Det stora el-bedrägeriet

View previous topic View next topic Go down

Det stora el-bedrägeriet

Post  Skribenten on Tue 14 Aug - 6:44

För snart ett år sedan, den 24.e nov 2011 var det energimarknadspolitisk debatt i Riksdagshuset De flesta partier målade upp en fantasivärld där Svensk Industri blomstrar och skapar nya arbetstillfällen. Vi skall fara runt i nya elbilar och våra bostäder med småhus har bytt uppvärmningssystem från fossilt till det obestämda ”förnyelsebara kraftkällor”.

Det ena partiet (c) (mp) (s) efter det andra var uppe i talarstolen och gav motsägelsefulla bilder på hur det hela skall gå till. Det ena partiet vill få bort såväl kärnkraft som vattenkraft. Det andra vill öka vattenkraften, även den småskaliga. Det tredje vill miljöpröva all vattenkraft. Några vill ha 30 TW förnybar energi, somliga ännu mer. Andra vill bygga ut kärnkraften. Sedan kommer det paradoxala, fullständigt motsägelsefulla och verklighetsfrånvarande, som vi tidigare fått oss till tals; att Sverige skall energirationalisera och sänka vår förbrukning med 50% från nuvarande nivå!

Vi börjar nu förstå att företrädarna för en ”blocköverskridande energipolitik”, som påstås ge Svenska folket en rimlig och jämn energikostnad samt förutsättning för Svensk Industri att konkurrera med omvärlden, befinner sig i en drömvärld. Historiskt har Sverige kunnat hävda sig genom fördelaktiga energipriser. Den tiden verkar nu vara förbi

I regeringsförklaringen står bl.a. att ”Företag skall starta, växa och stanna i Sverige”. Men med den energipolitik som nu bedrivs, mestadels uppbyggd på populistiska önskedrömmar, är detta bara en vacker utsago på ett papper! Det är hög tid att på allvar lyfta frågan, om Svensk elintensiv industri, ävensom småskalig industri, överhuvudtaget har en framtid i detta land, när politikerna verklighetsfrämmande idéer fortsätter.

Vad gäller priset på el-ström så är detta bara en liten del i den totala kostnaden på fakturan, och som påstås vara marknadsanpassat. Ca 2/3 av totalkostnaden utgörs av el-nät, överföring, abonnemang, skatter och avgifter hit och dit, samt moms på hela kalaset! Enda vinnarna på detta skojeri, som annars hade kunnat användas till att göra totalkostnaden dräglig för våra invånare och industrin konkurrenskraftig, är några få el-producenter och nätbolag i Sverige, nämligen: EON, Fortum och ännu statligt ägda Vattenfall. Det är här politikerna har bitit sig i svansen. Hur mycket bidrag kommer att få betalas ut när arbetslösheten kommer krypande för att industrin flyttat sin produktion utomlands? Hur mycket skatteintäkter kommer att falla bort?

Här följer Centerpartiet, nu med Annie Lööf partiledare, förutvarande ministern Maud Olofsson i spåren. Anna-Karin Hatt har tagit över rollen som energiminister. Frågan är om dessa någonsin kommer att förstå skillnaden mellan effekt och energi samt skillnad mellan installerad effekt och utnyttjad effekt.

Slutligen - avgöranden som ägde rum i början av 1900-talet, då vattenkraftverken började byggas, är av väsentlig betydelse för Sverige i ”nutiden”. Avgöranden som inträffade i början av 1950-talet, då beslut togs om byggnation av kärnkraftverken i Sverige, är också av väsentlig betydelse för Sverige i ”nutiden”. Men i Sverige har det fria ordet och fria kritiken ofta förflyktigat skapandet i ”dåtiden”. Förutan vetskap om historien förstår vi inte upphovet till vad som händer i ”nutiden”. Så saktliga har vi av folkvalda och pappersmedia letts in i en skenvärld om svensk el-produktion och el-förbrukning.

mvh/Skribenten
avatar
Skribenten

Poäng : 2552

Back to top Go down

Re: Det stora el-bedrägeriet

Post  K. V. Pauker on Wed 15 Aug - 20:36

Skribenten wrote:För snart ett år sedan, den 24.e nov 2011 var det energimarknadspolitisk debatt i Riksdagshuset De flesta partier målade upp en fantasivärld där Svensk Industri blomstrar och skapar nya arbetstillfällen. Vi skall fara runt i nya elbilar och våra bostäder med småhus har bytt uppvärmningssystem från fossilt till det obestämda ”förnyelsebara kraftkällor”.

Det ena partiet (c) (mp) (s) efter det andra var uppe i talarstolen och gav motsägelsefulla bilder på hur det hela skall gå till. Det ena partiet vill få bort såväl kärnkraft som vattenkraft. Det andra vill öka vattenkraften, även den småskaliga. Det tredje vill miljöpröva all vattenkraft. Några vill ha 30 TW förnybar energi, somliga ännu mer. Andra vill bygga ut kärnkraften. Sedan kommer det paradoxala, fullständigt motsägelsefulla och verklighetsfrånvarande, som vi tidigare fått oss till tals; att Sverige skall energirationalisera och sänka vår förbrukning med 50% från nuvarande nivå!

Vi börjar nu förstå att företrädarna för en ”blocköverskridande energipolitik”, som påstås ge Svenska folket en rimlig och jämn energikostnad samt förutsättning för Svensk Industri att konkurrera med omvärlden, befinner sig i en drömvärld. Historiskt har Sverige kunnat hävda sig genom fördelaktiga energipriser. Den tiden verkar nu vara förbi

I regeringsförklaringen står bl.a. att ”Företag skall starta, växa och stanna i Sverige”. Men med den energipolitik som nu bedrivs, mestadels uppbyggd på populistiska önskedrömmar, är detta bara en vacker utsago på ett papper! Det är hög tid att på allvar lyfta frågan, om Svensk elintensiv industri, ävensom småskalig industri, överhuvudtaget har en framtid i detta land, när politikerna verklighetsfrämmande idéer fortsätter.

Vad gäller priset på el-ström så är detta bara en liten del i den totala kostnaden på fakturan, och som påstås vara marknadsanpassat. Ca 2/3 av totalkostnaden utgörs av el-nät, överföring, abonnemang, skatter och avgifter hit och dit, samt moms på hela kalaset! Enda vinnarna på detta skojeri, som annars hade kunnat användas till att göra totalkostnaden dräglig för våra invånare och industrin konkurrenskraftig, är några få el-producenter och nätbolag i Sverige, nämligen: EON, Fortum och ännu statligt ägda Vattenfall. Det är här politikerna har bitit sig i svansen. Hur mycket bidrag kommer att få betalas ut när arbetslösheten kommer krypande för att industrin flyttat sin produktion utomlands? Hur mycket skatteintäkter kommer att falla bort?

Här följer Centerpartiet, nu med Annie Lööf partiledare, förutvarande ministern Maud Olofsson i spåren. Anna-Karin Hatt har tagit över rollen som energiminister. Frågan är om dessa någonsin kommer att förstå skillnaden mellan effekt och energi samt skillnad mellan installerad effekt och utnyttjad effekt.

Slutligen - avgöranden som ägde rum i början av 1900-talet, då vattenkraftverken började byggas, är av väsentlig betydelse för Sverige i ”nutiden”. Avgöranden som inträffade i början av 1950-talet, då beslut togs om byggnation av kärnkraftverken i Sverige, är också av väsentlig betydelse för Sverige i ”nutiden”. Men i Sverige har det fria ordet och fria kritiken ofta förflyktigat skapandet i ”dåtiden”. Förutan vetskap om historien förstår vi inte upphovet till vad som händer i ”nutiden”. Så saktliga har vi av folkvalda och pappersmedia letts in i en skenvärld om svensk el-produktion och el-förbrukning.

mvh/Skribenten


På sikt kommer det i princip att vara omöjligt för svensk industri att ha kvar konkurrensfördelen lägre elpriser än på kontinenten p g a EU:s inre marknad för el. Vi är i princip redan där när det gäller perioder då el-överskott inte råder. När el-överskott råder och överföringskapaciteten till kontinenten inte räcker blir elen billigare här. Men inte annars även om prisdifferentiering nu tillåtits inom Sverige p g a brist på intern överföringskapacitet. Med fler ledningar till kontinenten försvinner sannolikt fördelen billig el när det råder elöverskott i Sverige.

Notera också att industrin inte betalar nästan några elskatter. Det är privatpersoner som gör detta. Skatterna har väl gjort hushållselen runt dubbelt så dyr som för 40 år sedan. Då var det en god affär med direktverkande el i husen. Elen var billig. Investeringen att smacka upp några elelement på väggen var modest. Även om direktverkande el hade varit tillåtet idag för nyproducerade bostäder så hade det väl förutom det senaste året ändå varit en bättre affär att välja ett annat uppvärmningssätt.

När det gäller kärnkraften så vill jag påpeka att ny kärnkraft inte är speciellt billig p g a säkerhetskraven. Fördelen med kärnkraften är att den inte är beroende av att det blåser eller att solen skiner. Andelen vind och sol får inte blir för stor, då räcker inte nämligen effekten från vattenkraften som kan balansera toppar och vågdalar. Det går väl dock ha kol- och oljekraftverk som reglerkraft. Man kan ju också elda med biobränsle.

När det gäller kärnkraften vill jag sammanfattningsvis påpeka att fördelarna med denna är mindre nu än innan EU:s inre marknad för el kom. Frågan är om det är värt att ta den lilla risken för ett svenskt Fukushima om man inte får någon fördel p g a detta i form av billigare el. För Tyskland, som är ett mer tätbefolkat land än Sverige, väger riskerna med kärnkraften sannolikt tyngre än i Sverige. Tyskland har nu beslutat avveckla kärnkraften. Och det är inte miljömuppar som beslutat detta utan CDU/CSU.

Med torium-reaktorer verkar riskerna bli betydligt mindre. Indien skall visst ha kommersiella torium-reaktorer klara rätt snart. Själv tvivlar jag på att det kan vara vettigt att satsa på nya uran-reaktorer, speciellt om det kommer att finnas torium-reaktorer på marknaden. Men det värsta jag sett är väl ändå förslagen att köra kärnreaktorer på MoX-bränsle, alltså med bränslestavar som har plutonium inblandat. I Fukushima hade man MoX-bränsle i en av reaktorerna.

K. V. Pauker

Poäng : 2816

Back to top Go down

Vindkraften har sett sina bästa dagar

Post  Skribenten on Thu 23 Aug - 16:18

I mitt svar tar jag bl a upp vindkraften som har sett sina bästa dagar samt tysk kärnkraft. När det gäller svensk industri och skatter, där återkommer jag. Ty industrin i Sverige kommer inte undan skatter.

1. Ingress
Med en skräll landade SvD artikel från 11.e maj 2012, med rubriken: ”Meningslös satsning på vindkraft”

”Att en gigantisk vindkraftsutbyggnad genomförs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott.”

Länk: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd

I stort sett följde samtliga tidningar av betydelse i landet, upp med en kopia. Effekten måste ha landat med en skräll hos politikerna. Vindkraftföretagen bekräftade katastrofen genom ”Öppet brev till regeringen”, i april samt SERO i maj som uttrycker sina bekymmer. Alltså - det går ej längre att dölja den politisk- ekonomiska katastrofen!

Centern (C) och Miljöpartiet (MP) har sedan länge skamlöst bedrivit lögnkampanjer inför väljarna om vindkraften och det ”förnyelsebaras” förträffligheter. Finge folk klart för sig hur det förhåller sig så skulle dessa partier falla samman som en ostsuffle. Vi kan nu läsa om det danska vindkraftföretaget Vestas har sett sina bästa dagar, 1.400 anställda skall nu avvecklas och ytterligare 2.300 under 2012.

http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/1-400-jobb-bort-pa-vestas_7440236.svd

”Det kostar inte ett öre att skapa ny el”, som förutvarande energiminister Olofsson uttryckte sig. Men - det var el-förbrukarna som genom el-certifikaten som stod för notan. Icke en krona lånar bankerna numera ut till byggnation utav vindkraftanläggningar!

2. Ett studiebesök på Svenska Kraftnät
För en tid sedan inbjöds jag från Svenska Kraftnät (SvK), numera beläget i Sundbyberg, till presentation av den tekniska anläggningen vid Kraftkontroll.

Det blev en mycket intressant eftermiddag på SvK med staplar av datorer som övervakade stamnätet och tillhörande kraftstationer. Information om El-förbrukning under dygnets alla timmar följdes upp och sparades. När Sverige ”tänder på”, dvs när landet vaknar till en ny dag, så är det först Danmark och Tyskland som importerar svensk vindkraft! Är det klokt - att med språng bygga ut svensk vindkraft som exporteras? Därefter kommer svensk industri igång och därmed vattenkraften.

Något som också togs upp under informationsträffen var (1) ”ö-drift” (2) frekvenshållning och ”svängmassa”.

2. Vad är ö-drift?
Möjligheten att köra ett kraftvärmeverk i ö-drift anförs ofta som en lösning på elförsörjning vid stora störningar i elsystemet. Med ö-drift menas att ett kraftverk ligger helt ensamt på ett begränsat nät med sin belastning, det vill säga ingen parallellkörning med andra kraftstationer i ett sammankopplat kraftsystem. Ö-drift är förbundet med vissa problem och det kan krävas investeringar för klara av det.

3. Frekvenshållning och svängmassa.
För att kunna hålla frekvensen någorlunda konstant vid snabba förändringar i el-belastningen krävs att ett generatoraggregat har en ganska stor svängmassa - och/eller att man kan reglera tillflödet av drivenergi mycket snabbt. För vattenkraft gäller det att snabbt kunna dra på och dra ned, för ångkraft att snabbt kunna öka och minska ångflödet och att med måttlig fördröjning även kunna följa med i reglering av eldningsprocessen. För gasturbiner och dieselaggregat gäller det att snabbt kunna ändra bränsletillförseln. Kraven på snabbhet i reglering och på minsta storlek av svängmassa är kopplade till varandra.

Kravet på svängmassa och kravet på reglersnabbhet brukar inte vara något problem. Det finns dock undantag. Ett exempel på ett sådant är vissa typer av kompakta vattenkraftaggregat så kallade rörturbiner, där man i ö-drift kan behöva dra ned ganska mycket på tillåten maximal effekt, eftersom svängmassan eller egentligen energin i den roterande svängmassan är låg i förhållande till den effekt som vattenturbinen och generatorn egentligen kan ge. Normalt är detta inget problem, eftersom nätet ger frekvensen och ”låser fast” generatorn vid denna.

Vindkraftaggregat är goda exempel på att ö-drift med konstant frekvens knappast är möjlig, men där beror det mest på vindens nyckfullhet. I reservkraftsystem finner man ofta exempel på ö-driftproblem, där både spänning och frekvens sjunker om en stor motor måste startas.
För turbomaskiner som ång- och gasturbiner av någorlunda storlek brukar det inte förekomma reglerproblem. Trots att svängmassorna ofta är små så innebär de höga varvtalen att en mycket stor mängd energi ligger lagrad i de roterande delarna och ger stor tröghet för varvtalsförändringar. [Ref - ER 2005]

Alltså - Ju större svängmassa - desto mindre känsligt är systemet för från- och tillkoppling av last. I ett system med liten svängmassa, dvs ett system med lite energi lagrad i form av rotationsenergi i roterande maskiner, kommer frekvensen att variera mycket från 50 Hz vid till- och frånkoppling av last. Detta kan om frekvensavvikelserna blir allt för stora leda till bortkoppling och systemkollaps.

Kortslutningseffekt - är ett mått på hur kraftiga kortslutningsströmmar blir i vid ett fel i den punkt som kortslutningseffekten är angiven för. Kortslutningseffekten talar även om hur mycket spänningen varierar i en punkt vid ökat respektive minskat effektuttag.

Vid tillkoppling av last - sjunker frekvensen något, hur mycket beror på den sammanlagda svängmassan. Ett ö-nät har, jämfört med det sammanhängande nordiska nätet, mycket låg svängmassa, vilket leder till stora frekvensavvikelser. Dessa ”dippar” i frekvensen kan utlösa bortkoppling av aggregat och komponenter i systemet om frekvensavvikelsen blir för stor.

4. Sture Larsson - tidigare teknisk direktör vid SvK - intervju Second Opinion
Energisystemet håller på många sätt på att gå in en fas av förändring som kommer att förändra förutsättningarna djupt.
– I dag finns det ansökningar inne för att bygga vindkraftverk som skulle innebära en expansion med 45.000 MW. Det är osannolikt att det här kommer att genomföras inom överskådlig tid, men skulle bara hälften bli verklighet skulle det påverka elsystemet i allra högsta grad. Bland annat kommer de dynamiska egenskaperna i elnätet förändras. De stora generatorerna och turbinerna i konventionell elproduktion har en roterande mekanisk svängmassa som gör nätet stabilare och kan stå emot störningar bättre. Vindkraften har en mycket lättare mekanisk massa och solpaneler har ingen massa alls. En stor andel av vindkraft och solenergi i systemet ställer krav på motåtgärder för att inte risken för störningar i driftsäkerheten ska öka.

Mer vindkraft påverkar också systemets behov att snabbt kunna reglera balansen i elsystemet, och den förmågan har inte vindkraft jämfört med vattenkraft.

Det handlar inte minst om att mer och mer vindkraft ska in i systemet. För att belysa flera centrala knäckfrågor i förändringen har Second Opinion - intervjuat Sture Larsson, pensionär sedan årsskiftet och dessförinnan mångårig teknisk direktör på Svenska Kraftnät och med en inblick i energisystemet som få besitter.

Vindkraftens effekt varierar, hur ser du på detta?
– Det handlar om både marknadsmässiga och elsystemmässiga sidor av det här. Kraften från vind och sol kommer när den kommer, det gör att arbetsfördelningen på elmarknaden för att balansera variationerna kanske behöver förändras. I dag är det Svenska Kraftnät som är systemansvarig myndighet med ett huvudansvar för att hålla balansen i elsystemet. En väsentlig del av reglerarbetet utförs av de producerande företagen som ska hålla sin egen balans timme för timme.
Men med en stor andel oförutsägbar produktion i systemet blir det troligen nödvändigt att ompröva den här arbetsfördelningen. Hur den ska se ut är svårt att avgöra i nuläget. Det finns en risk för att en långt driven delegering av ansvaret för balanseringen leder till regleringrepp som kan vara onödiga i ett större systemperspektiv. På den nivån kan man utnyttja sammanlagringen av variationerna genom den geografiska spridningen och den överföringsförmåga som är tillgänglig.

Men det blåser väl alltid någonstans?
– Visst är det så, det är sällan det inte blåser någonstans. Men för att dra nytta av att det alltid blåser någonstans måste förmågan att transportera el vara tillräcklig och större än i dag, såväl inom Sverige som inom Norden, och även mot kontinenten. Det blir nödvändigt med ett förstärkt elnät. [. . .]

Länk: http://www.second-opinion.se/so/view/2625

5. Svängmassa och vindkraft - ett exempel på reglering
Jag hade tidigare läst något om ”svängmassa” men förstod ej sambanden mellan reglering vattenkraft/vindkraft förrän teknikerna på SvK talade om detta. Vare sig politiker eller tekniker har ej ett ord har tidigare talat om fysikens grundlagar som i högsta grad påverkar regleringen.

Det är först efter pension som teknisk direktör Sture Larsson vid SvK yttrar sig offentligt om reglering vid bortfall av vind. Det gäller att tiga i vissa sammanhang - eljest kan vederbörande omedelbart förflyttas från sin post. I analogi minns jag vid sammanträff KKrVA projektet 14.e maj i år 2012, då jag ställde frågan till Mikael Odenberg om vindkraften, och svaret blev,

”Vi behöver vindkraften nu - innan vi har hunnit bygga ut kärnkraften”!

5.1 Exempel på reglering
Antag att behov förefinns av att reglera 5.000 MW under två timmar, i en tänkt vattenkraftstation vid bortfall av vindkraft:

 50 meter fallhöjd, c:a 0,4 MWh/TE
 Magasinsekvivalent 10 MWh/TE - 1 TE = 3.600 m(3)

Innebär att:
 Omfördelning av c:a 100 miljoner ton vatten
 En vattenståndsvariation i magasinen på 25 meter.

6. Tysk kärnkraft
Slutligen kort om Tyskkärnkraft som står för cirka en fjärdedel av landets energiproduktion, men frågan om kärnkraftens vara eller icke vara har länge varit föremål för politisk debatt. 2002 beslutade den röd-gröna regeringen, med socialdemokraten Gerhard Schröder som förbundskansler, att alla landets kärnkraftverk skulle stängas ner senast 2021. I september 2010 förlängde dock Angela Merkels regering driftstiden för kärnkraftverken med i genomsnitt 12 år. Frågan aktualiserades på nytt efter katastrofen i japanska Fukushima.

Koalitionsregeringen i Tyskland enades om att ta alla kärnkraftverk ur bruk senast år 2022.

Idag finns nio kärnkraftsreaktorer i drift kvar i Tyskland efter att dels sju reaktorer stängdes som en direkt följd av kärnkraftsolyckan i Japan, dels att ytterligare en reaktor stängdes senare som inte varit i drift på drygt tre år. De åtta stängda reaktorerna innebär ett bortfall på över 42 TWh, när samtliga reaktorer är stängda 2022 har c:a 140 TWh (2010) av den tyska elproduktionen tagits ur bruk.

Sverige hade årlig elproduktion på ca 159 TWh (2010), inklusive transitering. Det innebär att Tyskland ska ersätta elproduktion som motsvarar nästan all elproduktion i Sverige.

En minskning av elproduktion i Tyskland från 597 TWh till 555 TWh till år 2020, - en minskning med över 50 TWh ”antar” man skall klaras genom besparingar av el.

Svårigheterna blir monumentala efter beslutet att all kärnkraftsproduktion ska vara avvecklad till år 2022. Då ska ytterligare nära 60 TWh försvinna och man står inför den gigantiska uppgiften att på 20 år minska sin elproduktion med 140 TWh. Att spara el för att nå detta verkar vara en nästan omöjlig uppgift, särskilt som Tyskland är ett av världens större industriländer.

Men - man sade inte att tysk industri skulle avvecklas vilket blir följden av en sådan avveckling. Så än är inte sista ordet sagt om den tyska kärnkraften.

7. Kort om Sveriges klimat och energipolitik
Prop 2009/10:179 förtydliganden riktade till Vattenfall – ”Drygt hälften av all el i EU produceras idag genom förbränning av kol och gas. För el-produktion med hög tillgänglighet finns i flertalet europeiska länder, exempelvis Tyskland och Polen, i dag få alternativ till fossila bränslen. Kärnkraft står för drygt en fjärdedel av EU:s elproduktion med hög tillgänglighet.

Intressant är konstaterandet att: - Vattenkraft står för 9 % och är för närvarande den mest utbyggda förnybara energikällan, men utrymmet för ytterligare expansion inom Europa är begränsat. Vindkraft står för 4 % men har en oregelbunden produktion p.g.a. den varierande vindstyrkan. Resterande 7 % av EU:s elproduktion är mestadels förbränning av biomassa och olja. [. . .]

Totalt producerades cirka 360 TWh på den nordiska elmarknaden under 2009. Den nordiska elproduktionen består till cirka hälften av vattenkraft. Kärnkraft står för cirka en fjärdedel. Fossilbaserad produktion står för knappt en femtedel av den totala produktionen, medan vindkraft i dagsläget står för 2 %. Totalt är mer än 70 % av den nordiska elproduktionen därmed koldioxidneutral, till skillnad från 40 % i Europa. Den svenska elproduktionen är i ännu högre grad koldioxidneutral då cirka 90 % utgörs av vattenkraft och kärnkraft. Den fossilbaserade elproduktionen i Sverige utgörs i dag främst av reserv- och höglastkapacitet. [. . .]

Närvarande vid föredragning 19:e. mars 2010: - Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Ask, Björklund, Krantz, Ohlsson. Föredragande: Statsrådet Maud Olofsson. [Ref – Prop 2009/10].

Allra sist - för en gångs skull talade Olofssonskan här sanning.

Mvh/Skribenten

avatar
Skribenten

Poäng : 2552

Back to top Go down

Re: Det stora el-bedrägeriet

Post  Sponsored content


Sponsored content


Back to top Go down

View previous topic View next topic Back to top


 
Permissions in this forum:
You cannot reply to topics in this forum