvärr långvarigt. De banker som har en sund situation, såsom de svenska bankerna, kommer att vinna på att mycket tydligt kommunicera sina exponeringar och det kommer hursomhelst att räcka med statliga lånegarantier (som Swedbank fick 2008-2009).

5. Nej, ingen jag har sett som belyser allt detta. Däremot finns det gott om kommentarer och analyser angående olika delar i detta. Svensk media är enligt min uppfattning urusel och endast värd att läsas som ren information om vad som händer, knappast för analyser och kommentarer. Financial Times, BBC News, CNBC och Bloomberg är däremot mycket bra och rekommenderas. Så några jag rekommenderar allmänt är;
http://www.ft.com/home/europe
http://www.bbc.co.uk/news/business/
http://www.cnbc.com/
http://www.bloomberg.com/
Financial Times kräver prenumeration för att komma åt artiklar men ett trick är att kopiera titeln på artikeln, klistra in den i Google och voilà!


The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  kapten havoc on Fri 30 Sep - 21:35

hmmmm om man säljer nåt som inte finns är inte det bedrägeri?
avatar
kapten havoc

Poäng : 2855

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Fri 30 Sep - 21:50

kapten havoc wrote:hmmmm om man säljer nåt som inte finns är inte det bedrägeri?

Vem skulle vara villig att betala i så fall?

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Tillägg...

Post  The Invisible Hand on Mon 3 Oct - 21:09


Situationen förvärras varje vecka som går. Nu visar det sig att Grekland visserligen har minskat budgetunderskottet från 2010 men inte tillräckligt för att nå kravet som IMF och Eurozone har satt upp för 2011 som villkor för fortsatta delbetalningar från räddningspaketet.

Det innebär att IMF och Eurozone nu har att välja mellan pest och kolera. Antingen stoppas nästa delbetalning till Grekland med hänvisning till att Grekland inte har gjort tillräckliga nedskärningar. Då defaultar Grekland om några veckor. Eller också fortsätter IMF och Eurozone med nästa delbetalning trots att Grekland inte uppnått kraven. Det skapar problem med moral hazard då det skulle innebära att all form av krav fortsättningsvis blir meningslösa och Grekland märker att de kan skita i kraven (detsamma gäller Portugal och Irland). Då klarar sig Grekland ett tag till men defaultar högst sannolikt senare.

Som jag skrev tidigare, nu är det läge att inse att Grekland är bortom all räddning, försöka få till en så lindrig default som möjligt och fokusera ansträngningarna på att minimera spridningseffekter till andra länder och vara beredd på att hantera en bankkris i EU.

För övrigt kan påpekas att det är mycket fokus på franska banker för närvarande men vad ingen journalist tycks ha uppmärksammat ännu är att Österrike ligger mycket pyrt till och kan bli nästa land som brakar. Österrike har nämligen mycket stora banker i förhållande till storleken på ekonomin och dessa banker sitter med stora exponeringar mot Syd- och Östeuropa. Problemet är framförallt att de österrikiska bankerna har stor del av sin utlåning i schweiziska franc både i Österrike och i andra länder. I takt med att francen har apprecierat mot euro och andra valutor får därmed låntagarna som har sina inkomster i euro men skulder i franc allt svårare att betala.

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  Stratiotes Iesous C on Mon 3 Oct - 22:32

Greklands största problem är dess offentliga sektor, eller som det borde heta ofantliga sektor.
Notera även hur alla dessa kommunister och marxister inom ofantlig sektor våldsamt protesterar mot att Staten måste skära bort alla dessa drönartjänster som finns inom ofantlig sektor.

Stäng det svarta hålet Ofantlig sektor. Sverige bör göra samma sak.
avatar
Stratiotes Iesous C

Poäng : 3724

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Sat 15 Oct - 18:52

The Invisible Hand wrote:
Situationen förvärras varje vecka som går. Nu visar det sig att Grekland visserligen har minskat budgetunderskottet från 2010 men inte tillräckligt för att nå kravet som IMF och Eurozone har satt upp för 2011 som villkor för fortsatta delbetalningar från räddningspaketet.

Det innebär att IMF och Eurozone nu har att välja mellan pest och kolera. Antingen stoppas nästa delbetalning till Grekland med hänvisning till att Grekland inte har gjort tillräckliga nedskärningar. Då defaultar Grekland om några veckor. Eller också fortsätter IMF och Eurozone med nästa delbetalning trots att Grekland inte uppnått kraven. Det skapar problem med moral hazard då det skulle innebära att all form av krav fortsättningsvis blir meningslösa och Grekland märker att de kan skita i kraven (detsamma gäller Portugal och Irland). Då klarar sig Grekland ett tag till men defaultar högst sannolikt senare.

Som jag skrev tidigare, nu är det läge att inse att Grekland är bortom all räddning, försöka få till en så lindrig default som möjligt och fokusera ansträngningarna på att minimera spridningseffekter till andra länder och vara beredd på att hantera en bankkris i EU.

För övrigt kan påpekas att det är mycket fokus på franska banker för närvarande men vad ingen journalist tycks ha uppmärksammat ännu är att Österrike ligger mycket pyrt till och kan bli nästa land som brakar. Österrike har nämligen mycket stora banker i förhållande till storleken på ekonomin och dessa banker sitter med stora exponeringar mot Syd- och Östeuropa. Problemet är framförallt att de österrikiska bankerna har stor del av sin utlåning i schweiziska franc både i Österrike och i andra länder. I takt med att francen har apprecierat mot euro och andra valutor får därmed låntagarna som har sina inkomster i euro men skulder i franc allt svårare att betala.



Alltid trevligt när du tittar in och svarar.

Skulle dock tro att de österrikiska bankernas problem lindras av det faktum att Schweiz infört fast växelkurs mot euron. Schweizerfrancens växelkurs mot euron gick också ner påtagligt i och med detta beslut.

Hur som helst verkar dock marknaden nu tycka att skuldkrisen i Europa är i stort sett löst i och med att EU utfärdat någon slags garantier för att banksystemet inte skall kollapsa. Börserna gick ju upp rätt påtagligt under veckan. Visst har jag rätt här?

Frågan är dock vad som händer om Grekland i slutändan defaultar eller om det blir en drastisk nedskrivning av de grekiska skulderna med t ex de 50 % det talats om i media. Frankrikes och Tysklands statsskulder ökar kanske inte så mycket att problemet blir ohanterligt. Men visst ökar risken för nedgradering och litet högre räntor i dessa länder.

Frågan är också vad som händer med Italiens, Spaniens och Portugals räntor om Greklands skulder skrivs ner 50 %? Borde det då inte bli dyrare för dessa länder att låna? Och blir det då inte ännu svårare att börja få ner statsskulden i stället för att fortsätta öka den? Frågan är också när man når en nivå där problemen blir ohanterliga.

Eller har man tänkt sig en lösning där ECB skall börja trycka pengar som Federal Reserve? Jag har sett att det varit tal om att låta EFSF (den europeiska räddningsfonden) få låna ut mer pengar än man har. Detta skulle väl också vara ett sätt att trycka pengar.

Om EU börjar trycka pengar i stor skala för att lösa skuldproblemen kommer dock euron sannolikt att depreciera kraftigt mot kronan. Om EU skulle kräva att all importerad olja skulle få betalas i euro skulle förstås detta problem minska. Frågan är dock vad USA säger om detta. Då blir det ju nämligen svårare för USA att fortsätta finansiera sina underskott genom att trycka pengar. Hittills har i alla fall jag inte sett några uppgifter på att EU skulle införa krav på att få betala för oljan i euro.

Om nu euron börjar depreciera mot kronan så tycker jag att man borde trycka pengar i Sverige också så att exporten inte drabbas. En bra idé som spontant slog mig är att riksbanken får börja låna ut stora pengar som riskkapital. Detta borde vara bra långsiktigt också. På så vis skulle Sverige kunna casha in mer långsiktigt på att ha en potentiellt stark valuta. Detta skulle väl också kompensera för att andra länder finansierar sina underskott genom att trycka pengar, d v s skickar räkningen till andra länder.

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  Skåning on Sat 15 Oct - 22:21

The Invisible Hand wrote:Situationen förvärras varje vecka som går. Nu visar det sig att Grekland visserligen har minskat budgetunderskottet från 2010 men inte tillräckligt för att nå kravet som IMF och Eurozone har satt upp för 2011 som villkor för fortsatta delbetalningar från räddningspaketet.

Det innebär att IMF och Eurozone nu har att välja mellan pest och kolera. Antingen stoppas nästa delbetalning till Grekland med hänvisning till att Grekland inte har gjort tillräckliga nedskärningar. Då defaultar Grekland om några veckor. Eller också fortsätter IMF och Eurozone med nästa delbetalning trots att Grekland inte uppnått kraven. Det skapar problem med moral hazard då det skulle innebära att all form av krav fortsättningsvis blir meningslösa och Grekland märker att de kan skita i kraven (detsamma gäller Portugal och Irland). Då klarar sig Grekland ett tag till men defaultar högst sannolikt senare.

Min bestämda åsikt är att Grekland, som totalt skitit i alla regler för valutasamarbetet, borde kastas ut ur EMU och gå i konken, vilket förmodligen hade varit den naturliga följden. Tyskar och fransmän borde koncentrera sig på att rädda sina banker som har en stor exponering mot Grekland, mot styva motkrav (ägande). Men vad jag inte riktigt blir klok på är vad en "default" innebär. Går ett företag i konkurs så lägger man ner verksamheten och de anställda får gå vidare till andra företag. Så kan det naturligtvis inte fungera med ett land. Vad händer egentligen?

Skåning

Poäng : 2272

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 15 Oct - 22:51

[quote="K. V. Pauker"]
The Invisible Hand wrote:

Alltid trevligt när du tittar in och svarar.

Skulle dock tro att de österrikiska bankernas problem lindras av det faktum att Schweiz infört fast växelkurs mot euron. Schweizerfrancens växelkurs mot euron gick också ner påtagligt i och med detta beslut.

Hur som helst verkar dock marknaden nu tycka att skuldkrisen i Europa är i stort sett löst i och med att EU utfärdat någon slags garantier för att banksystemet inte skall kollapsa. Börserna gick ju upp rätt påtagligt under veckan. Visst har jag rätt här?

Frågan är dock vad som händer om Grekland i slutändan defaultar eller om det blir en drastisk nedskrivning av de grekiska skulderna med t ex de 50 % det talats om i media. Frankrikes och Tysklands statsskulder ökar kanske inte så mycket att problemet blir ohanterligt. Men visst ökar risken för nedgradering och litet högre räntor i dessa länder.

Frågan är också vad som händer med Italiens, Spaniens och Portugals räntor om Greklands skulder skrivs ner 50 %? Borde det då inte bli dyrare för dessa länder att låna? Och blir det då inte ännu svårare att börja få ner statsskulden i stället för att fortsätta öka den? Frågan är också när man når en nivå där problemen blir ohanterliga.

Eller har man tänkt sig en lösning där ECB skall börja trycka pengar som Federal Reserve? Jag har sett att det varit tal om att låta EFSF (den europeiska räddningsfonden) få låna ut mer pengar än man har. Detta skulle väl också vara ett sätt att trycka pengar.

Om EU börjar trycka pengar i stor skala för att lösa skuldproblemen kommer dock euron sannolikt att depreciera kraftigt mot kronan. Om EU skulle kräva att all importerad olja skulle få betalas i euro skulle förstås detta problem minska. Frågan är dock vad USA säger om detta. Då blir det ju nämligen svårare för USA att fortsätta finansiera sina underskott genom att trycka pengar. Hittills har i alla fall jag inte sett några uppgifter på att EU skulle införa krav på att få betala för oljan i euro.

Om nu euron börjar depreciera mot kronan så tycker jag att man borde trycka pengar i Sverige också så att exporten inte drabbas. En bra idé som spontant slog mig är att riksbanken får börja låna ut stora pengar som riskkapital. Detta borde vara bra långsiktigt också. På så vis skulle Sverige kunna casha in mer långsiktigt på att ha en potentiellt stark valuta. Detta skulle väl också kompensera för att andra länder finansierar sina underskott genom att trycka pengar, d v s skickar räkningen till andra länder.

Det är alltid trevligt att titta in på det här stället :)

”Skulle dock tro att de österrikiska bankernas problem lindras av det faktum att Schweiz infört fast växelkurs mot euron. Schweizerfrancens växelkurs mot euron gick också ner påtagligt i och med detta beslut.”

Absolut. Även om Schweiz formellt inte har infört fast växelkurs så har Schweiz klart deklarerat att de inte tänker låta franc appreciera mer. Så länge Schweiz håller fast vid den policyn underlättas situationen för de österrikiska bankerna. Det är räddningen för de österrikiska bankerna och hushållen som har tagit lån i franc trots att de har sina inkomster i euro.


”Hur som helst verkar dock marknaden nu tycka att skuldkrisen i Europa är i stort sett löst i och med att EU utfärdat någon slags garantier för att banksystemet inte skall kollapsa. Börserna gick ju upp rätt påtagligt under veckan. Visst har jag rätt här?”

Nej, jag skulle absolut inte säga att marknaden uppfattar skuldkrisen som löst men marknadsaktörerna reagerar positivt på utfästelser från EU att skydda banksystemet. Det underliggande problemet finns ju dock fortfarande kvar och är fortfarande olöst.

Jag skulle dock vilja sticka ut hakan och påstå att den i media framförda fasan för franska och tyska banker är aningen överdriven. Tittar vi på de tre största franska bankerna (BNP Paribas, Crédit Agricole och Société Générale) har de inga som helst problem att klara en default från Grekland (om det stannar vid Grekland). Även om kreditförlusten vid en grekisk default skulle bli 100% (vilket den inte förväntas bli, de flesta räknar med runt 50%) skulle det bara motsvara i runda slängar en kvartalsvinst för de tre stora franska bankerna. Detsamma gäller Deutsche Bank. Läget är värre för en del andra banker, exempelvis den belgisk-franska banken Dexia som härom veckan behövde statligt stöd för att klara sig. En sak värd att poängteras är nämligen att det inte bara är en faktisk default som leder till förluster i bankerna. Dagens redovisningsregler kräver att bankerna värderar sina tillgångar till så kallat ”verkligt värde”, vilket egentligen är det pris bankerna skulle få om de försökte sälja tillgångarna nu. Eftersom värdet på grekiska statsobligationer har fallit kraftigt flera kvartal i sträck har bankerna därmed redan tagit en stor del av förlusten genom att de har nödgats skriva ned värdet på sina innehav av grekiska statspapper vilket minskar bankernas resultat. Detsamma gäller i USA så de stora förlusterna som skapades i bankerna 2008 kom inte från att bankerna gjorde faktiska förluster utan från att de nödgades skriva ned värdet på tillgångarna som de fortfarande ägde.


”Frågan är dock vad som händer om Grekland i slutändan defaultar eller om det blir en drastisk nedskrivning av de grekiska skulderna med t ex de 50 % det talats om i media. Frankrikes och Tysklands statsskulder ökar kanske inte så mycket att problemet blir ohanterligt. Men visst ökar risken för nedgradering och litet högre räntor i dessa länder.”

Min bedömning är som sagt att de stora franska och tyska bankerna kan ta en default från Grekland utan att ens behöva statligt stöd (jag reserverar mig här för att den enda information jag har är så klart den som bankerna har meddelat offentligt). Värre blir det om en grekisk default får spridningseffekter och även exempelvis Italien defaultar, då har vi ett katastrofläge i många centraleuropeiska banker. Det är därför det är av yttersta vikt att på något sätt hindra att en grekisk default får dessa spridningseffekter. Ett steg på vägen är att öka Eurozones räddningsfond kraftigt. Frågan är dock om det är tillräckligt.

När det gäller svenska banker finns inga problem överhuvudtaget i detta avseende eftersom de svenska bankerna har dumpat så gott som allt innehav av statspapper från PIIGS-länderna och skulle alltså inte drabbas av några kreditförluster om Grekland och något ytterligare PIIGS-land defaultar. Däremot finns risk för likviditetsproblem om interbankmarknaden torkar upp. De svenska bankerna har förlängt sin finansiering för att försöka minska det problemet.


”Frågan är också vad som händer med Italiens, Spaniens och Portugals räntor om Greklands skulder skrivs ner 50 %? Borde det då inte bli dyrare för dessa länder att låna? Och blir det då inte ännu svårare att börja få ner statsskulden i stället för att fortsätta öka den? Frågan är också när man når en nivå där problemen blir ohanterliga.”

Detta är knäckfrågan! Vad händer med övriga länder om vi låter Grekland defaulta? Naturligtvis kommer Portugal, Irland, Spanien och Italien att anse att de inte heller behöver betala sina skulder om inte Grekland behöver. Förväntningar om en default i de länderna kommer även att växa om Grekland defaultar vilket ökar yielderna på de ländernas statspapper. Irland kan vara undantaget eftersom Irland är på god väg att få ordning på sin situation. Irlands underliggande ekonomi är också i relativt bra skick jämfört med läget i de övriga PIIGS-länderna. Irlands statsfinansiella problem skapades av att Irland nödgades rädda några stora banker under finanskrisen 2008. Precis som Island och Lettland har dock Irland gjort vad de behöver för att få ordning på situationen och är nu på god väg mot att klara sig själv. Det står klar kontrast till framförallt Grekland där befolkningen verkar sakna all form av krismedvetenhet.


”Eller har man tänkt sig en lösning där ECB skall börja trycka pengar som Federal Reserve? Jag har sett att det varit tal om att låta EFSF (den europeiska räddningsfonden) få låna ut mer pengar än man har. Detta skulle väl också vara ett sätt att trycka pengar.”

Det tror (och hoppas) jag inte är en lösning. Jag har även svårt att tro att Tyskland skulle gå med på en sådan lösning. Ett stabilt penningvärde är av historiska skäl utomordentligt viktigt för Tyskland och tyskarna kan inte förväntas gå med på något som äventyrar detta. En av mina tyska utbytesstudenter frågade mig i våras; ”Vad i h-e skulle vi med euron till?! Vi hade ju en stabil och bra valuta i D-marken!”. Hon har naturligtvis helt rätt. Tyskland har inte haft något att vinna på euron annat än att det ryktas om att det var Frankrikes krav för att tillåta den tyska återföreningen.


”Om EU börjar trycka pengar i stor skala för att lösa skuldproblemen kommer dock euron sannolikt att depreciera kraftigt mot kronan. Om EU skulle kräva att all importerad olja skulle få betalas i euro skulle förstås detta problem minska. Frågan är dock vad USA säger om detta. Då blir det ju nämligen svårare för USA att fortsätta finansiera sina underskott genom att trycka pengar. Hittills har i alla fall jag inte sett några uppgifter på att EU skulle införa krav på att få betala för oljan i euro.”

Det är inte aktuellt i dagsläget. Däremot finns det en del andra länder som kräver att oljan prissätts i euro istället för dollar, exempelvis Venezuela och Iran. Iran hade för något år sedan en intressant idé att skapa en råvarubörs där olja prissätts i euro. Jag vet dock inte vad som hände med den idén.


”Om nu euron börjar depreciera mot kronan så tycker jag att man borde trycka pengar i Sverige också så att exporten inte drabbas. En bra idé som spontant slog mig är att riksbanken får börja låna ut stora pengar som riskkapital. Detta borde vara bra långsiktigt också. På så vis skulle Sverige kunna casha in mer långsiktigt på att ha en potentiellt stark valuta. Detta skulle väl också kompensera för att andra länder finansierar sina underskott genom att trycka pengar, d v s skickar räkningen till andra länder.”

Nej, jag delar inte den uppfattningen. Apprecierande krona drabbar visserligen exportföretagen negativt men det är faktiskt poängen med att ha en egen valuta; att den skall agera naturlig stabilisator (företag kan även hantera sina valutarisker om de vill genom hedging). I tider av recession deprecierar valutan för att underlätta för ekonomin och i tider av boom i ekonomin apprecierar valutan för att kyla av ekonomin. Vi skall också komma ihåg att en apprecierande krona gör att importerade varor blir billigare för svenska hushåll och därmed ökar deras köpkraft. Min uppfattning är att staten bör undvika att manipulera växelkursen utan istället låta den vara den naturliga stabilisator för ekonomin som den är.



The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 15 Oct - 22:54

Skåning wrote:
The Invisible Hand wrote:Situationen förvärras varje vecka som går. Nu visar det sig att Grekland visserligen har minskat budgetunderskottet från 2010 men inte tillräckligt för att nå kravet som IMF och Eurozone har satt upp för 2011 som villkor för fortsatta delbetalningar från räddningspaketet.

Det innebär att IMF och Eurozone nu har att välja mellan pest och kolera. Antingen stoppas nästa delbetalning till Grekland med hänvisning till att Grekland inte har gjort tillräckliga nedskärningar. Då defaultar Grekland om några veckor. Eller också fortsätter IMF och Eurozone med nästa delbetalning trots att Grekland inte uppnått kraven. Det skapar problem med moral hazard då det skulle innebära att all form av krav fortsättningsvis blir meningslösa och Grekland märker att de kan skita i kraven (detsamma gäller Portugal och Irland). Då klarar sig Grekland ett tag till men defaultar högst sannolikt senare.

Min bestämda åsikt är att Grekland, som totalt skitit i alla regler för valutasamarbetet, borde kastas ut ur EMU och gå i konken, vilket förmodligen hade varit den naturliga följden. Tyskar och fransmän borde koncentrera sig på att rädda sina banker som har en stor exponering mot Grekland, mot styva motkrav (ägande). Men vad jag inte riktigt blir klok på är vad en "default" innebär. Går ett företag i konkurs så lägger man ner verksamheten och de anställda får gå vidare till andra företag. Så kan det naturligtvis inte fungera med ett land. Vad händer egentligen?

Att kasta ut Grekland ur EMU funkar inte eftersom det helt enkelt inte är möjligt. Det finns ingen mekanism för att utesluta ett land ur EMU och det finns heller ingen mekanism för att lämna frivilligt även om det är lättare. Även om Tyskland och Frankrike skulle kräva att Grekland lämnar kan Grekland vägra och det finns inget övriga Eurozone-länder kan göra (förutom krig) som kan tvinga Grekland att lämna.

Det svenska ordet för default är uraktlåta. Jag brukar ibland fråga mina studenter om de har hört talas om det ordet men alla skakar på huvudet. Uraktlåta är inte ett ord som används längre. Default innebär dock allmänt att inte fullgöra sina förpliktelser enligt avtal. Om det är fråga om ett låneavtal mellan en bank och ett hushåll så innebär en default att hushållet inte kan betala enligt avtal vilket medför kreditförluster för banken.

En stat kan dock inte gå i konkurs i egentlig mening varför jag är emot uttrycket ”statskonkurs” som används i media. Om en stat defaultar (ställer in betalningarna) innebär det i första hand att staten inte kan betala sina skulder till kreditgivarna. Det medför kreditförluster för de som har köpt statspapper från den staten (= lånat ut till den staten). Det leder naturligtvis till att knappast någon investerare är villig att låna ut längre vilket innebär att staten ifråga inte kan låna på internationella kapitalmarknader för att finansiera sin verksamhet. I Greklands fall skulle det få allvarliga konsekvenser för hushållen i Grekland eftersom även om vi stryker alla skulder för den grekiska staten och alltså reducerar dess räntekostnad till 0 skulle den ändå inte gå jämnt upp. Grekland skulle därmed inte kunna upprätthålla alla sina statliga åtaganden såsom att betala löner till statsanställda, pensioner, etc.

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Sun 16 Oct - 18:43

The Invisible Hand wrote:


K. V. Pauker wrote:

”Hur som helst verkar dock marknaden nu tycka att skuldkrisen i Europa är i stort sett löst i och med att EU utfärdat någon slags garantier för att banksystemet inte skall kollapsa. Börserna gick ju upp rätt påtagligt under veckan. Visst har jag rätt här?”



Nej, jag skulle absolut inte säga att marknaden uppfattar skuldkrisen som löst men marknadsaktörerna reagerar positivt på utfästelser från EU att skydda banksystemet. Det underliggande problemet finns ju dock fortfarande kvar och är fortfarande olöst.

Jag skulle dock vilja sticka ut hakan och påstå att den i media framförda fasan för franska och tyska banker är aningen överdriven. Tittar vi på de tre största franska bankerna (BNP Paribas, Crédit Agricole och Société Générale) har de inga som helst problem att klara en default från Grekland (om det stannar vid Grekland). Även om kreditförlusten vid en grekisk default skulle bli 100% (vilket den inte förväntas bli, de flesta räknar med runt 50%) skulle det bara motsvara i runda slängar en kvartalsvinst för de tre stora franska bankerna. Detsamma gäller Deutsche Bank. Läget är värre för en del andra banker, exempelvis den belgisk-franska banken Dexia som härom veckan behövde statligt stöd för att klara sig. En sak värd att poängteras är nämligen att det inte bara är en faktisk default som leder till förluster i bankerna. Dagens redovisningsregler kräver att bankerna värderar sina tillgångar till så kallat ”verkligt värde”, vilket egentligen är det pris bankerna skulle få om de försökte sälja tillgångarna nu. Eftersom värdet på grekiska statsobligationer har fallit kraftigt flera kvartal i sträck har bankerna därmed redan tagit en stor del av förlusten genom att de har nödgats skriva ned värdet på sina innehav av grekiska statspapper vilket minskar bankernas resultat. Detsamma gäller i USA så de stora förlusterna som skapades i bankerna 2008 kom inte från att bankerna gjorde faktiska förluster utan från att de nödgades skriva ned värdet på tillgångarna som de fortfarande ägde.


Det verkar stämma att de franska bankernas exponering mot Grekland åtminstone är hanterbar. Enligt Forbos-artikeln nedan är Société Générales totala exponering mot grekiska staten 2,9 miljarder euro, alltså ungefär 27 miljarder euro:

” The solvency of French banks has been in question for weeks given their massive exposure to Greek debt, now seen practically as toxic. Market rumors that a French bank was insolvent and on the brink of bankruptcy were exacerbated by a report by Britain’s Daily Mail targeting Societe Generale. (Read French Banks Hold $93B In Greek Debt).
Indeed SocGen holds €2.9 billion ($4.1 billion) in Greek sovereigns, according to Barclays. The large French bank’s total exposure to Greece, including corporate, retail, and residential loans (including mortgages) reaches €6.59 billion ($9.4 billion), according to the European Banking Authority in its recent stress tests.
SocGen’s core Tier 1 Capital reaches €27.82 billion ($39.5 billion), a ratio of 8.1% with total assets.”

http://www.forbes.com/sites/afontevecchia/2011/08/10/how-bad-is-socgens-actual-exposure-to-greece-in-relation-to-its-core-tier-1-capital/


Samtidigt verkar Société Générales årsvinst för 2010 ha varit 3,917 miljarder euro (drygt 35 miljarder kr). Med 50 % nedskrivning av den grekiska statsskulden blir smällen 13,5 miljarder kr, alltså ungefär 40 % av årsvinsten för 2010. Fast räknar man med förluster på ytterligare grekiska tillgångar landar man högre. Det verkar dock mellan tummen och pekfingret hanterbart. Eget kapital verkar ju vara 46,4 miljarder euro:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Soci%C3%A9t%C3%A9_G%C3%A9n%C3%A9rale

Om exponeringen mot Grekland är likartad för Crédit Agricole så bör problemet vara hanterbart för den banken också: Eget kapital verkar vara 71,5 miljarder euro och förra årets vinst 3,6 miljarder euro:

http://www.credit-agricole.com/en/content/download/8911/101513/version/2/file/RACA010_DEPLIANT_GB.pdf


Totalt verkar Frankrikes, Tysklands, Storbritanniens och USA:s exponering mot Grekland vara 165 miljarder dollar. Med en nedskrivning av Greklands skulder till 50 % blir smällen i kronor runt 500 miljarder kronor. Detta verkar rätt hanterbart. Det blir en smäll på en tusenlapp per invånare.

http://www.zerohedge.com/contributed/were-fast-approaching-lehman-event-europe-greek-default

“Well, French, German, UK and US exposure to Greece is north of $165 billion. And those same countries have $2.6 TRILLION in exposure to PIIGS debt in total.”

Fast den totala exponeringen mot PIIGS-länderna om 2600 miljarder dollar är förstås högre. 50 % på detta blir ca uppåt 9000 miljarder kr. Att alla PIIGS-länder skulle behöva 50 % nedskrivning av sina skulder verkar dock inte sannolikt, tycker jag spontant.


Och den här jeppen verkar ju rätt optimistisk även om läsarkommenterarna var rätt kritiska (har inte hunnit sätta mig in i artikeln och kommentarerna):

“That is trivial compared to the €330 billion or so of Greek bonds outstanding. It isn’t even 1% of the exposure the system has via the bond market. With a 50% haircut, bond investors will lose about €165 billion, […]”

http://www.zerohedge.com/news/any-greek-restructuring-should-be-designed-trigger-credit-event


Jag ställer mig dock frågande till att man bokfört förlusterna på grekiska statspapper till 50 % redan nu då man i somras talade om drygt 20 % nedskrivning.






The Invisible Hand wrote:


K. V. Pauker wrote:

”Frågan är dock vad som händer om Grekland i slutändan defaultar eller om det blir en drastisk nedskrivning av de grekiska skulderna med t ex de 50 % det talats om i media. Frankrikes och Tysklands statsskulder ökar kanske inte så mycket att problemet blir ohanterligt. Men visst ökar risken för nedgradering och litet högre räntor i dessa länder.”



Min bedömning är som sagt att de stora franska och tyska bankerna kan ta en default från Grekland utan att ens behöva statligt stöd (jag reserverar mig här för att den enda information jag har är så klart den som bankerna har meddelat offentligt). Värre blir det om en grekisk default får spridningseffekter och även exempelvis Italien defaultar, då har vi ett katastrofläge i många centraleuropeiska banker. Det är därför det är av yttersta vikt att på något sätt hindra att en grekisk default får dessa spridningseffekter. Ett steg på vägen är att öka Eurozones räddningsfond kraftigt. Frågan är dock om det är tillräckligt.

När det gäller svenska banker finns inga problem överhuvudtaget i detta avseende eftersom de svenska bankerna har dumpat så gott som allt innehav av statspapper från PIIGS-länderna och skulle alltså inte drabbas av några kreditförluster om Grekland och något ytterligare PIIGS-land defaultar. Däremot finns risk för likviditetsproblem om interbankmarknaden torkar upp. De svenska bankerna har förlängt sin finansiering för att försöka minska det problemet.



Hur är det med CDS:er (Credit Default Swaps) för svenska banker då? (CDS:er = försäkring mot att låntagaren inte kan betala ungefär som återförsäkring i försäkringsbranschen.)

Behöver förresten svenska banker redovisa CDS:er?








The Invisible Hand wrote:


K. V. Pauker wrote:


”Frågan är också vad som händer med Italiens, Spaniens och Portugals räntor om Greklands skulder skrivs ner 50 %? Borde det då inte bli dyrare för dessa länder att låna? Och blir det då inte ännu svårare att börja få ner statsskulden i stället för att fortsätta öka den? Frågan är också när man når en nivå där problemen blir ohanterliga.”



Detta är knäckfrågan! Vad händer med övriga länder om vi låter Grekland defaulta? Naturligtvis kommer Portugal, Irland, Spanien och Italien att anse att de inte heller behöver betala sina skulder om inte Grekland behöver. Förväntningar om en default i de länderna kommer även att växa om Grekland defaultar vilket ökar yielderna på de ländernas statspapper. Irland kan vara undantaget eftersom Irland är på god väg att få ordning på sin situation. Irlands underliggande ekonomi är också i relativt bra skick jämfört med läget i de övriga PIIGS-länderna. Irlands statsfinansiella problem skapades av att Irland nödgades rädda några stora banker under finanskrisen 2008. Precis som Island och Lettland har dock Irland gjort vad de behöver för att få ordning på situationen och är nu på god väg mot att klara sig själv. Det står klar kontrast till framförallt Grekland där befolkningen verkar sakna all form av krismedvetenhet.



Jag kan tänka mig att de baltiska staterna kan uppleva det som orättvist om Grekland m fl länder inte skall behöva dra åt svångremmen. Baltländerna hade väl dock inte tillräckligt med röster i EU för att tvinga andra att öppna plånkan. I stället fick offentliganställda ta lönesänkningar på typ 40 %, vill jag minnas.

Men problemet verkar alltså vara att om EU låter Grekland defaulta så höjs räntorna för Spanien och Italien. Och då kan det bli verkliga problem.

Alternativet till default verkar vara att bankerna frivilligt skriver ner sina fordringar på Grekland. Kanske är det i ljuset av detta vi skall se hoten om Tobin-skatt i Europa? Bankerna är dock kanske ovilliga att frivilligt skriva ner sina fordringar. De anser kanske att deras förhandlingssits är rätt bra med tanke på vad som skulle hända om Grekland defaultade. Politikerna å sin sida inser dock kanske det potentiella politiska problemet med att låta skattebetalarna ta hela smällen.






The Invisible Hand wrote:


K. V. Pauker wrote:


”Eller har man tänkt sig en lösning där ECB skall börja trycka pengar som Federal Reserve? Jag har sett att det varit tal om att låta EFSF (den europeiska räddningsfonden) få låna ut mer pengar än man har. Detta skulle väl också vara ett sätt att trycka pengar.”



Det tror (och hoppas) jag inte är en lösning. Jag har även svårt att tro att Tyskland skulle gå med på en sådan lösning. Ett stabilt penningvärde är av historiska skäl utomordentligt viktigt för Tyskland och tyskarna kan inte förväntas gå med på något som äventyrar detta. En av mina tyska utbytesstudenter frågade mig i våras; ”Vad i h-e skulle vi med euron till?! Vi hade ju en stabil och bra valuta i D-marken!”. Hon har naturligtvis helt rätt. Tyskland har inte haft något att vinna på euron annat än att det ryktas om att det var Frankrikes krav för att tillåta den tyska återföreningen.



Tycker att det verkar smartare att göra som USA och trycka pengar och låta andra länder betala räkningen än att bara låta europeiska skattebetalare stå för kalaset. Det politiska priset borde också bli mindre. Jag tror att de kommer att trycka pengar som USA. Annars är de dumma.





The Invisible Hand wrote:


K. V. Pauker wrote:


”Om EU börjar trycka pengar i stor skala för att lösa skuldproblemen kommer dock euron sannolikt att depreciera kraftigt mot kronan. Om EU skulle kräva att all importerad olja skulle få betalas i euro skulle förstås detta problem minska. Frågan är dock vad USA säger om detta. Då blir det ju nämligen svårare för USA att fortsätta finansiera sina underskott genom att trycka pengar. Hittills har i alla fall jag inte sett några uppgifter på att EU skulle införa krav på att få betala för oljan i euro.”


Det är inte aktuellt i dagsläget. Däremot finns det en del andra länder som kräver att oljan prissätts i euro istället för dollar, exempelvis Venezuela och Iran. Iran hade för något år sedan en intressant idé att skapa en råvarubörs där olja prissätts i euro. Jag vet dock inte vad som hände med den idén.



De enda som borde bli sura om EU skulle kräva att få betala i euro är väl USA. För då skulle utrymmet för USA att finansiera sitt underskott via sedelpressarna minska. Euro-länderna är dumma om de inte prövar med att kräva betalt i euro.

För Sverige skulle det också vara dåligt om euro-länderna på allvar tog till sedelpressarna eftersom kronan då skulle bli för stark. Men det skulle väl euro-förespråkarna gilla, antar jag. ”Se! Vi måste införa euron!” skulle de då kunna säga.





The Invisible Hand wrote:


K. V. Pauker wrote:

”Om nu euron börjar depreciera mot kronan så tycker jag att man borde trycka pengar i Sverige också så att exporten inte drabbas. En bra idé som spontant slog mig är att riksbanken får börja låna ut stora pengar som riskkapital. Detta borde vara bra långsiktigt också. På så vis skulle Sverige kunna casha in mer långsiktigt på att ha en potentiellt stark valuta. Detta skulle väl också kompensera för att andra länder finansierar sina underskott genom att trycka pengar, d v s skickar räkningen till andra länder.”




Nej, jag delar inte den uppfattningen. Apprecierande krona drabbar visserligen exportföretagen negativt men det är faktiskt poängen med att ha en egen valuta; att den skall agera naturlig stabilisator (företag kan även hantera sina valutarisker om de vill genom hedging). I tider av recession deprecierar valutan för att underlätta för ekonomin och i tider av boom i ekonomin apprecierar valutan för att kyla av ekonomin. Vi skall också komma ihåg att en apprecierande krona gör att importerade varor blir billigare för svenska hushåll och därmed ökar deras köpkraft. Min uppfattning är att staten bör undvika att manipulera växelkursen utan istället låta den vara den naturliga stabilisator för ekonomin som den är.



Men om alla andra valutaområden (USA och Euro-området främst) trycker pengar handlar det nog inte om att valutan balanserar konjunkturen. Då handlar det i stället om att svara på andra länders växelkursmanipulation. Att inte svara på detta blir som att inte svara på andra länders/tullunioners/samarbetsområdens höjda tullar.

En annan variant än att trycka pengar för att låna ut som riskkapital skulle kunna vara att trycka pengar för att köpa upp svenska bankers utlandsupplåning för att finansiera lån till svenska bolånetorskar. Det skulle man kunna passa på att göra när kronan är stark. Litet pengar till riskkapitalbolag skulle dock vara bra på sikt.

Om Sverige inte drar fördel av en potentiellt väldigt stark krona och bara får smällen med att exportindustrin får det svårt så får Sverige bara en massa nackdelar. Billig import kan kanske väga upp kortsiktigt. Men vad händer om man slår ut inhemska producenter p g a detta?


K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Thu 20 Oct - 17:04


När det gäller de tre största franska bankerna (BNP Paribas, Crédit Agricole och Société Générale) är läget snarlika. Även om Grekland skulle ställa in betalningarna på sina utestående statspapper helt (innebärande 100% kreditförlust på innehaven för investerarna) skulle det ändå kraftigt understiga årsvinsterna för i år. Den stora faran för ohanterliga kreditförluster hos de bankerna ligger däremot i om Italien och/eller Spanien också defaultar. Ett kanske mer alarmerande problem är att det kan bli likviditetsbrist i bankerna, innebärande att de får svårt att finansiera sig, det är en risk som även kan drabba de svenska bankerna trots att de inte är exponerade mot statspapper från PIIGS.

Sedan menar jag inte att bankerna redan under årets två första kvartal har reserverat 50% av sina innehav av grekiska statspapper men de har tagit en del redan. I takt med att yielderna på grekiska statspapper har drivits upp har marknadsvärdena på dem drivits ned (högre ränta innebär alltid lägre värde på en obligation). Därmed SKALL bankerna skriva ned värdena på obligationerna i takt med att de faller i värde (vilket skall göras i varje kvartalsrapport).

Apropå yielder på grekiska statspapper förresten är de det sjukaste jag någonsin har sett i sammanhanget. När jag igår (111019) kväll kollade detta var yielden på ettåriga grekiska statsobligationer uppe i 184%! Det är alltså den räntesats grekiska staten skulle vara tvungen att betala om de försökte emittera nya ettåriga statsobligationer idag (vilket naturligtvis är helt omöjligt). Jämförelsevis kan sägas att för bara ett år sedan var den 5%.


”Hur är det med CDS:er (Credit Default Swaps) för svenska banker då? (CDS:er = försäkring mot att låntagaren inte kan betala ungefär som återförsäkring i försäkringsbranschen.)

Behöver förresten svenska banker redovisa CDS:er?”

Där har vi en potentiell krutdurk och en rejäl sådan. Problemet är dessutom att ingen vet hur exponeringarna ser ut. Klart är dock att en del finansiella institutioner har skrivit stora mängder CDS på statspapper från PIIGS i tron om att det inte är någon större risk för default eftersom övriga EU inte kommer att tillåta det. Om det blir default i Grekland samt eventuellt ytterligare länder skall dessa finansiella institutioner casha ut med rejäla belopp och det riskerar snabbt att bli ohanterligt mycket så att de inte klarar av det och kraschar. Då blir det en obehaglig överraskning för de som har köpt CDS:er på exempelvis italienska statspapper och därmed har uppfattningen att de har en riskfri tillgång. Den är inte riskfri när garanten går omkull.

Varför detta är så svårt att överblicka beror bland annat av att CDS är ett derivatinstrument och redovisning av derivatinstrument är det överlägset klurigaste inom redovisningsområdet. För den som har ställt ut CDS skall den inkluderas bland skulderna i balansräkningen. Ett stort problem uppstår dock sedan när det gäller hur den skall värderas eftersom det leder till stora osäkerheter angående vad värdet på en utestående CDS är.

Helt klart är alltså att en del finansiella institutioner i EU kommer att åka på rejäla smällar på sina utestående CDS:er om det blir fråga om default i Grekland och/eller något ytterligare land. Vi vet dock inte vilka. Det gäller dock knappast de svenska bankerna, jag kan inte föreställa mig att de har några sådana åtaganden.


”Jag kan tänka mig att de baltiska staterna kan uppleva det som orättvist om Grekland m fl länder inte skall behöva dra åt svångremmen. Baltländerna hade väl dock inte tillräckligt med röster i EU för att tvinga andra att öppna plånkan. I stället fick offentliganställda ta lönesänkningar på typ 40 %, vill jag minnas.”

Baltikum fick stöd av IMF och från Sverige (annars hade vi mycket väl kunnat ha fått en bankkris på halsen i Sverige om Lettland hade devalverat). Den stora skillnaden mellan Baltikum och Sydeuropa är dock att Baltikum insåg att det inte finns någon enkel väg ut och de gjorde som sagt vad som behövde göras. Sedan skall det i och för sig påpekas att de baltiska länderna hade avsevärt mindre offentliga sektorer än vad Grekland har och i grunden avsevärt mer välfungerande ekonomier så Greklands problem är mycket, mycket större. Men Greklands största problem är att befolkningen inte tycks inse det. Jag blir rent ut sagt jävligt irriterad när jag ser demonstrationerna/kravallerna i Grekland; ingen som helst krismedvetenhet, allt är tyskarnas fel, ”Regeringen vill att jag ska jobba mer men då tänker jag minsann skita i att jobba överhuvudtaget”, etc.


”Men problemet verkar alltså vara att om EU låter Grekland defaulta så höjs räntorna för Spanien och Italien. Och då kan det bli verkliga problem.”

Då vill det till att räddningsfonden är kraftigt utbyggd och att Spanien och Italien har genomfört nödvändiga åtstramningar i statsfinanserna för att om möjligt upprätthålla förtroendet för att de länderna kommer att klara situationen.


”Alternativet till default verkar vara att bankerna frivilligt skriver ner sina fordringar på Grekland. Kanske är det i ljuset av detta vi skall se hoten om Tobin-skatt i Europa? Bankerna är dock kanske ovilliga att frivilligt skriva ner sina fordringar. De anser kanske att deras förhandlingssits är rätt bra med tanke på vad som skulle hända om Grekland defaultade. Politikerna å sin sida inser dock kanske det potentiella politiska problemet med att låta skattebetalarna ta hela smällen.”

Tobinskatt är en så vansinnigt korkad idé (såvida den inte införs globalt men det kommer naturligtvis inte att ske) att det inte blir verklighet inom hela EU. Storbritannien kommer aldrig att gå med på det, bland annat eftersom uppåt 80% av förväntade skatteinkomster kommer att komma från Storbritannien. Sverige har också redan klart deklarerat att vi inte kommer att införa en sådan skatt.

Men en frivillig nedskrivning av skulderna? Ja, om Grekland skall ha någon som helst chans att klara detta har jag länge varit av uppfattningen att det måste till. Det är dock inte utan problem det heller. Dels leder det till moral hazard och dels är det långt ifrån säkert att ens en nedskrivning med 50% skulle vara tillräckligt i Greklands fall eftersom hålet i statsbudgeten fortfarande skulle vara enormt och Grekland skulle fortfarande vara i behov av stödlån för att kunna betala löner till statsanställda, pensioner, etc. Bankerna vill dock naturligtvis helst undvika detta men det är likväl klart att föredra framför en oordnad grekisk default.


”Tycker att det verkar smartare att göra som USA och trycka pengar och låta andra länder betala räkningen än att bara låta europeiska skattebetalare stå för kalaset. Det politiska priset borde också bli mindre. Jag tror att de kommer att trycka pengar som USA. Annars är de dumma.”

Jag har som sagt utomordentligt svårt att föreställa mig att tyskarna skulle gå med på något sådant. En viktig skillnad mellan USA och Eurozone i sammanhanget är dessutom, vilket jag har påpekat tidigare, att i USA har närmast deflation hotat (och då är det lämpligt öka penningmängden blott av det skälet) medan inflationstakten i Eurozone redan ligger över ECB:s mål. Det krävs förmodligen även en del regeländringar beträffande ECB:s direktiv vilket kräver en omfattande och tidsödande politisk process.

Tittar vi historiskt är det gott om skrämmande exempel på vad händer när centralbanken låter penningmängden galoppera ohämmat. Inte sällan leder det till stora samhällsomstörtningar och revolutioner. Det är något vi skall vara jävligt försiktiga med. Att urholka penningvärdet är inte något att sträva efter.


The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Sun 23 Oct - 20:10

The Invisible Hand wrote:
När det gäller de tre största franska bankerna (BNP Paribas, Crédit Agricole och Société Générale) är läget snarlika. Även om Grekland skulle ställa in betalningarna på sina utestående statspapper helt (innebärande 100% kreditförlust på innehaven för investerarna) skulle det ändå kraftigt understiga årsvinsterna för i år. Den stora faran för ohanterliga kreditförluster hos de bankerna ligger däremot i om Italien och/eller Spanien också defaultar. Ett kanske mer alarmerande problem är att det kan bli likviditetsbrist i bankerna, innebärande att de får svårt att finansiera sig, det är en risk som även kan drabba de svenska bankerna trots att de inte är exponerade mot statspapper från PIIGS.

Sedan menar jag inte att bankerna redan under årets två första kvartal har reserverat 50% av sina innehav av grekiska statspapper men de har tagit en del redan. I takt med att yielderna på grekiska statspapper har drivits upp har marknadsvärdena på dem drivits ned (högre ränta innebär alltid lägre värde på en obligation). Därmed SKALL bankerna skriva ned värdena på obligationerna i takt med att de faller i värde (vilket skall göras i varje kvartalsrapport).

Apropå yielder på grekiska statspapper förresten är de det sjukaste jag någonsin har sett i sammanhanget. När jag igår (111019) kväll kollade detta var yielden på ettåriga grekiska statsobligationer uppe i 184%! Det är alltså den räntesats grekiska staten skulle vara tvungen att betala om de försökte emittera nya ettåriga statsobligationer idag (vilket naturligtvis är helt omöjligt). Jämförelsevis kan sägas att för bara ett år sedan var den 5%.


”Hur är det med CDS:er (Credit Default Swaps) för svenska banker då? (CDS:er = försäkring mot att låntagaren inte kan betala ungefär som återförsäkring i försäkringsbranschen.)

Behöver förresten svenska banker redovisa CDS:er?”

Där har vi en potentiell krutdurk och en rejäl sådan. Problemet är dessutom att ingen vet hur exponeringarna ser ut. Klart är dock att en del finansiella institutioner har skrivit stora mängder CDS på statspapper från PIIGS i tron om att det inte är någon större risk för default eftersom övriga EU inte kommer att tillåta det. Om det blir default i Grekland samt eventuellt ytterligare länder skall dessa finansiella institutioner casha ut med rejäla belopp och det riskerar snabbt att bli ohanterligt mycket så att de inte klarar av det och kraschar. Då blir det en obehaglig överraskning för de som har köpt CDS:er på exempelvis italienska statspapper och därmed har uppfattningen att de har en riskfri tillgång. Den är inte riskfri när garanten går omkull.

Varför detta är så svårt att överblicka beror bland annat av att CDS är ett derivatinstrument och redovisning av derivatinstrument är det överlägset klurigaste inom redovisningsområdet. För den som har ställt ut CDS skall den inkluderas bland skulderna i balansräkningen. Ett stort problem uppstår dock sedan när det gäller hur den skall värderas eftersom det leder till stora osäkerheter angående vad värdet på en utestående CDS är.

Helt klart är alltså att en del finansiella institutioner i EU kommer att åka på rejäla smällar på sina utestående CDS:er om det blir fråga om default i Grekland och/eller något ytterligare land. Vi vet dock inte vilka. Det gäller dock knappast de svenska bankerna, jag kan inte föreställa mig att de har några sådana åtaganden.


”Jag kan tänka mig att de baltiska staterna kan uppleva det som orättvist om Grekland m fl länder inte skall behöva dra åt svångremmen. Baltländerna hade väl dock inte tillräckligt med röster i EU för att tvinga andra att öppna plånkan. I stället fick offentliganställda ta lönesänkningar på typ 40 %, vill jag minnas.”

Baltikum fick stöd av IMF och från Sverige (annars hade vi mycket väl kunnat ha fått en bankkris på halsen i Sverige om Lettland hade devalverat). Den stora skillnaden mellan Baltikum och Sydeuropa är dock att Baltikum insåg att det inte finns någon enkel väg ut och de gjorde som sagt vad som behövde göras. Sedan skall det i och för sig påpekas att de baltiska länderna hade avsevärt mindre offentliga sektorer än vad Grekland har och i grunden avsevärt mer välfungerande ekonomier så Greklands problem är mycket, mycket större. Men Greklands största problem är att befolkningen inte tycks inse det. Jag blir rent ut sagt jävligt irriterad när jag ser demonstrationerna/kravallerna i Grekland; ingen som helst krismedvetenhet, allt är tyskarnas fel, ”Regeringen vill att jag ska jobba mer men då tänker jag minsann skita i att jobba överhuvudtaget”, etc.


”Men problemet verkar alltså vara att om EU låter Grekland defaulta så höjs räntorna för Spanien och Italien. Och då kan det bli verkliga problem.”

Då vill det till att räddningsfonden är kraftigt utbyggd och att Spanien och Italien har genomfört nödvändiga åtstramningar i statsfinanserna för att om möjligt upprätthålla förtroendet för att de länderna kommer att klara situationen.


”Alternativet till default verkar vara att bankerna frivilligt skriver ner sina fordringar på Grekland. Kanske är det i ljuset av detta vi skall se hoten om Tobin-skatt i Europa? Bankerna är dock kanske ovilliga att frivilligt skriva ner sina fordringar. De anser kanske att deras förhandlingssits är rätt bra med tanke på vad som skulle hända om Grekland defaultade. Politikerna å sin sida inser dock kanske det potentiella politiska problemet med att låta skattebetalarna ta hela smällen.”

Tobinskatt är en så vansinnigt korkad idé (såvida den inte införs globalt men det kommer naturligtvis inte att ske) att det inte blir verklighet inom hela EU. Storbritannien kommer aldrig att gå med på det, bland annat eftersom uppåt 80% av förväntade skatteinkomster kommer att komma från Storbritannien. Sverige har också redan klart deklarerat att vi inte kommer att införa en sådan skatt.

Men en frivillig nedskrivning av skulderna? Ja, om Grekland skall ha någon som helst chans att klara detta har jag länge varit av uppfattningen att det måste till. Det är dock inte utan problem det heller. Dels leder det till moral hazard och dels är det långt ifrån säkert att ens en nedskrivning med 50% skulle vara tillräckligt i Greklands fall eftersom hålet i statsbudgeten fortfarande skulle vara enormt och Grekland skulle fortfarande vara i behov av stödlån för att kunna betala löner till statsanställda, pensioner, etc. Bankerna vill dock naturligtvis helst undvika detta men det är likväl klart att föredra framför en oordnad grekisk default.


”Tycker att det verkar smartare att göra som USA och trycka pengar och låta andra länder betala räkningen än att bara låta europeiska skattebetalare stå för kalaset. Det politiska priset borde också bli mindre. Jag tror att de kommer att trycka pengar som USA. Annars är de dumma.”

Jag har som sagt utomordentligt svårt att föreställa mig att tyskarna skulle gå med på något sådant. En viktig skillnad mellan USA och Eurozone i sammanhanget är dessutom, vilket jag har påpekat tidigare, att i USA har närmast deflation hotat (och då är det lämpligt öka penningmängden blott av det skälet) medan inflationstakten i Eurozone redan ligger över ECB:s mål. Det krävs förmodligen även en del regeländringar beträffande ECB:s direktiv vilket kräver en omfattande och tidsödande politisk process.

Tittar vi historiskt är det gott om skrämmande exempel på vad händer när centralbanken låter penningmängden galoppera ohämmat. Inte sällan leder det till stora samhällsomstörtningar och revolutioner. Det är något vi skall vara jävligt försiktiga med. Att urholka penningvärdet är inte något att sträva efter.





Har läst litet på zerohedge och på litet andra ställen de senaste dagarna.

Vissa verkar tycka att allting inte ser helt grönt ut även om bankerna går med på att skriva ner Greklands skulder med 50 % eller mer. Den här gubben, Charles Hugh Smith, pekar risken att andra länder med stora skulder då kommer att kräva detsamma:

http://www.zerohedge.com/news/guest-post-european-financial-crisis-one-graphic-dominoes-debt

En fråga jag ställer mig är hur en nedskrivning av Greklands skulder kommer att påverka räntorna i Italien och Spanien. Om Italien och Grekland inte ser ut att få stopp på sina budgetunderskott borde det finnas en risk att räntenivån inte sjunker för dessa länder utan kanske t o m stiger. Om Italien och Spanien samtidigt med Greklands skuldnedskrivning slår till med stora sparpaket och skattehöjningar till svensk nivå köper kanske marknaden att Italien och Spanien är på rätt väg, vilket i sin tur då dämpar ränteutvecklingen. Men om det råder tvekan på den punkten kan det nog bli problem.

Vidare verkar Bruce Krasting inte tro att en delförsäkring av Italiens och Spaniens skulder hos räddningsfonden EFSF kommer att få så stora effekt på räntorna (d v s priset på statsobligationerna). Han verkar dock inte alls säker på att det hela kommer att gå överstyr men verkar mena att det kan finnas en sådan risk:

http://www.zerohedge.com/contributed/pricing-eu-wi-bonds


Och här har vi en rådgivare åt storbanken UBS, Pippa Malmgren, som verkar tro att det hela kommer att gå överstyr och att Tyskland kommer att återinföra D-marken:

http://www.pippamalmgren.com/77.html

http://www.pippamalmgren.com/80.html

Själv undrar jag om det inte vore vettigt att låta de euro-länder som vill låta ECB trycka pengar på amerikanskt vis (vilket tydligen Tyskland inte vill) gå sin egen väg och behålla euron men låta Tyskland återinföra D-marken. Om EU inför ett krav på att all olja som importeras måste betalas i euro så borde det vara fullt möjligt att trycka pengar som USA. USA finansierar ett budgetunderskott på runt 10 % på detta vis. Euro-området skulle inte behöva trycka lika mycket pengar som USA för att vara på grön kvist igen. Enda riktiga haken med att göra så här skulle väl vara att USA då skulle få svårare att finansiera sina underskott genom att trycka pengar eftersom dollarcirkulationen i världen då skulle minska påtagligt och ersättas med euro.

En annan hake är kanske också att man helt enkelt vill kedja fast Tyskland vid enorma ekonomiska åtaganden för att se till att Tyskland inte har något val i frågan om att slå ihop alla EU-länders statsbudgetar.

Oavsett vad som händer verkar det dock finnas en stor risk för att man i varierande grad kommer att trycka euro och därmed depreciera euron jämfört med kronan. Kollapsar euro-zonen sjunker väl euron ännu mer. Detta innebär att svenska småsparare vars bankgaranti numera endast mäts i euro (100 000 euro) kan drabbas. Därför tycker jag att någon borde ta initiativ till att man även räknar bankgarantin i svenska kronor, t ex 800 000 eller 900 000 kronor.

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Mon 24 Oct - 6:03

K. V. Pauker wrote:

En fråga jag ställer mig är hur en nedskrivning av Greklands skulder kommer att påverka räntorna i Italien och Spanien. Om Italien och Grekland inte ser ut att få stopp på sina budgetunderskott borde det finnas en risk att räntenivån inte sjunker för dessa länder utan kanske t o m stiger. Om Italien och Spanien samtidigt med Greklands skuldnedskrivning slår till med stora sparpaket och skattehöjningar till svensk nivå köper kanske marknaden att Italien och Spanien är på rätt väg, vilket i sin tur då dämpar ränteutvecklingen. Men om det råder tvekan på den punkten kan det nog bli problem.



Och här har vi en rådgivare åt storbanken UBS, Pippa Malmgren, som verkar tro att det hela kommer att gå överstyr och att Tyskland kommer att återinföra D-marken:




Om det blir en okontrollerad default i Grekland blir den direkta effekten att räntorna stiger på italienska och spanska statspapper. Detta måste förhindras. Det vill då till att Italien och Spanien har rejäla sparpaket på gång och att de helst är klubbade i de lokala parlamenten innan Grekland defaultar. Detta i kombination med att kraftig utbyggnad av EU:s räddningsfond EFSF är klubbad i alla nödvändiga nationella parlament kan motverka att yielderna på italienska och spanska statspapper drar iväg till ohållbara nivåer. I annat fall är det game over. Jag skulle tro att fokus för EU:s ledare nu är vinna lite tid för att förmå Italien att göra just kraftiga åtstramningar. Det är dock tveksamt om det kommer att lyckas.

Den kris vi nu ser är för övrigt ett tydligt resultat av att EMU är en dålig idé från början och dessutom dåligt genomförd. Jag har hela tiden varit emot EMU som sådan och även svenskt medlemskap i EMU av bland annat just detta skäl. Europa är inte ett optimalt valutaområde innebärande att när det byggs upp kraftiga obalanser mellan ländernas ekonomier kommer systemet att hamna under ohållbart tryck där framförallt länder i EMU:s periferi drabbas relativt hårt. För ca 10 år sedan debatterade jag frågan med Carl B Hamilton (en av JA-sidans främsta riddare). Han bagatelliserade detta och menade att det visserligen är ett teoretiskt problem men sannolikheten för att det skall inträffa i verkligheten är mycket låg. Nå, det är precis det vi nu ser. Jag kanske borde påminna herr Hamilton om vad han sa för 10 år sedan.

EMU var en dålig idé från början men om vi skulle ha fått det att funka så skulle vi åtminstone ha sett till att upprätthålla tillväxt- och stabilitetspakten (som sa att ett medlemslands budgetunderskott inte får överstiga 3% av BNP och dess statsskuld inte får överstiga 60% av BNP) och infört sanktioner mot de länder som bröt mot reglerna. Som det blev kunde länder bryta hej vilt mot reglerna utan sanktioner (i dagsläget är det väl endast Finland och Luxemburg som håller sig till reglerna). Dessutom skulle den räddningsfond som nu håller på att byggas upp ha byggts upp redan vid EMU:s start för att hantera just de obalanser vi nu ser. Sedan är det nästan en omöjlighet att ha en valutaunion utan att också ha centraliserad finanspolitik (vilket är ett annat skäl till varför jag varit emot EMU eftersom jag fruktar att EMU kommer att framtvinga detta). Nå, det hjälper föga att nu peka ut vad som borde ha gjorts. Frågan är vad vi gör nu. Situationen är mycket besvärlig och vi har aldrig varit med om något liknande varför det inte finns någon praktisk erfarenhet att luta sig mot.

Vi kan vara tämligen säkra på att EMU inte kommer att bestå i dess nuvarande form. Jag är övertygad om att vi antingen kommer att se en form av uppbrytning av EMU, att vi kommer att se centraliserad finanspolitik (det vill säga att skattepolitik läggs på EU-nivå istället för hos enskilda medlemsländer och att även upplåning, det vill säga emittering av statspapper, sker på EU-nivå), eller åtminstone att finanspolitiken ställs under EU:s kontroll på något vis.

Några alternativ har diskuterats. Martin Feldstein har föreslagit att Grekland skall lämna euron tillfälligt, införa en egen valuta och låta den depreciera kraftigt för att därigenom lösa Greklands konkurrensproblem för att därefter släppa in Grekland i EMU igen (då alltså till en helt annan växelkurs). Den lösningen tror jag inte på. Hela poängen med en valutaunion, till skillnad från ett fast växelkurssystem, är just att länder inte skall kunna lämna. Om vi tillåter att länder hoppar in och ur har hela idén med en valutaunion försvunnit och förtroendet urholkas. En del ekonomer har också föreslagit en uppdelning av euron i två; en nordeuropeisk euro och en sydeuropeisk euro. Den lösningen tilltalar mig avsevärt mer. Växelkursen blir initialt 1:1 men de skall ha flytande växelkurser innebärande att den sydeuropeiska euron kommer att depreciera kraftigt gentemot den nordeuropeiska euron medförande lättnader för de sydeuropeiska länderna. Det är inte utan problem det heller, både ekonomiska och politiska, men jag lutar åt att det vore det minst dåliga. Ytterligare ekonomer har föreslagit att det är bättre att Tyskland lämnar euron istället för att Grekland gör det. Den lösningen tilltalar mig också men mindre än uppdelningen av euron i två.

Vi lever i spännande tider.


The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Fri 28 Oct - 16:47

Jag kan kosta på mig ännu en kommentar med anledning av det åtgärdsprogram som EU:s regeringschefer enades om natten mellan onsdag och torsdag. Syftet med åtgärderna är dels att lätta Greklands skuldproblem och dels att förhindra spridningseffekter till främst Italien och Spanien. Åtgärdspaketet är exakt vad jag föreslog här i tråden tidigare, nämligen; (1) innehavare av grekiska statspapper skriver ned Greklands skulder med 50%, (2) räddningsfonden byggs ut rejält till en biljon euro, och (3) Italien lovar att strama åt sin finanspolitik. Utöver detta skall ECB fortsätta stödköpa statspapper i sekundärmarknaden (den åtgärden är jag inte förtjust i men den innebär att obligationsräntorna för problemländerna hålls nere) och IMF skall leda återkapitalisering av de banker som väntas få kapitalbrist.

Nå, är problemen lösta nu? Svar nej. Detta var ett nödvändigt steg på vägen men det återstår enorma problem att lösa. När det gäller Italien är det endast ett löfte om åtstramningar ännu så länge. Det återstår att utarbeta åtstramningspaketet och att klubba det i parlamentet. När det gäller detta är jag pessimistisk ty vi har tidigare sett att Berlusconi inte är att lita på i detta avseende. Tidigare under året backade Italiens regering från utlovade åtstramningar. Den senaste veckan har även Berlusconi gjort uttalanden som vittnar om att han inte inser allvaret i situationen och inte är villig att göra vad som krävs. Han hävdade att Italien inte har några problem och påstod att Italiens ekonomi är stabilare än Sveriges. Det är absolut nödvändigt att Italien gör kraftiga finanspolitiska åtstramningar, oavsett hur politiskt impopulära de är. I annat fall kommer yielderna på italienska statspapper öka till ohållbara nivåer. Det återstår att se om Italien verkligen kommer att göra vad som krävs.

Grekland fortsätter att vara ett stort problem. Grekland får en kraftig skuldlättnad nu vilket bland annat innebär ränteutgifterna för staten minskar innebärande att underskottet i statsfinanserna minskar men det rör sig dock fortfarande om ett underskott. Även om vi skulle rensa bort alla ränteutgifter från statsbudgeten skulle det likväl vara underskott. Det innebär att det krävs ytterligare kraftiga åtstramningar av finanspolitiken med ytterligare demonstrationer, kravaller, strejker, etc, som följd. Greklands problem är dock inte bara det statsfinansiella kaos de har hamnat i. Den grekiska ekonomin fungerar utomordentligt dåligt resulterande i att dess internationella konkurrenskraft är låg. Detta problem förstärks av att de har euron. Den grekiska ekonomin präglas av enorma ineffektiviteter; de har statliga monopol på åtskilliga områden samt även ett absurt system med statliga yrkeslicenser som hindrar konkurrens. På längre sikt måste Grekland föra en ekonomisk politik som ökar effektiviteten i ekonomin och främjar långsiktig tillväxt. Det innebär bland annat att avskaffa och privatisera statliga monopol, avskaffa statliga yrkeslicenser, minska korruption, göra det lättare att starta och driva företag, förstärkt skydd för investerare, förstärkt möjlighet att hävda och försvara avtal, etc. Det blir dock minst lika svårt som att komma tillrätta med det statsfinansiella problemet. Alla greker som har diverse privilegier kommer naturligtvis att motsätta sig alla åtgärder som hotar den egna situationen. Det är delvis det vi redan ser i form av demonstrationer och strejker.

Om inte båda dessa problem (statsfinanserna och tillväxten) löses är det blott en tidsfråga innan Grekland återigen är i samma situation som innan skuldlättnaden. Det EU:s åtgärdspaket gör är att köpa lite tid. Sedan är det upp till de problemtyngda länderna att göra nödvändiga åtgärder. Det finns anledning att vara pessimistisk när det gäller hur framgångsrika de kommer att vara i det avseendet.


The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Tue 15 Nov - 19:05

The Invisible Hand wrote:

[- - -]

Nå, är problemen lösta nu? Svar nej. Detta var ett nödvändigt steg på vägen men det återstår enorma problem att lösa. När det gäller Italien är det endast ett löfte om åtstramningar ännu så länge. Det återstår att utarbeta åtstramningspaketet och att klubba det i parlamentet. När det gäller detta är jag pessimistisk ty vi har tidigare sett att Berlusconi inte är att lita på i detta avseende. Tidigare under året backade Italiens regering från utlovade åtstramningar. Den senaste veckan har även Berlusconi gjort uttalanden som vittnar om att han inte inser allvaret i situationen och inte är villig att göra vad som krävs. Han hävdade att Italien inte har några problem och påstod att Italiens ekonomi är stabilare än Sveriges. Det är absolut nödvändigt att Italien gör kraftiga finanspolitiska åtstramningar, oavsett hur politiskt impopulära de är. I annat fall kommer yielderna på italienska statspapper öka till ohållbara nivåer. Det återstår att se om Italien verkligen kommer att göra vad som krävs.

[- - -]



Hmm, nu har Berlusconi avgått och ett sparpaket skall vara klubbat i det italienska parlamentet om jag inte missuppfattat något. Ändå har nu den italienska 10-årsräntan åter stigit till över 7 % idag:

http://di.se/Artiklar/2011/11/15/251117/RANTORVALUTOR-KRAFTIGT-VIDGADE-EMU-SPREADAR-EURON-TAPPADE/?sr=23&tr=295979&rlt=0

Tycker inte att det här ser bra ut. Vänder inte de italienska räntorna nedåt igen så kommer marknaden att anse att Italien till slut kommer att defaulta som Grekland. Och då blir det nog verklig kris.

Undrar om inte EU kommer att tvingas låta ECB trycka pengar och låna ut dessa pengar mot en fejkad, låg räntesats nära noll, precis som Federal Reserve gör i USA.

Om EU samtidigt gör det obligatoriskt att betala oljeimport till EU med euro går det kanske att undvika påtaglig inflation p g a detta. USA kan ju hantera budgetunderskott på grekisk nivå genom att trycka pengar eftersom dollarn är världens reservvaluta p g a att olja brukar betalas i dollar.

Även om euro-området skulle kunna undvika påtaglig inflation så är det väl ändå sannolikt att euro-kursen kommer att hållas nedtryckt mot kronan ungefär som dollarn. Detta kommer i sin tur i så fall att innebära problem för den svenska exportindustrin. Kanske kan den svenska riksbanken dämpa apprecieringen av kronan mot euron genom att sänka räntan även om växelkurspolitik mig veterligen inte finns med i Riksbankens mandat från riksdagen. Såg igår på Avanza att någon bank trodde att Riksbanken skulle sänka räntan i december. Undrar dock själv om det inte vore vettigare om Riksbanken tryckte pengar och lånade ut dem mot låg ränta som riskkapital till svenskt näringsliv eller tryckte upp pengar för köpa upp svenska bolåne-relaterade värdepapper i utländsk valuta. Man har ju sett att vissa verkar tycka att de enorma lån svenska banker tagit i utlandet för att finansiera bolånekarusellen (som gjort svenska hushåll till bland de allra mest skuldsatta i hela västvärlden) innebär en allvarlig risk för den svenska samhällsekonomin om kronan försvagas påtagligt.

Vad tycker du TIH, borde man inte fundera på att ge Riksbanken ett officiellt mandat att kunna parera en alltför stark krona utan att man behöver reglera detta med räntenivån eller att göra något åt bolånen i utländsk valuta, om man nu skall låta kronkursen stiga?

Jag noterar vidare att svenska banker troligen kommer att tjäna grova pengar på bolånefinansiering i utländsk valuta om kronan stiger. Jag tycker inte att det verkar vettigt att de skall få casha in grovt på sådant extremt risktagande samtidigt som svensk exportindustri drabbas av en stärkt krona. Jag tycker att staten på det ena eller andra sättet borde försöka lägga beslag på de här bolånepapprena om man nu tänker låta kronan stiga. Fast det är ju klart, det här skulle ju kunna vara ett fiffigt sätt att öka på de svenska bankernas egna kapital utan nyemissioner. Faktum kvarstår dock att bankerna kommer att kunna tjäna grova pengar på extrema risker som man i slutändan räknat med att skattebetalarna få betala för om något skulle gå snett.

Jag tror dock att regeringen inte kommer att göra ett jävla dugg om kronkursen stiger till ohållbara nivåer. Man kommer inte att försöka profitera på ett uppåttryck på kronkursen på de vis jag ovan skisserat. I stället kommer man bara att låta kronan stiga och exportindustrin lida och sedan säga "se, vi måste införa euron och vara med och betala PIIGS-ländernas skulder för att rädda svensk exportindustri!".

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Fri 18 Nov - 18:33

K. V. Pauker wrote:

Hmm, nu har Berlusconi avgått och ett sparpaket skall vara klubbat i det italienska parlamentet om jag inte missuppfattat något. Ändå har nu den italienska 10-årsräntan åter stigit till över 7 % idag:

http://di.se/Artiklar/2011/11/15/251117/RANTORVALUTOR-KRAFTIGT-VIDGADE-EMU-SPREADAR-EURON-TAPPADE/?sr=23&tr=295979&rlt=0

Tycker inte att det här ser bra ut. Vänder inte de italienska räntorna nedåt igen så kommer marknaden att anse att Italien till slut kommer att defaulta som Grekland. Och då blir det nog verklig kris.

Undrar om inte EU kommer att tvingas låta ECB trycka pengar och låna ut dessa pengar mot en fejkad, låg räntesats nära noll, precis som Federal Reserve gör i USA.

Om EU samtidigt gör det obligatoriskt att betala oljeimport till EU med euro går det kanske att undvika påtaglig inflation p g a detta. USA kan ju hantera budgetunderskott på grekisk nivå genom att trycka pengar eftersom dollarn är världens reservvaluta p g a att olja brukar betalas i dollar.

Även om euro-området skulle kunna undvika påtaglig inflation så är det väl ändå sannolikt att euro-kursen kommer att hållas nedtryckt mot kronan ungefär som dollarn. Detta kommer i sin tur i så fall att innebära problem för den svenska exportindustrin. Kanske kan den svenska riksbanken dämpa apprecieringen av kronan mot euron genom att sänka räntan även om växelkurspolitik mig veterligen inte finns med i Riksbankens mandat från riksdagen. Såg igår på Avanza att någon bank trodde att Riksbanken skulle sänka räntan i december. Undrar dock själv om det inte vore vettigare om Riksbanken tryckte pengar och lånade ut dem mot låg ränta som riskkapital till svenskt näringsliv eller tryckte upp pengar för köpa upp svenska bolåne-relaterade värdepapper i utländsk valuta. Man har ju sett att vissa verkar tycka att de enorma lån svenska banker tagit i utlandet för att finansiera bolånekarusellen (som gjort svenska hushåll till bland de allra mest skuldsatta i hela västvärlden) innebär en allvarlig risk för den svenska samhällsekonomin om kronan försvagas påtagligt.

Vad tycker du TIH, borde man inte fundera på att ge Riksbanken ett officiellt mandat att kunna parera en alltför stark krona utan att man behöver reglera detta med räntenivån eller att göra något åt bolånen i utländsk valuta, om man nu skall låta kronkursen stiga?

Jag noterar vidare att svenska banker troligen kommer att tjäna grova pengar på bolånefinansiering i utländsk valuta om kronan stiger. Jag tycker inte att det verkar vettigt att de skall få casha in grovt på sådant extremt risktagande samtidigt som svensk exportindustri drabbas av en stärkt krona. Jag tycker att staten på det ena eller andra sättet borde försöka lägga beslag på de här bolånepapprena om man nu tänker låta kronan stiga. Fast det är ju klart, det här skulle ju kunna vara ett fiffigt sätt att öka på de svenska bankernas egna kapital utan nyemissioner. Faktum kvarstår dock att bankerna kommer att kunna tjäna grova pengar på extrema risker som man i slutändan räknat med att skattebetalarna få betala för om något skulle gå snett.

Jag tror dock att regeringen inte kommer att göra ett jävla dugg om kronkursen stiger till ohållbara nivåer. Man kommer inte att försöka profitera på ett uppåttryck på kronkursen på de vis jag ovan skisserat. I stället kommer man bara att låta kronan stiga och exportindustrin lida och sedan säga "se, vi måste införa euron och vara med och betala PIIGS-ländernas skulder för att rädda svensk exportindustri!".


Jag ämnar i det följande ge några allmänna kommentarer angående läget och därefter svara på vad jag uppfattar som din huvudfråga, nämligen om Riksbanken bör hindra appreciering av kronan.

Det ser verkligen inte bra ut. Läget är nu, utan tvekan, utomordentligt allvarligt. Yielderna (avkastningskraven) på italienska statspapper ligger nära nivåer där det blir omöjligt för Italien att klara av att betala de räntorna när nya statspapper skall emitteras. Samtidigt har Italien världens tredje största statsskuld i absoluta tal och inom det närmaste året är det en ansenlig mängd italienska statspapper som skall auktioneras ut för att rulla statsskulden. Nästa auktion av italienska statspapper (gällande korta löptider) är redan nästa vecka och veckan därefter är det dags för en ny auktion av medellånga statspapper. Det är alltså inte bara ett allvarligt läge, det är dessutom akut bråttom att få ordning på detta.

Det är absolut nödvändigt att åtstramningspaket är tillräckligt tilltagna för att investerarna skall återfå förtroendet för Italiens möjlighet att klara av situationen. Enligt en intern sammanställning från Nordea som jag har tagit del av har franska banker en exponering mot Italien på 500 miljarder dollar och tyska banker på över 200 miljarder dollar. Frankrike, och även Tyskland, kommer alltså att få en mycket allvarlig bankkris att hantera om Italien defaultar. Även yielderna på spanska statspapper närmar sig nu kritiska nivåer och även mot Spanien har franska och tyska banker stora exponeringar (omkring 200 miljarder dollar var).

Vi får se om det italienska åtstramningspaketet är tillräckligt för att hålla yielderna på italienska statspapper på hållbara nivåer. Det är högst sannolikt att ECB kommer att köpa upp stora mängder italienska och spanska statspapper strax före varje emission av nya statspapper för att därigenom driva ned yielderna. Jag har dock varit pessimistisk i ett års tid nu och graden av pessimism tilltar för varje vecka som går.

Kommer ECB att köpa statspapper direkt av staterna (trycka pengar) för att därigenom finansiera statsskulderna? Det vet vi inte idag men motståndet mot det är utomordentligt starkt både från ECB och Tyskland. För att det skall bli verklighet krävs ett fullständigt lappkast från ECB och Tyskland och ännu så länge finns inga tecken på att det skall ske. Kanske som en sista utväg om enda alternativet är att hela EMU havererar. Jag är, som jag väl har nämnt tidigare, motståndare till att ECB skall köpa statspapper direkt av staterna, bland annat därför att det riskerar att leda till kraftigt ökad inflationstakt.

För övrigt kan nämnas att ett ytterligare problem som nu har seglat upp är av annan natur nämligen att både Grekland och Italien nu har regeringar som inte är valda av folket. Detta behöver inte vara något reellt problem om det blott är under en övergångsfas men om kommande val skjuts upp är det inte bra. I kölvattnet av Greklands problem ökar även nationalism, tyskfientlighet och högerextremism i popularitet och är nu även representerade i regeringen. Det kan medföra problem bland annat därför att de är extremt populistiska och inte det minsta intresserade av att lösa Greklands problem samt att attityden gentemot tyskar börjar bli obehaglig.

Så till frågan om kronans växelkurs och om huruvida Riksbanken bör ingripa för att hejda ytterligare appreciering. Till att börja med kan sägas att Riksbanken inte har något mål för växelkursen. Det är endast om växelkursförändringar är så kraftiga att de kan äventyra möjligheterna att nå inflationsmålet som Riksbanken kan förväntas attackera växelkursen direkt. Bör Riksbanken hindra ytterligare appreciering av kronan? Min uppfattning är att det inte vore lämpligt. Hela poängen med att ha fritt flytande växelkurs som Sverige har (och som jag är anhängare av) är att växelkursen fungerar som en naturlig stabilisator i och med att växelkursen bestäms av marknadsaktörernas handlande istället för statens manipulering. Med en fritt flytande växelkurs återspeglar växelkursen läget i ekonomin och fluktuerar därefter. Visst, det är givetvis helt korrekt att appreciering av kronan skapar problem för exportföretagen. Exportföretagen är dock hjälpta av en deprecierande krona i recessionstider istället och totalt sett är det min uppfattning att det är bättre att ha fritt flytande växelkurs utan statlig inblandning. Skulle det dock bli fråga om mycket stora växelkursförändringar kan det möjligen bli aktuellt att börja fundera på åtgärder. Vi såg exempelvis för någon månad sedan att måttet var rågat för Schweiz som har sett sin valuta appreciera oerhört kraftigt mot euron de senaste åren och centralbanken ingrep för att hindra ytterligare appreciering av franc.

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  The Invisible Hand on Sat 10 Dec - 21:12

En liten uppdatering kan måhända vara på sin plats…

I egenskap av akademiker (till skillnad från diverse bankekonomer, etc) ogillar jag starkt att försöka sia om framtiden. Men jag kan sträcka mig så långt att skissa på några tänkbara scenarion. Om ingen drar fram ett rejält ess ur rockärmen snart, och inget talar för att så skulle ske, ser jag nog endast ett fåtal tänkbara scenarion.

Till att börja med kan sägas att jag inte tror, och har heller aldrig trott, att den typ av åtgärder som har sjösatts hittills kommer att vara tillräckliga. Det finns givetvis en chans att uppbyggnad av räddningsfonden och kraftiga åtstramningspaket kommer att vara tillräckligt för att de krisande länderna skall återfå kapitalmarknadens förtroende. Jag bedömer dock den chansen som allt mindre ju längre tiden går och den politiska handlingskraften uteblir.

Vad har vi då för tänkbara scenarion? Jag skall skissa på fyra stycken plus kommentera ett femte som lanserades för någon vecka sedan.

1 Mer av samma. Detta har jag utvecklat tidigare i tråden och behöver inte upprepa det annat än att säga att det i så fall krävs avsevärt mer än vad som hittills har gjorts. Det krävs kraftiga åtstramningar av finanspolitiken i åtskilliga länder, förmodligen ytterligare (frivilliga) nedskrivningar av statspappersinnehavarnas fordringar på de krisande länderna samt en kraftig utbyggnad av räddningsfonden. Detta måste dessutom ske snabbt. Ett stort problem med skuldnedskrivning är att det skapar moral hazard (andra länder kommer att se att ”OK, om vi bara missköter oss utan h-e som slipper vi undan”). Ett annat stort problem med skuldnedskrivning är att det skapar bankkris. I bästa fall kommer dessa åtgärder med kraft och dessutom inom kort (och bankkrisen hanteras framgångsrikt) och kommer därmed att resultera i att de krisande länderna återfår kapitalmarknadens förtroende, yielderna på statspapper faller kraftigt och länderna ifråga kan återgå till att låna på normalt sätt (ge ut statspapper på kreditmarknaden). Detta är roten till problemen i Eurozone idag; att en del länder har högre offentliga utgifter än offentliga inkomster. Lösningen är därmed teoretiskt enkel men politiskt problematisk.

2 Inflatera bort statsskulderna. Det är alltid möjligt för en stat att betala sina skulder. Om inte annat så ”via sedelpressarna” som det populärt brukar kallas, det vill säga att öka penningmängden kraftigt genom att låta centralbanken köpa stora mängder. Nackdelen med detta är väl måhända uppenbar. Vi får hyperinflation i Eurozone vilket medför godtyckliga förmögenhetsomfördelningar och förmögenhetsutraderingar samt kan fullständigt förstöra förtroendet för penningväsendet och i allvarliga fall leda till revolution eller liknande samhällsomstörtande evenemang. Konsekvensen av detta alternativ för befolkningen inom Eurozone skulle bli katastrofal. Tyskland är av förklarliga skäl enormt mycket emot alla steg i denna riktning (på grund av hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet). I dagsläget finns inget som talar för att Tyskland skulle rucka på sin hårdnackade uppfattning i denna fråga. För att detta skall vara möjligt måste ECB:s mål ändras ty i dagsläget har ECB prisstabilitet som mål och de har även ett mål för penningmängden.

3 Gemensam finanspolitik för Eurozone med gemensamt uppbackade statspapper. Om vi skulle ge EU egen beskattningsrätt och egen möjlighet att ge ut statspapper skulle krisen troligen lösas. Att försöka ha en valutaunion utan gemensam finanspolitik är egentligen en vansinnig idé från början vilket är en av anledningarna till varför jag är emot EMU som grundidé. Detta scenario bedömer jag vara osannolikt av två skäl. För det första kräver det en omfattande och tidskrävande politisk process både på EU-nivå men även på nationell nivå där alla länder skall försöka komma överrens om detta. Det finns helt enkelt inte tid för denna lösning även om den skulle vara möjlig i andra avseenden. För det andra finns det ett starkt politiskt motstånd mot denna typ av kraftigt ökad federalism runt om i EU och den pågående statsfinansiella krisen bidrar inte direkt till att minska det motståndet, snarare tvärtom. En del av motståndet bottnar i att det skulle innebära högre upplåningsräntor för de skötsamma länderna, bland annat Tyskland. Däremot måste den här typen av åtgärder till på längre sikt om EMU skall överleva. Det innebär dock att nationalstaternas makt över sig själva minskas och vi får ytterligare överstatlighet. Det är även steg i den riktningen som diskuterades på senaste mötet för EU:s regeringschefer igår och i förrgår där Storbritannien sade blankt nej.

4 Bryt upp EMU. Detta bedömer jag nog som det mest troliga scenariot. Problemen ser allt mer omöjliga ut att hantera och det enda som då återstår att bryta upp EMU. En sådan uppbrytning kan ske på olika sätt. Till att börja med kan påpekas att det faktiskt inte finns någon formell möjlighet för ett land att lämna EMU, det är lite av hela poängen med en valutaunion, och än mindre någon möjlighet att kasta ut någon eller några medlemsländer mot deras vilja. Men om vi ändå skissar på några tänkbara uppbrytningar. En är att hela valutaunionen avskaffas och nationella valutor återinförs i alla länder. En annan, som någon ekonom föreslagit men jag minns inte vem, är att dela upp valutaunionen i två delar med två valutor; en för de förhållandevis välskötta länderna i norr och en för de förhållandevis mindre välskötta länderna i söder. Sydeuron kommer då naturligtvis depreciera kraftigt gentemot nordeuron vilket är en stor del av poängen. En tredje variant skulle vara att de misskötta länderna lämnar men hur det skall gå till att tvinga dem om de helt enkelt vägrar är oklart. En fjärde variant som jag kanske förespråkar mest är att Tyskland lämnar. Poängen med det är att Tyskland är den kanske starkaste ekonomin i Eurozone om vi ser till konkurrenskraft i utrikeshandeln, etc. Det ställer till problem för de mindre konkurrenskraftiga länderna i Sydeuropa (det är bland annat det som föranleder att somliga greker hävdar att problemen är Tysklands fel eftersom Grekland helt enkelt inte kan konkurrera med Tyskland, Grekland importerar numera till och med olivolja från Tyskland och fetaost från Danmark exempelvis). Resteuron skulle då depreciera mot nymarken vilket skulle lätta konkurrensproblemen för länderna som är kvar inom Eurozone. Det är ingen lösning på de underliggande problemen i Sydeuropa men det skulle underlätta situationen och köpa tid till att genomföra andra nödvändiga ekonomisk-politiska åtgärder.

5 Måndag 28 november föreslog Mikael Nachemson på DN Debatt en ny typ av statsobligation för att råda bot på de skuldtyngda ländernas problem. Hans förslag är att den nya obligationens kupongränta skall kopplas till tillväxten i ekonomin i landet ifråga. Om det går bra för tillväxten skall räntan till obligationsinnehavarna bli högre och vice versa. Spontant är min bedömning att det är ett tämligen meningslöst förslag. Anledningen är att jag inte tror att det skulle bli någon nämnvärd efterfrågan efter dessa obligationer om de emitteras från de skuldtyngda länderna. När det gäller Grekland och Italien har dessa länder inte endast problem med statsfinanserna. De lider även av tillväxtproblem, närmare bestämt av stagnation (utebliven tillväxt). Italien har exempelvis haft nära 0 i tillväxt de senaste 10 åren. Ingenting tyder idag på att det läget skall förbättras radikalt inom överskådlig framtid. En obligation vars kupongränta är knyten till tillväxten kommer därmed knappast att te sig särskilt attraktiv. Dessutom, eftersom kupongräntan knyts till tillväxten tillkommer ytterligare ett osäkerhetsmoment vilket gör obligationen både svårare att värdera och mer riskfylld. Jag tror inte på Nachemsons förslag.

The Invisible Hand

Poäng : 2301

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  RL on Sat 10 Dec - 22:15

The Invisible Hand wrote:
K. V. Pauker wrote:

Hmm, nu har Berlusconi avgått och ett sparpaket skall vara klubbat i det italienska parlamentet om jag inte missuppfattat något. Ändå har nu den italienska 10-årsräntan åter stigit till över 7 % idag:

http://di.se/Artiklar/2011/11/15/251117/RANTORVALUTOR-KRAFTIGT-VIDGADE-EMU-SPREADAR-EURON-TAPPADE/?sr=23&tr=295979&rlt=0

Tycker inte att det här ser bra ut. Vänder inte de italienska räntorna nedåt igen så kommer marknaden att anse att Italien till slut kommer att defaulta som Grekland. Och då blir det nog verklig kris.

Undrar om inte EU kommer att tvingas låta ECB trycka pengar och låna ut dessa pengar mot en fejkad, låg räntesats nära noll, precis som Federal Reserve gör i USA.

Om EU samtidigt gör det obligatoriskt att betala oljeimport till EU med euro går det kanske att undvika påtaglig inflation p g a detta. USA kan ju hantera budgetunderskott på grekisk nivå genom att trycka pengar eftersom dollarn är världens reservvaluta p g a att olja brukar betalas i dollar.

Även om euro-området skulle kunna undvika påtaglig inflation så är det väl ändå sannolikt att euro-kursen kommer att hållas nedtryckt mot kronan ungefär som dollarn. Detta kommer i sin tur i så fall att innebära problem för den svenska exportindustrin. Kanske kan den svenska riksbanken dämpa apprecieringen av kronan mot euron genom att sänka räntan även om växelkurspolitik mig veterligen inte finns med i Riksbankens mandat från riksdagen. Såg igår på Avanza att någon bank trodde att Riksbanken skulle sänka räntan i december. Undrar dock själv om det inte vore vettigare om Riksbanken tryckte pengar och lånade ut dem mot låg ränta som riskkapital till svenskt näringsliv eller tryckte upp pengar för köpa upp svenska bolåne-relaterade värdepapper i utländsk valuta. Man har ju sett att vissa verkar tycka att de enorma lån svenska banker tagit i utlandet för att finansiera bolånekarusellen (som gjort svenska hushåll till bland de allra mest skuldsatta i hela västvärlden) innebär en allvarlig risk för den svenska samhällsekonomin om kronan försvagas påtagligt.

Vad tycker du TIH, borde man inte fundera på att ge Riksbanken ett officiellt mandat att kunna parera en alltför stark krona utan att man behöver reglera detta med räntenivån eller att göra något åt bolånen i utländsk valuta, om man nu skall låta kronkursen stiga?

Jag noterar vidare att svenska banker troligen kommer att tjäna grova pengar på bolånefinansiering i utländsk valuta om kronan stiger. Jag tycker inte att det verkar vettigt att de skall få casha in grovt på sådant extremt risktagande samtidigt som svensk exportindustri drabbas av en stärkt krona. Jag tycker att staten på det ena eller andra sättet borde försöka lägga beslag på de här bolånepapprena om man nu tänker låta kronan stiga. Fast det är ju klart, det här skulle ju kunna vara ett fiffigt sätt att öka på de svenska bankernas egna kapital utan nyemissioner. Faktum kvarstår dock att bankerna kommer att kunna tjäna grova pengar på extrema risker som man i slutändan räknat med att skattebetalarna få betala för om något skulle gå snett.

Jag tror dock att regeringen inte kommer att göra ett jävla dugg om kronkursen stiger till ohållbara nivåer. Man kommer inte att försöka profitera på ett uppåttryck på kronkursen på de vis jag ovan skisserat. I stället kommer man bara att låta kronan stiga och exportindustrin lida och sedan säga "se, vi måste införa euron och vara med och betala PIIGS-ländernas skulder för att rädda svensk exportindustri!".


Jag ämnar i det följande ge några allmänna kommentarer angående läget och därefter svara på vad jag uppfattar som din huvudfråga, nämligen om Riksbanken bör hindra appreciering av kronan.

Det ser verkligen inte bra ut. Läget är nu, utan tvekan, utomordentligt allvarligt. Yielderna (avkastningskraven) på italienska statspapper ligger nära nivåer där det blir omöjligt för Italien att klara av att betala de räntorna när nya statspapper skall emitteras. Samtidigt har Italien världens tredje största statsskuld i absoluta tal och inom det närmaste året är det en ansenlig mängd italienska statspapper som skall auktioneras ut för att rulla statsskulden. Nästa auktion av italienska statspapper (gällande korta löptider) är redan nästa vecka och veckan därefter är det dags för en ny auktion av medellånga statspapper. Det är alltså inte bara ett allvarligt läge, det är dessutom akut bråttom att få ordning på detta.

Det är absolut nödvändigt att åtstramningspaket är tillräckligt tilltagna för att investerarna skall återfå förtroendet för Italiens möjlighet att klara av situationen. Enligt en intern sammanställning från Nordea som jag har tagit del av har franska banker en exponering mot Italien på 500 miljarder dollar och tyska banker på över 200 miljarder dollar. Frankrike, och även Tyskland, kommer alltså att få en mycket allvarlig bankkris att hantera om Italien defaultar. Även yielderna på spanska statspapper närmar sig nu kritiska nivåer och även mot Spanien har franska och tyska banker stora exponeringar (omkring 200 miljarder dollar var).

Vi får se om det italienska åtstramningspaketet är tillräckligt för att hålla yielderna på italienska statspapper på hållbara nivåer. Det är högst sannolikt att ECB kommer att köpa upp stora mängder italienska och spanska statspapper strax före varje emission av nya statspapper för att därigenom driva ned yielderna. Jag har dock varit pessimistisk i ett års tid nu och graden av pessimism tilltar för varje vecka som går.

Kommer ECB att köpa statspapper direkt av staterna (trycka pengar) för att därigenom finansiera statsskulderna? Det vet vi inte idag men motståndet mot det är utomordentligt starkt både från ECB och Tyskland. För att det skall bli verklighet krävs ett fullständigt lappkast från ECB och Tyskland och ännu så länge finns inga tecken på att det skall ske. Kanske som en sista utväg om enda alternativet är att hela EMU havererar. Jag är, som jag väl har nämnt tidigare, motståndare till att ECB skall köpa statspapper direkt av staterna, bland annat därför att det riskerar att leda till kraftigt ökad inflationstakt.

För övrigt kan nämnas att ett ytterligare problem som nu har seglat upp är av annan natur nämligen att både Grekland och Italien nu har regeringar som inte är valda av folket. Detta behöver inte vara något reellt problem om det blott är under en övergångsfas men om kommande val skjuts upp är det inte bra. I kölvattnet av Greklands problem ökar även nationalism, tyskfientlighet och högerextremism i popularitet och är nu även representerade i regeringen. Det kan medföra problem bland annat därför att de är extremt populistiska och inte det minsta intresserade av att lösa Greklands problem samt att attityden gentemot tyskar börjar bli obehaglig.

Så till frågan om kronans växelkurs och om huruvida Riksbanken bör ingripa för att hejda ytterligare appreciering. Till att börja med kan sägas att Riksbanken inte har något mål för växelkursen. Det är endast om växelkursförändringar är så kraftiga att de kan äventyra möjligheterna att nå inflationsmålet som Riksbanken kan förväntas attackera växelkursen direkt. Bör Riksbanken hindra ytterligare appreciering av kronan? Min uppfattning är att det inte vore lämpligt. Hela poängen med att ha fritt flytande växelkurs som Sverige har (och som jag är anhängare av) är att växelkursen fungerar som en naturlig stabilisator i och med att växelkursen bestäms av marknadsaktörernas handlande istället för statens manipulering. Med en fritt flytande växelkurs återspeglar växelkursen läget i ekonomin och fluktuerar därefter. Visst, det är givetvis helt korrekt att appreciering av kronan skapar problem för exportföretagen. Exportföretagen är dock hjälpta av en deprecierande krona i recessionstider istället och totalt sett är det min uppfattning att det är bättre att ha fritt flytande växelkurs utan statlig inblandning. Skulle det dock bli fråga om mycket stora växelkursförändringar kan det möjligen bli aktuellt att börja fundera på åtgärder. Vi såg exempelvis för någon månad sedan att måttet var rågat för Schweiz som har sett sin valuta appreciera oerhört kraftigt mot euron de senaste åren och centralbanken ingrep för att hindra ytterligare appreciering av franc.

Tackar för intressanta infallsvinklar rörande Eurokaoset
avatar
RL
Riksmarskalk

Poäng : 2985

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Sun 11 Dec - 16:49

The Invisible Hand wrote:En liten uppdatering kan måhända vara på sin plats…

I egenskap av akademiker (till skillnad från diverse bankekonomer, etc) ogillar jag starkt att försöka sia om framtiden. Men jag kan sträcka mig så långt att skissa på några tänkbara scenarion. Om ingen drar fram ett rejält ess ur rockärmen snart, och inget talar för att så skulle ske, ser jag nog endast ett fåtal tänkbara scenarion.

Till att börja med kan sägas att jag inte tror, och har heller aldrig trott, att den typ av åtgärder som har sjösatts hittills kommer att vara tillräckliga. Det finns givetvis en chans att uppbyggnad av räddningsfonden och kraftiga åtstramningspaket kommer att vara tillräckligt för att de krisande länderna skall återfå kapitalmarknadens förtroende. Jag bedömer dock den chansen som allt mindre ju längre tiden går och den politiska handlingskraften uteblir.

Vad har vi då för tänkbara scenarion? Jag skall skissa på fyra stycken plus kommentera ett femte som lanserades för någon vecka sedan.

1 Mer av samma. Detta har jag utvecklat tidigare i tråden och behöver inte upprepa det annat än att säga att det i så fall krävs avsevärt mer än vad som hittills har gjorts. Det krävs kraftiga åtstramningar av finanspolitiken i åtskilliga länder, förmodligen ytterligare (frivilliga) nedskrivningar av statspappersinnehavarnas fordringar på de krisande länderna samt en kraftig utbyggnad av räddningsfonden. Detta måste dessutom ske snabbt. Ett stort problem med skuldnedskrivning är att det skapar moral hazard (andra länder kommer att se att ”OK, om vi bara missköter oss utan h-e som slipper vi undan”). Ett annat stort problem med skuldnedskrivning är att det skapar bankkris. I bästa fall kommer dessa åtgärder med kraft och dessutom inom kort (och bankkrisen hanteras framgångsrikt) och kommer därmed att resultera i att de krisande länderna återfår kapitalmarknadens förtroende, yielderna på statspapper faller kraftigt och länderna ifråga kan återgå till att låna på normalt sätt (ge ut statspapper på kreditmarknaden). Detta är roten till problemen i Eurozone idag; att en del länder har högre offentliga utgifter än offentliga inkomster. Lösningen är därmed teoretiskt enkel men politiskt problematisk.

2 Inflatera bort statsskulderna. Det är alltid möjligt för en stat att betala sina skulder. Om inte annat så ”via sedelpressarna” som det populärt brukar kallas, det vill säga att öka penningmängden kraftigt genom att låta centralbanken köpa stora mängder. Nackdelen med detta är väl måhända uppenbar. Vi får hyperinflation i Eurozone vilket medför godtyckliga förmögenhetsomfördelningar och förmögenhetsutraderingar samt kan fullständigt förstöra förtroendet för penningväsendet och i allvarliga fall leda till revolution eller liknande samhällsomstörtande evenemang. Konsekvensen av detta alternativ för befolkningen inom Eurozone skulle bli katastrofal. Tyskland är av förklarliga skäl enormt mycket emot alla steg i denna riktning (på grund av hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet). I dagsläget finns inget som talar för att Tyskland skulle rucka på sin hårdnackade uppfattning i denna fråga. För att detta skall vara möjligt måste ECB:s mål ändras ty i dagsläget har ECB prisstabilitet som mål och de har även ett mål för penningmängden.

3 Gemensam finanspolitik för Eurozone med gemensamt uppbackade statspapper. Om vi skulle ge EU egen beskattningsrätt och egen möjlighet att ge ut statspapper skulle krisen troligen lösas. Att försöka ha en valutaunion utan gemensam finanspolitik är egentligen en vansinnig idé från början vilket är en av anledningarna till varför jag är emot EMU som grundidé. Detta scenario bedömer jag vara osannolikt av två skäl. För det första kräver det en omfattande och tidskrävande politisk process både på EU-nivå men även på nationell nivå där alla länder skall försöka komma överrens om detta. Det finns helt enkelt inte tid för denna lösning även om den skulle vara möjlig i andra avseenden. För det andra finns det ett starkt politiskt motstånd mot denna typ av kraftigt ökad federalism runt om i EU och den pågående statsfinansiella krisen bidrar inte direkt till att minska det motståndet, snarare tvärtom. En del av motståndet bottnar i att det skulle innebära högre upplåningsräntor för de skötsamma länderna, bland annat Tyskland. Däremot måste den här typen av åtgärder till på längre sikt om EMU skall överleva. Det innebär dock att nationalstaternas makt över sig själva minskas och vi får ytterligare överstatlighet. Det är även steg i den riktningen som diskuterades på senaste mötet för EU:s regeringschefer igår och i förrgår där Storbritannien sade blankt nej.

4 Bryt upp EMU. Detta bedömer jag nog som det mest troliga scenariot. Problemen ser allt mer omöjliga ut att hantera och det enda som då återstår att bryta upp EMU. En sådan uppbrytning kan ske på olika sätt. Till att börja med kan påpekas att det faktiskt inte finns någon formell möjlighet för ett land att lämna EMU, det är lite av hela poängen med en valutaunion, och än mindre någon möjlighet att kasta ut någon eller några medlemsländer mot deras vilja. Men om vi ändå skissar på några tänkbara uppbrytningar. En är att hela valutaunionen avskaffas och nationella valutor återinförs i alla länder. En annan, som någon ekonom föreslagit men jag minns inte vem, är att dela upp valutaunionen i två delar med två valutor; en för de förhållandevis välskötta länderna i norr och en för de förhållandevis mindre välskötta länderna i söder. Sydeuron kommer då naturligtvis depreciera kraftigt gentemot nordeuron vilket är en stor del av poängen. En tredje variant skulle vara att de misskötta länderna lämnar men hur det skall gå till att tvinga dem om de helt enkelt vägrar är oklart. En fjärde variant som jag kanske förespråkar mest är att Tyskland lämnar. Poängen med det är att Tyskland är den kanske starkaste ekonomin i Eurozone om vi ser till konkurrenskraft i utrikeshandeln, etc. Det ställer till problem för de mindre konkurrenskraftiga länderna i Sydeuropa (det är bland annat det som föranleder att somliga greker hävdar att problemen är Tysklands fel eftersom Grekland helt enkelt inte kan konkurrera med Tyskland, Grekland importerar numera till och med olivolja från Tyskland och fetaost från Danmark exempelvis). Resteuron skulle då depreciera mot nymarken vilket skulle lätta konkurrensproblemen för länderna som är kvar inom Eurozone. Det är ingen lösning på de underliggande problemen i Sydeuropa men det skulle underlätta situationen och köpa tid till att genomföra andra nödvändiga ekonomisk-politiska åtgärder.

5 Måndag 28 november föreslog Mikael Nachemson på DN Debatt en ny typ av statsobligation för att råda bot på de skuldtyngda ländernas problem. Hans förslag är att den nya obligationens kupongränta skall kopplas till tillväxten i ekonomin i landet ifråga. Om det går bra för tillväxten skall räntan till obligationsinnehavarna bli högre och vice versa. Spontant är min bedömning att det är ett tämligen meningslöst förslag. Anledningen är att jag inte tror att det skulle bli någon nämnvärd efterfrågan efter dessa obligationer om de emitteras från de skuldtyngda länderna. När det gäller Grekland och Italien har dessa länder inte endast problem med statsfinanserna. De lider även av tillväxtproblem, närmare bestämt av stagnation (utebliven tillväxt). Italien har exempelvis haft nära 0 i tillväxt de senaste 10 åren. Ingenting tyder idag på att det läget skall förbättras radikalt inom överskådlig framtid. En obligation vars kupongränta är knyten till tillväxten kommer därmed knappast att te sig särskilt attraktiv. Dessutom, eftersom kupongräntan knyts till tillväxten tillkommer ytterligare ett osäkerhetsmoment vilket gör obligationen både svårare att värdera och mer riskfylld. Jag tror inte på Nachemsons förslag.



Alltid intressant när du tittar in här, TIH.

Några reflektioner med anledning av ditt inlägg, punktvis enligt din numrering:


1. ”Mer av samma.”

På zerohedge verkar man tro att det här inte kommer att funka, se länkar nedan.

http://www.zerohedge.com/news/swiss-germans-set-unleash-capital-controls-european-companies-prepare-euro-end

http://www.zerohedge.com/news/evolution-warns-total-carnage-and-meltdown-european-bank-sales-cds-european-sovereign-debt-soar

Fast å andra sidan tror ju zerohedge alltid att allt kommer att gå åt pipan och att man därför bör ha litet guld i reserv om allt går åt pipan (trots att guldet nu är svindyrt).

Om inte marknaden inte släpper tanken att Italien eller något annat större euroland kan defaulta så innebär detta att EFSF kontinuerligt får stödköpa statspapper tills pengarna tar slut. Detta tycker jag inte verkar vettigt. Då tycker jag att det verkar vettigare att ändra ECB:s stadgar och börja köpa statspapper direkt på primärmarknaden, precis som Federal Reserve gör, och trycka ner räntan till 1 eller 2 % på konstgjort vis. Då skulle det vara lättare för de skuldsatta länderna att nå budgetbalans och börja kunna amortera ner statsskulden. Om man fortsätter med 5-7 % ränta kommer det att bli knepigt att nå dit. Sedan tycker jag också att det verkar vara en dålig affär att på sekundärmarknaden köpa statspapper som är prissatta på basis av 5-7 % avkastning per år om man senare ändå räknar med att man bara kan få ut 1-2 % per år. Detta borde tala för att det är vettigare att ändra stadgarna för ECB och tillåta köp av statspapper på primärmarknaden och på konstgjord väg driva ner räntorna till 1-2 %.

Frågan är varför man inte gör på det här viset. Ju längre man väntar, desto mer borde förtroendet för euron undergrävas och ju svårare borde det vara att trycka pengar utan påtaglig inflation. Om förtroendet för euron vacklar och arab-länder m fl tror att euron kan kollapsa och försvinna (med hyperinflation på slutet), desto svårare borde det vara att utnyttja eurons reservvaluta-funktion.

Jag förstår inte vitsen med att fortsätta som nu om man inte tror att det kommer att funka (frågan är om man tror det eller inte). Den enda aktör som borde tjäna på att euron kollapsar tycker jag borde vara USA. Om euron etablerar sig som reservvaluta och om man kräver att få betala importerad olja i euro så kommer detta helt klart att påverka dollarns status som reservvaluta (som ju i hög grad bygger på att olja i stor utsträckning betalas i dollar).

Jag förstår heller inte varför det senaste EU-toppmötet fokuserade på att införa gemensam finanspolitik i stället för på att ändra stadgarna för ECB så att ECB kunde få trycka pengar och köpa statspapper på primärmarknaden, precis som Federal Reserve. Det man verkar vara ute efter förefaller vara mer integration och överstatlighet snarare än att lösa en akut kris. Undrar vad man kommer att säga om zerohedge har rätt och allt brakar ihop? Att vi skulle ha haft mer överstatlighet och att kraschen visar att vi behöver mer överstatlighet? Det påminner i så fall om argumentationen inför folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige när man kraschat den svenska ekonomin genom att knyta kronan till Ecun och ha 500 % ränta. Både statsskuld och arbetslöshet mer än fördubblades på kort tid. Detta sabotage som man åstadkommit använde man som argument för att få folk att rösta ja till EU-medlemskap. Och folk gick på det.


2. ”Inflatera bort statsskulderna.”

USA har ju uppenbarligen lyckats finansiera underskott i Greklands-storlek per invånare utan att det blivit inflation. Detta har funkat eftersom dollarn är världens reservvaluta, mycket tack vare att olja ofta betalas i dollar.

Notera också att du inte krymper utlandsskulderna i utländsk valuta om du trycker pengar och får en massa inflation. För att inflation skall ”löna sig” för en stat krävs skulderna är i samma valuta som den som inflateras. Jag gissar väl dock att mycket av Greklands, Italiens och Spaniens skulder är i euro.

Mitt intryck är att man i sista stund eventuellt tvingas trycka en massa pengar (utan att låta detta backas av tvång att köpa olja i euro) om marknaden tror att Italien och Spanien kanske defaultar. Och då kan det kanske bli en del inflation. I ljuset av detta ter sig det faktum att EU-länderna inte får ha någon insättargaranti i annan valuta än euro som synnerligen suspekt. Blir det hyperinflation, eller något liknande, samtidigt som banker går omkull, ja då förlorar många sparare sina pengar. Det här problemet tycker jag att något EU-kritiskt parti borde uppmärksamma.


3. ”Gemensam finanspolitik för Eurozone med gemensamt uppbackade statspapper.”

Än verkar Tyskland inte ha gått med på detta. Tror också de är dumma om de går med på detta. Risken för att de skuldsatta EU-länderna skall defaulta verkar ju uppenbarligen finnas. Man kan ju också tänka sig att en del EU-länder lyckas kringgå EU:s budgetregler, att man struntar i dem trots sanktioner eller att EU tar bort sanktionsmöjligheterna i framtiden. Då står Tyskland där med massiva betalningsförpliktelser.

På sätt och vis får jag nästan intrycket att vitsen med den här krisen är att få Tyskland att hamna i skuldslaveri. Otroligt nog verkar de tyska socialdemokraterna och de Gröna i Tyskland ändå vilja ha euro-obligationer.


4. ”Bryt upp EMU.”

Du skojar inte? På zerohedge verkar ju i och för sig en del tycka att detta inte är osannolikt. Tycker dock att detta borde vara dåligt för de skuldsatta länderna om de nya, nationella valutornas växelkurs sjunker mot euron. Då blir ju lånen i euro mycket dyrare. Eller tänker man sig att euron skall drabbas av hyperinflation som krymper skulderna drastiskt? I så fall borde som sagt insättargarantin få sättas i annan valuta än euro. Att Reinfeldt inte tog upp detta på senaste EU-toppmötet om fördragsändringar tycker jag visar att han inte värnar om svenska folket och vill skydda svenska folket mot eventuella risker.


K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Sun 22 Jan - 19:43


Frågan är hur mycket som krävs för att dollarn skall förlora tillräckligt mycket av sin reservvaluta-status för att finansieringen av USA:s budgetunderskott via sedelpresserna skall börja resultera i ordentlig inflation.

I den här artikeln på zerohedge rapporterar man att Indien och Iran överger dollarn i sin handel. Ryssland, Kina och Japan verkar också dra ner på sina transaktioner i dollar.

Artikeln:

http://www.zerohedge.com/news/india-joins-asian-dollar-exclusion-zone-will-transact-iran-rupees

Det skulle vara intressant att se några siffror över hur stor del av reservvaluta-volymerna som är på väg bort från dollarn. Är det fråga om stora volymer, som faktiskt har betydelse, så innebär det antingen väldigt påtaglig inflation i USA eller en depression p g a att man måste höja skatterna kraftigt eller drastiskt minska statsutgifterna. Inte ens på zerohedge presenterar man dock några siffror på hur stor andel av dollarns reservvaluta-volymer som är på väg att försvinna.

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  Dunkelman on Sun 22 Jan - 21:51

K. V. Pauker wrote:
Frågan är hur mycket som krävs för att dollarn skall förlora tillräckligt mycket av sin reservvaluta-status för att finansieringen av USA:s budgetunderskott via sedelpresserna skall börja resultera i ordentlig inflation.

I den här artikeln på zerohedge rapporterar man att Indien och Iran överger dollarn i sin handel. Ryssland, Kina och Japan verkar också dra ner på sina transaktioner i dollar.

Artikeln:

http://www.zerohedge.com/news/india-joins-asian-dollar-exclusion-zone-will-transact-iran-rupees

Det skulle vara intressant att se några siffror över hur stor del av reservvaluta-volymerna som är på väg bort från dollarn. Är det fråga om stora volymer, som faktiskt har betydelse, så innebär det antingen väldigt påtaglig inflation i USA eller en depression p g a att man måste höja skatterna kraftigt eller drastiskt minska statsutgifterna. Inte ens på zerohedge presenterar man dock några siffror på hur stor andel av dollarns reservvaluta-volymer som är på väg att försvinna.


Ron Paul brukar ha/få rätt….
Här varnar han för att det finns en plan att ersätta dollarn som dominerande
valuta med en ny världsvaluta som skulle styras av IMF och FN.


avatar
Dunkelman

Poäng : 3174

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  K. V. Pauker on Mon 23 Jan - 18:46

Dunkelman wrote:
K. V. Pauker wrote:
Frågan är hur mycket som krävs för att dollarn skall förlora tillräckligt mycket av sin reservvaluta-status för att finansieringen av USA:s budgetunderskott via sedelpresserna skall börja resultera i ordentlig inflation.

I den här artikeln på zerohedge rapporterar man att Indien och Iran överger dollarn i sin handel. Ryssland, Kina och Japan verkar också dra ner på sina transaktioner i dollar.

Artikeln:

http://www.zerohedge.com/news/india-joins-asian-dollar-exclusion-zone-will-transact-iran-rupees

Det skulle vara intressant att se några siffror över hur stor del av reservvaluta-volymerna som är på väg bort från dollarn. Är det fråga om stora volymer, som faktiskt har betydelse, så innebär det antingen väldigt påtaglig inflation i USA eller en depression p g a att man måste höja skatterna kraftigt eller drastiskt minska statsutgifterna. Inte ens på zerohedge presenterar man dock några siffror på hur stor andel av dollarns reservvaluta-volymer som är på väg att försvinna.


Ron Paul brukar ha/få rätt….
Här varnar han för att det finns en plan att ersätta dollarn som dominerande
valuta med en ny världsvaluta som skulle styras av IMF och FN.





I vilket fall som helst borde USA:s regering få problem om man ersätter dollarn med en valuta som styrs av IMF och FN. USA har ju nu några år haft ett kroniskt budgetunderskott på ca 10 % (!) av BNP. Detta har man finansierat genom att låta Federal Reserve trycka låtsaspengar som lånats ut till amerikanska staten. Den dag man tvingas sluta med detta borde man rimligtvis försöka skjuta upp så länge som möjligt.

En annan variant jag sett är att man planerar ersätta dollarn med en ny, nordamerikansk valuta. Detta skulle vara lättare att kombinera med fortsatt pengatryckande. Om USA, Kanada och Mexiko blir något slags nytt EU borde det gå att kombinera en ny valuta med pengatryckande eftersom den gemensamma regeringen då skulle kunna besluta att de tryckta pengarna får gå till att t ex finansiera budgetunderskott i USA och finansiera konsumtion i Mexiko genom bidrag från centralregeringen, alltså något typ EU:s massiva transfereringar genom åren till Grekland, Spanien och Portugal. Jag har svårt att se att IMF och FN skulle gå med på att trycka pengar för att finansiera USA:s budgetunderskott eller mexikansk konsumtion.

Men frågan är alltså ungefär hur länge USA kan fortsätta trycka pengar som man gör. Inte ens på zerohedge har jag dock sett några försök till kvantitativa beräkningar på hur länge man kan hålla på och i vilken omfattning. Man borde ju kunna lägga ihop handeln med olja, andra transaktioner som sker i dollar (som t ex handeln mellan Japan och Kina fram tills nu) och den svarta sektorn världen över där betalning ofta sker i dollarsedlar. Den som har koll på den biten borde kunna tjäna pengar eller i alla fall vara bättre rustad att undvika risker.

K. V. Pauker

Poäng : 2760

Back to top Go down

Re: Finanskrisen, forts (hoppas TIH ser detta)

Post  Sponsored content


Sponsored content


Back to top Go down

View previous topic View next topic Back to top


 
Permissions in this forum:
You cannot reply to topics in this forum